PMS följer oftast ett tydligt mönster i menscykeln och kommer dagarna före mens för att sedan lindras när mensen startar. Hormonell obalans är ett bredare begrepp och kan ge symtom som inte följer cykeln lika tydligt, till exempel oregelbunden mens, trötthet, akne, hårväxt, frusenhet, hjärtklappning, låg sexlust eller långvariga sömnproblem.
Det kan vara svårt att veta om besvär beror på PMS eller hormonell obalans. Många symtom överlappar. Humörsvängningar, trötthet, ömma bröst, sömnproblem, oro, sötsug, huvudvärk och svullnad kan förekomma vid PMS, men också vid stress, sköldkörtelrubbning, järnbrist, perimenopaus, PCOS, prolaktinrubbning eller andra hormonella förändringar.
Skillnaden ligger ofta i mönstret. PMS är cykliskt. Det kommer i lutealfasen, alltså tiden efter ägglossning och före mens, och brukar lätta när mensen börjar eller någon dag efter. Hormonell obalans kan däremot vara mer ihållande, mer oregelbunden eller kopplad till förändrad menscykel, utebliven ägglossning eller andra symtom som inte bara kommer före mens.
1177 beskriver PMS och PMDS som besvär som kommer före mens och sedan försvinner när mensen kommer. De beskriver också att PMDS är en svårare form med psykiska symtom som kan påverka livet mycket.
I underlaget beskrivs PMS som fysiska och psykiska symtom dagarna före mens, medan PMDS beskrivs som en allvarligare form som kan påverka livskvaliteten kraftigt. Där lyfts också att stress, sömnbrist och näringsbrist kan förstärka måendet runt mensen.
PMS står för premenstruellt syndrom. Det betyder att du får kroppsliga eller psykiska symtom före mens. Symtomen brukar komma efter ägglossningen och vara som tydligast dagarna före mensen. När mensen startar brukar besvären minska eller försvinna.
Vanliga symtom är irritation, nedstämdhet, oro, gråtighet, ömma bröst, svullen mage, huvudvärk, trötthet, sötsug, sömnproblem och känslan av att vara mer känslig än vanligt.
PMS är vanligt, men graden varierar mycket. Vissa märker bara lite mer känslighet. Andra får så tydliga besvär att relationer, arbete, studier, sömn eller vardagsliv påverkas.
PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom. Det är en svårare form av PMS där psykiska symtom dominerar. Det kan handla om stark nedstämdhet, ångest, irritabilitet, humörsvängningar, ilska, hopplöshetskänslor eller att man inte känner igen sig själv före mens.
Det viktiga med PMDS är att symtomen är tydligt cykliska och påverkar livet kraftigt. De kommer före mens och lättar när mensen börjar eller kort efter.
Vårdpersonal 1177 beskriver att SSRI är förstahandsval vid PMDS och vid PMS där psykiska symtom dominerar, och att behandling endast under lutealfasen kan vara lika effektiv som kontinuerlig behandling.
Om du får mörka tankar, stark ångest eller känner att du inte orkar leva under vissa delar av cykeln ska du söka vård. Vid akut fara ska du söka akut hjälp direkt.
Hormonell obalans är ett bredare uttryck. Det betyder att ett eller flera hormonsystem inte fungerar som de brukar, eller att hormonerna svänger på ett sätt som ger symtom. Det kan handla om könshormoner som östrogen, progesteron, testosteron, LH, FSH och prolaktin, men också sköldkörtelhormoner, kortisol, insulin och andra hormoner.
Hormonell obalans är alltså inte en enda diagnos. Det är mer en beskrivning av att kroppen kan vara ur sin vanliga reglering. Orsaken kan vara PCOS, perimenopaus, sköldkörtelrubbning, stress, låg energitillgång, överträning, prolaktinrubbning, läkemedel, graviditet, amning, viktförändring eller annan sjukdom.
1177 beskriver hormonsystemet som ett system där hormoner styr och anpassar kroppen till olika förändringar, till exempel tillväxt, sömn och graviditet.
