Östrogen påverkar inte bara menscykel, slemhinnor och skelett. Hormonet har också betydelse för hjärnans signalsystem, sömn, humör, minne och fokus, vilket är en anledning till att många märker hjärndimma, koncentrationssvårigheter eller sämre ordminne under perimenopaus och klimakteriet.
När man pratar om östrogen tänker många först på mens, fertilitet och klimakteriet. Men östrogen, särskilt östradiol, påverkar också hjärnan. Det betyder inte att hjärnan styrs helt av hormoner, men hormonerna är en del av den miljö som hjärnan arbetar i varje dag.
Många kvinnor beskriver att minnet, fokuset och den mentala skärpan förändras när hormonerna börjar svänga. Det kan kännas som att man tappar ord, glömmer varför man gick in i ett rum, får svårare att hålla många saker i huvudet eller blir mer lättstressad än tidigare. För en del är det milt och tillfälligt. För andra påverkar det arbete, relationer och självkänsla.
1177 beskriver klimakteriebesvär som något som kan omfatta sömnproblem, snabba humörförändringar, nedstämdhet, värmevallningar, svettningar och torra slemhinnor. Även om minne och fokus inte alltid lyfts som huvudbesvär i patienttexter hänger dessa ofta ihop med sömn, humör och hormonella svängningar i övergångsåldern.
I underlaget beskrivs att hormonbrist under klimakteriet tillfälligt kan påverka kognition, där en del märker sämre minne, svårare fokus och en mental dimmighet som ofta kallas brain fog. Där betonas också att sömnbrist och humör spelar stor roll, samtidigt som östrogen har effekter i hjärnan.
Östrogen är ett samlingsnamn för flera hormoner. Den mest aktiva formen hos kvinnor i fertil ålder är östradiol. Östradiol bildas framför allt i äggstockarna och varierar genom menscykeln. Nivåerna stiger inför ägglossning, förändras efter ägglossning och sjunker inför mens om graviditet inte sker.
Under perimenopaus börjar nivåerna svänga mer. Ibland kan östrogenet vara högt, ibland lågt. Efter menopaus ligger östrogennivåerna generellt lägre. Karolinska anger referensintervall för känsligt östradiol som 55 till 1290 pmol/L hos premenopausala kvinnor och under 37 pmol/L hos postmenopausala kvinnor, vilket visar hur stor skillnaden kan vara mellan livsfaser.
I underlaget beskrivs östradiol som en central form av östrogen som påverkar menscykel, ägglossning, slemhinnor, hud, skelett, hjärt och kärlhälsa och emotionellt välbefinnande.
Det är lätt att tänka på östrogen som ett hormon för reproduktion, men kroppen använder östrogen i många system. Östrogenreceptorer finns i flera vävnader, även i hjärnan. Det betyder att hjärnceller kan reagera på östrogensignaler.
Östrogen påverkar bland annat signalsubstanser, blodflöde, inflammation, energihantering och plasticitet i hjärnan. Plasticitet betyder hjärnans förmåga att anpassa sig, skapa nya kopplingar och lära om. Det är en viktig del av minne, inlärning och återhämtning.
Forskning om klimakteriet och kognition beskriver att kognitiva besvär är vanligare nära menopaus, en fas där hormonnivåer, särskilt östrogen, minskar eller svänger. Det betyder inte att alla får problem, men det gör sambandet biologiskt rimligt.
Perimenopaus är fasen före menopaus då ägglossningen ofta blir mer oregelbunden och hormonerna svänger mer än tidigare. Östrogen sjunker inte bara lugnt och jämnt. Det kan gå upp och ner kraftigt. Progesteron kan också bli mer ojämnt eftersom ägglossningen inte alltid sker som tidigare.
Hjärnan gillar förutsägbarhet. När sömn, temperaturreglering, humör och stresskänslighet förändras samtidigt kan hjärnan kännas mindre stabil. Då kan det bli svårare att fokusera, prioritera, hitta ord och hålla arbetsminnet igång.
I underlaget beskrivs perimenopaus som en fas där östrogen och progesteron börjar fluktuera, där ägglossningar oftare uteblir och där menscykeln kan bli mer oregelbunden.
Hjärndimma är inget medicinskt exakt ord, men det beskriver en verklig upplevelse. Det kan handla om långsammare tankar, sämre fokus, mer glömska, svårare ordletning eller känslan av att hjärnan inte riktigt startar.
En översikt om menopause brain fog beskriver att kvinnor i medelåldern ofta upplever förändringar i kognitiv funktion under övergången till menopaus och att vårdpersonal har en viktig roll i att normalisera upplevelsen och skilja vanliga övergångsbesvär från mer oroande tillstånd.
Det är viktigt. Hjärndimma under perimenopaus betyder inte automatiskt demens eller allvarlig hjärnsjukdom. Men om besvären är tydliga, snabbt försämras eller påverkar vardagen kraftigt bör de bedömas.