I underlaget beskrivs hormonell obalans som rubbningar i produktion, reglering eller funktion av hormoner, där orsaker kan vara ålder, genetik, sjukdomar, stress, sömn, kost, träning och andra livsfaktorer.
Det enklaste sättet att skilja PMS från bredare hormonell obalans är att följa mönstret över minst två till tre menscykler. PMS följer en ganska tydlig rytm. Du mår oftast bättre efter mensen och under första delen av cykeln. Sedan kommer symtomen tillbaka efter ägglossning eller dagarna före mens.
Vid hormonell obalans kan symtomen vara mer utspridda. Mensen kan bli oregelbunden, komma mer sällan, utebli eller bli mycket riklig. Trötthet, frusenhet, akne, håravfall, ökad hårväxt, hjärtklappning, sömnproblem eller låg sexlust kan finnas hela månaden, inte bara före mens.
I underlaget beskrivs att PMS ofta är mindre uttalad under follikelfasen och att symtom kan variera med menscykelns olika faser. Det stärker poängen att mönstret över cykeln är viktigt att följa.
PMS hör ihop med den del av cykeln som kommer efter ägglossning. Den kallas lutealfasen. Då har östrogen och progesteron förändrats efter ägglossningen, och kroppen förbereder sig för mens eller graviditet.
PMS verkar inte alltid bero på att hormonvärdena är onormala. Många med PMS har hormonnivåer inom normala intervall, men kroppen och hjärnan kan vara extra känsliga för de normala hormonförändringarna.
Det är därför ett blodprov inte alltid kan bevisa PMS. En symtomdagbok över cykeln är ofta mer användbar för själva PMS mönstret.
När hormonsystemet är mer tydligt påverkat kan själva cykeln förändras. Ägglossningen kan utebli. Mensen kan bli oregelbunden. Blödningarna kan bli rikligare eller mer långdragna. Du kan få akne, ökad hårväxt, håravfall, viktförändring, mjölkliknande vätska från brösten, låg sexlust, vallningar eller torra slemhinnor.
Då räcker det ofta inte att säga PMS. Då behöver man fråga vad som driver förändringen.
1177 beskriver oregelbunden mens som att mensen inte kommer regelbundet och att en försenad mens inte alltid betyder att något är fel. Men de beskriver också situationer där man bör söka vård, till exempel om mensen är mer oregelbunden än vanligt och man är orolig, om mensen uteblivit i sex månader utan graviditet eller klimakterium, eller om man besväras av kraftiga blödningar.
Perimenopaus, alltså förklimakteriet, kan ibland kännas som PMS som blivit starkare eller mer oförutsägbar. Mensen kan fortfarande komma, men cykeln kan bli kortare, längre eller mer ojämn. Sömnproblem, vallningar, nattsvettningar, humörsvängningar, ömma bröst och hjärndimma kan komma och gå.
Skillnaden är att perimenopaus ofta innebär att cykelmönstret förändras mer över tid. PMS brukar följa ett mer återkommande mönster före mens. Perimenopaus kan däremot göra att PMS liknande symtom dyker upp mer oregelbundet, eftersom ägglossning och hormonproduktion svänger.
I underlaget beskrivs att perimenopaus kan ge vallningar, sömnstörningar, humörsvängningar, oregelbunden mens och PMS liknande besvär som ömma bröst, huvudvärk eller svullnad när hormonnivåerna blir mer oregelbundna.
PCOS kan ibland misstas för hormonell obalans i allmänhet, men mönstret är ofta annorlunda än PMS. Vid PCOS är mensen ofta oregelbunden eller gles, ägglossningen kan ske mer sällan och androgener, alltså testosteronliknande hormoner, kan vara förhöjda.
Det kan ge akne, ökad hårväxt i ansikte eller på kropp, håravfall på huvudet, svårighet att bli gravid och ibland insulinresistens eller viktuppgång. PMS kan däremot finnas hos personer med helt regelbunden cykel och utan tecken på androgenpåverkan.
1177 beskriver PCOS som en hormonell obalans från äggstockarna som bland annat kan ge oregelbunden eller utebliven mens, ökad hårväxt på kroppen och svårighet att bli gravid.
I underlaget beskrivs PCOS som ett syndrom med hormonella obalanser, cystor på äggstockarna och metabola förändringar som kan variera mycket mellan personer.
Sköldkörteln påverkar ämnesomsättning, energi, temperatur, puls, vikt, humör och menscykel. Hypotyreos kan ge trötthet, frusenhet, nedstämdhet, viktuppgång, torr hud, förstoppning och ibland oregelbunden eller riklig mens. Hypertyreos kan ge hjärtklappning, oro, svettningar, viktnedgång, darrighet och ibland mensförändringar.
Detta kan likna PMS eller hormonell obalans, men symtomen följer ofta inte bara dagarna före mens. De kan finnas större delen av månaden.
I underlaget beskrivs sköldkörtelproblem som en vanlig orsak till hormonell obalans, där hypotyreos kan ge trötthet och viktuppgång medan hypertyreos kan ge hjärtklappning och viktnedgång.
Vid trötthet, frusenhet, hjärtklappning eller viktförändring är TSH och fritt T4 ofta mer relevanta än att bara mäta östrogen och progesteron.
Prolaktin är ett hormon som framför allt kopplas till amning, men det kan också påverka menscykel och ägglossning. Förhöjt prolaktin kan ge oregelbunden eller utebliven mens, minskad sexlust, infertilitet och ibland mjölkliknande vätska från brösten utan att man ammar.
Detta är inte typiskt PMS. Om mensen uteblir, blir mycket gles eller om du får bröstsekretion bör prolaktin ibland kontrolleras via vården eller i rätt provsammanhang.
Prolaktin påverkas också av stress, sömn, vissa läkemedel och provtagningssituation, vilket gör att värdet behöver tolkas försiktigt.
Järnbrist är inte en hormonell obalans, men kan förstärka symtom runt mens. Om du har riklig mens kan järndepåerna minska. Det kan ge trötthet, hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, frusenhet, nedstämdhet och sämre ork.
Då kan det kännas som att PMS blivit värre, fast en del av förklaringen är att kroppen har för lite järn. Ferritin visar järndepåerna, medan blodstatus och hemoglobin visar om blodbrist har utvecklats.
I underlaget nämns näringsbrist, bland annat järn och magnesium, som faktorer som kan påverka måendet i samband med mens.
B12 och folat behövs för blodbildning, nervsystem och energi. Brist kan ge trötthet, hjärndimma, nedstämdhet, domningar, stickningar eller blodbrist. Det kan ibland förväxlas med hormonella symtom, särskilt om besvären är diffusa.
Om symtomen finns hela månaden, om du äter veganskt eller vegetarisk kost, har magproblem, använder vissa läkemedel eller har neurologiska symtom kan B12 och folat vara relevanta att kontrollera.
Det är lätt att skylla allt på hormoner, men näringsstatus kan vara en viktig pusselbit.
Stress kan förstärka PMS och också ge symtom som liknar hormonell obalans. Sömnproblem, hjärtklappning, oro, irritabilitet, sötsug, trötthet, magbesvär och oregelbunden mens kan påverkas av långvarig stress.
Kortisol är ett hormon som hjälper kroppen att hantera belastning. Men i vardagen är det oftare livsmönstret än ett enskilt kortisolvärde som behöver förstås. För mycket stress och för lite återhämtning kan påverka sömn, blodsocker, ägglossning och humör.
I underlaget beskrivs kronisk stress som en faktor som kan påverka kortisol och störa andra hormonsystem, inklusive östrogen, progesteron och sköldkörtelhormon.
PMS och PMDS följer cykeln. Depression och ångest kan däremot finnas hela månaden, även om de kan förvärras före mens. Det betyder att cykelmönstret är väldigt viktigt.
Om du mår psykiskt dåligt större delen av månaden, om nedstämdheten inte släpper efter mens, eller om du får tankar på att skada dig själv, ska du söka vård. Det kan fortfarande finnas hormonell påverkan, men du ska inte behöva vänta på att cykeln ska förklara allt.
PMDS kan vara mycket påfrestande, men det finns behandling. Vårdpersonal 1177 lyfter SSRI som förstahandsval vid PMDS och PMS där psykiska symtom dominerar.
Endometrios handlar inte främst om hormonell obalans, men är hormonberoende och kan ge besvär kopplade till menscykeln. Typiskt är kraftig mensvärk, smärta vid samlag, smärta vid toalettbesök, långvarig bäckensmärta eller svår smärta som påverkar vardagen.
PMS kan ge humör och kroppsliga symtom före mens, men svår menssmärta som inte hjälper av vanliga smärtstillande eller som påverkar livet tydligt bör bedömas.
1177 anger att man bör söka vård om mensvärk inte blir bättre av receptfria smärtstillande läkemedel eller om mensbesvär påverkar livet negativt.
Det mest hjälpsamma är ofta att följa symtom, blödning, sömn och energi över två till tre cykler. Skriv ner när mensen börjar, när ägglossning ungefär kan ha skett om du vet, vilka symtom du har, hur starka de är och när de släpper.
Om symtomen tydligt börjar efter ägglossning och försvinner när mensen kommer talar det mer för PMS eller PMDS. Om symtomen finns hela månaden, om cykeln är oregelbunden, om mensen uteblir, om blödningarna är mycket rikliga eller om du har akne, hårväxt, bröstsekretion, frusenhet eller hjärtklappning talar det mer för att något annat också behöver bedömas.
En symtomdagbok är inte avancerad, men den kan ge mer information än ett hormonprov taget vid fel tidpunkt.
Vid misstänkt hormonell obalans kan östradiol, progesteron, FSH, LH, prolaktin, testosteron och SHBG vara relevanta beroende på symtom. Men vid PMS är dessa prover inte alltid avgörande, eftersom PMS ofta handlar om känslighet för normala hormonförändringar snarare än tydligt avvikande hormonnivåer.
Andra prover kan vara minst lika viktiga. TSH och fritt T4 kan visa sköldkörtelfunktion. Blodstatus, ferritin och järn kan visa blodbrist eller järnbrist. B12, folat och D vitamin kan ge information vid trötthet, nedstämdhet eller nervsymtom. HbA1c och glukos kan visa blodsocker och insulinresistens. CRP kan visa inflammation. Lever och njurvärden kan ge bakgrund till kroppens allmänna hälsoläge.
I underlaget listas hormoner och relaterade prover som FSH, LH, progesteron, prolaktin, östradiol, SHBG, testosteron, kortisol, TSH, T3 och T4 tillsammans med järn, ferritin, folat, B12, D vitamin och andra markörer som kan ingå i bredare hälsobedömning.
Progesteron varierar mycket under cykeln. Det är lågt före ägglossning och stiger efter ägglossning. Därför säger ett progesteronprov väldigt lite om det tas vid fel tidpunkt.
Karolinska anger olika referensintervall för progesteron beroende på cykelfas, där värdet är lågt i follikelfas och högre i lutealfas. Det visar varför cykeldag och ägglossning är viktiga vid tolkning.
Om frågan är om ägglossning skett tas progesteron ofta cirka en vecka efter ägglossning, inte på en slumpmässig dag. Vid oregelbunden cykel kan detta vara svårare.
Östradiol, en form av östrogen, varierar genom cykeln och kan vara lågt, stigande eller högt beroende på cykelfas. Det kan också svänga kraftigt under perimenopaus.
Karolinska anger olika referensintervall för östradiol i follikelfas, midcykelfas och lutealfas, vilket visar att värdet måste tolkas utifrån cykeldag.
Ett enda östradiolvärde kan därför vara svårt att tolka om man inte vet var i cykeln provet togs och vilken fråga man försöker besvara.
FSH och LH styr äggstockarnas aktivitet och ägglossning. FSH kan stiga när äggstockarnas funktion minskar, till exempel i övergång mot menopaus. LH kan vara relevant vid ägglossningsfrågor och ibland vid PCOS tillsammans med andra värden.
Karolinska beskriver LH som relevant vid bland annat gonadinsufficiens, polycystiska ovarier tillsammans med FSH, ovulationsbestämning och pubertetsutredning.
FSH och LH ska inte tolkas ensamma. De behöver sättas ihop med ålder, cykel, symtom, östradiol, läkemedel och ibland ultraljud eller gynekologisk bedömning.
Om du har akne, ökad hårväxt i ansikte eller på kropp, håravfall på huvudet, oregelbunden mens eller misstanke om PCOS kan testosteron och SHBG vara relevanta. SHBG påverkar hur mycket fritt, biologiskt aktivt testosteron som finns tillgängligt.
Janusinfo beskriver att kvoten total testosteron och SHBG kan användas som mått på biologiskt aktivt testosteron vid utredning av hirsutism och PCOS, och att kraftigt förhöjt testosteron bör utredas vidare.
Det här är inte typiskt PMS. Det talar mer för androgenpåverkan eller annan hormonell utredning.
Prolaktin kan vara relevant om mensen uteblir, cykeln blir mycket gles, sexlusten minskar tydligt eller om det kommer mjölkliknande vätska från brösten utan amning. Värdet påverkas av stress, sömn, läkemedel och provtagning, så tolkningen behöver vara varsam.
Prolaktin är ett exempel på varför hormonell obalans behöver delas upp i konkreta frågeställningar. Man mäter inte allt för att hitta något. Man väljer prover utifrån symtomen.
Sköldkörtelprover är ofta viktiga när symtomen är ospecifika. Trötthet, frusenhet, hjärtklappning, nedstämdhet, viktförändring, torr hud, förstoppning eller oregelbunden mens kan ibland bero på sköldkörteln.
Det är därför Sköldkörtel ofta är relevant när någon undrar om PMS egentligen kan vara hormonell obalans. Om TSH och fritt T4 är avvikande kan mycket av måendet få en annan förklaring.
Blodsocker och insulin påverkar hormonsystemet mer än många tror. Insulinresistens kan hänga ihop med PCOS, viktförändring, sötsug, trötthet, höga triglycerider, lågt HDL och oregelbunden mens.
HbA1c och glukos kan därför vara relevanta vid hormonella symtom som också kommer med bukfetma, trötthet efter måltider, sötsug, akne, oregelbunden mens eller PCOS misstanke.
Det här betyder inte att PMS beror på blodsocker. Men blodsocker och insulin kan förstärka hur kroppen mår genom cykeln.
Hormonprover kan ge värdefull information, men de kan också skapa förvirring. Östrogen, progesteron, FSH och LH varierar med cykeldag. Preventivmedel kan påverka värden och blödningar. Stress, sömn, läkemedel och provtagningstid kan påverka flera hormoner.
Därför är det viktigt att inte dra stora slutsatser av ett enskilt hormonprov utan sammanhang. Ett provsvar behöver alltid kopplas till symtom, mensmönster, ålder, läkemedel, graviditetsmöjlighet och tidigare värden.
Blodprov kan hjälpa dig att förstå kroppen, men de ersätter inte mönstret i cykeln.
Vid PMS kan regelbunden rörelse, tillräcklig sömn, stresshantering, regelbundna måltider och mindre alkohol eller koffein hjälpa vissa. Det kan också vara klokt att planera in mer återhämtning under den fas då du vet att du blir mer känslig.
1177 rekommenderar bland annat rörelse, avslappning, mindre stress, tillräckligt med sömn och regelbundna måltider som egenvård vid PMS och PMDS.
Det är viktigt att inte skuldbelägga sig själv. PMS är inte dålig karaktär. Det är kroppens och hjärnans reaktion på cykliska förändringar.
Om PMS eller PMDS påverkar livskvaliteten finns hjälp. Det kan handla om samtalsstöd, KBT, SSRI, hormonell behandling eller andra alternativ beroende på symtom, önskemål, riskfaktorer och tidigare erfarenheter.
Vårdpersonal 1177 beskriver att kombinerade p piller som hämmar ägglossning och innehåller gestagenet drospirenon kan motverka både fysiska och psykiska symtom vid PMS och PMDS, men att trombosrisk behöver beaktas vid kombinerade p piller.
Behandling ska alltid anpassas individuellt. Det som hjälper en person hjälper inte alltid en annan.
Du bör söka vård om PMS gör att ditt liv påverkas negativt, om du misstänker PMDS, om du får svår nedstämdhet eller ångest före mens, om mensen blir mycket oregelbunden, om mensen uteblir i flera månader utan graviditet eller klimakterium, om blödningarna är kraftiga eller långdragna, om du har svår mensvärk, eller om du får akne, ökad hårväxt, håravfall, bröstsekretion eller tydliga symtom från sköldkörteln.
1177 anger att man bör söka vård om PMS påverkar livet negativt, om mensen är mer oregelbunden än vanligt och man är orolig, om mensen inte kommit på sex månader utan graviditet eller klimakterium, eller om man besväras av kraftiga blödningar.
Vid självmordstankar, akut psykisk kris, bröstsmärta, svår buksmärta, svimning eller kraftig blödning ska du söka akut hjälp.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna vara ett klokt val om du vill förstå PMS liknande symtom i en bredare hälsobild. Hälsokontroll Kvinna Plus kan vara relevant om du vill se fler markörer tillsammans, till exempel blodstatus, järnstatus, vitaminer, mineraler, sköldkörtel, blodsocker, lever, njurar och inflammation beroende på aktuellt provutbud.
Om frågan tydligt gäller hormoner kan Östrogen, Progesteron, Testosteron, Kortisol och Sköldkörtel vara relevanta beroende på symtom och cykelfas. Vid riklig mens, trötthet eller frusenhet kan Järn, Folat och Vitamin B12 vara viktiga. Om oregelbunden mens, akne eller ökad hårväxt finns med kan hormonell bedömning och ibland vårdkontakt för PCOS misstanke vara klokt.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om dina värden passar bättre med PMS, sköldkörtelpåverkan, järnbrist, näringsbrist, blodsockerpåverkan eller annan hormonell frågeställning, och om något bör följas upp i vården.
Det talar för PMS om symtomen kommer efter ägglossning eller dagarna före mens och sedan tydligt lättar när mensen börjar. Mönstret över cykeln är ofta viktigare än ett enskilt blodprov.
PMDS är en svårare form där psykiska symtom som nedstämdhet, ångest, irritabilitet eller stark känslomässig påverkan dominerar och försämrar vardagen tydligt. Symtomen är fortfarande cykliska.
Hormonella svängningar är en del av PMS, men PMS beror inte alltid på onormala hormonvärden. Ibland handlar det mer om ökad känslighet för normala förändringar i östrogen och progesteron.
Östradiol, progesteron, FSH, LH, prolaktin, testosteron, SHBG, TSH och fritt T4 kan vara relevanta beroende på symtom. Ofta är även ferritin, blodstatus, B12, folat, D vitamin, HbA1c och glukos viktiga.
Sök vård om PMS påverkar din vardag, relationer, arbete, studier eller psykiska hälsa. Sök också vård om du misstänker PMDS, har självmordstankar, kraftiga blödningar, utebliven mens eller oregelbunden mens som oroar dig.
Hälsokontroll Kvinna passar om du vill se helheten. Östrogen, Progesteron, Testosteron, Sköldkörtel, Järn, Folat, Vitamin B12 och Kortisol kan vara relevanta beroende på symtom och frågeställning.
PMS och hormonell obalans kan kännas lika, men mönstret skiljer dem ofta åt. PMS kommer före mens och lättar när mensen börjar. Hormonell obalans är bredare och kan ge symtom som finns hela månaden, påverkar mensens regelbundenhet eller kommer med tecken som akne, ökad hårväxt, håravfall, frusenhet, hjärtklappning, bröstsekretion, trötthet eller låg sexlust.
Det bästa första steget är att följa symtom över flera cykler och kombinera det med relevanta blodprover när bilden är oklar. Med Hälsokontroll Kvinna, Sköldkörtel från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad kroppen försöker berätta och vad som är klokt att följa upp.