Östrogen verkar ha betydelse för flera minnesfunktioner, särskilt sådant som verbal inlärning, ordminne och arbetsminne. Verbal inlärning handlar om att ta in och minnas ord, namn, instruktioner eller information man hör och läser. Arbetsminne är hjärnans förmåga att hålla information aktivt i stunden, som när du ska komma ihåg tre saker samtidigt.
Under hormonella svängningar kan dessa funktioner kännas mer sårbara. Det kan märkas som att du tappar tråden i samtal, glömmer vad du skulle säga eller måste läsa samma text flera gånger.
En översikt om kognition, humör och sömn under menopausal transition beskriver att sleep disturbance, brain fog och mood changes är stora besvär för många kvinnor under övergången och kan påverka livskvalitet, produktivitet och fysisk hälsa.
Fokus kräver mer än vilja. Det kräver sömn, energi, stabilt blodsocker, fungerande stressreglering, bra arbetsmiljö och ett nervsystem som inte går på högvarv. Östrogen påverkar flera av de systemen indirekt.
Om östrogenet svänger kan sömnen bli sämre, vallningar störa natten och humöret bli mer känsligt. Då blir det svårare att fokusera även om hjärnan i grunden är frisk. Det är därför fokusproblem i perimenopaus ofta är en kombination av hormonella, sömnrelaterade och stressrelaterade faktorer.
I underlaget beskrivs att östradiol under klimakteriet minskar gradvis och att detta kan bidra till värmevallningar, nattliga svettningar, torra slemhinnor och humörförändringar.
Sömn är kanske den mest underskattade länken mellan östrogen och hjärnan. Under djup sömn återhämtar sig kroppen och hjärnan bearbetar information. Om du vaknar flera gånger av vallningar, svettningar, oro eller tidiga morgonuppvaknanden kan minnet och fokuset kännas sämre dagen efter.
När sömnen påverkas under flera månader kan det kännas som att man har förlorat sin skärpa. Men ibland är hjärnan inte trasig. Den är trött.
I underlaget beskrivs sömnproblem under klimakteriet som svårigheter att somna, uppvaknanden under natten eller tidiga morgonuppvaknanden, och att långvarig sömnbrist kan göra att man känner sig utmattad och irritabel på dagen.
Vallningar och nattliga svettningar är inte bara kroppsliga symtom. Om de stör sömnen påverkar de hjärnan indirekt. Man kan bli tröttare, mer lättirriterad, mindre koncentrerad och mer glömsk.
Hormonterapi är enligt North American Menopause Society den mest effektiva behandlingen mot vasomotoriska symtom, alltså vallningar och svettningar, och kan även förebygga benförlust och frakturer. Risk och nytta beror på typ, dos, behandlingslängd, administrationssätt och individuell bakgrund.
Det betyder inte att alla med hjärndimma ska ha hormonbehandling. Men om hjärndimman till stor del beror på sömnstörande vallningar kan behandling av vallningarna ibland förbättra vardagen.
När du är stressad, orolig eller nedstämd använder hjärnan mycket energi på hotbedömning och känsloreglering. Då blir det mindre plats kvar för fokus, minne och planering. Det här är en normal hjärnreaktion.
Perimenopaus och klimakteriet kan för vissa innebära mer oro, nedstämdhet eller humörsvängningar. Det kan bero på hormonsvängningar, sömnbrist, livssituation, tidigare psykisk hälsa eller en kombination.
1177 beskriver snabba humörförändringar, nedstämdhet och sömnproblem som möjliga klimakteriebesvär.
Stress och hormonella svängningar kan förstärka varandra. Om livet samtidigt innehåller hög arbetsbelastning, ansvar för barn eller föräldrar, sömnbrist, relationsstress eller press på prestation blir hjärnan mer belastad.
Då kan minnesproblem och fokusproblem kännas mer dramatiska. Det betyder inte att allt “bara är stress”. Det betyder att hjärnan påverkas av hela kroppens belastning.
I underlaget beskrivs att perimenopaus och klimakteriet kan påverka humör och välbefinnande, och att stöd, livsstil och helhetsbedömning kan vara viktiga när symtomen påverkar vardagen.
Östrogen påverkar signalsubstanser i hjärnan, bland annat serotonin, dopamin och acetylkolin. Dessa är viktiga för humör, motivation, koncentration, inlärning och minne. När östrogenet svänger kan även dessa system påverkas.
Det är därför vissa upplever att de inte bara blir tröttare, utan också tappar driv, lust, glädje eller mental snabbhet. Det kan kännas som en personlig förändring, men kan delvis vara en biologisk övergång.
Forskning om menopause och kognitiv påverkan beskriver att hormonella faktorer sannolikt bidrar till att kognitiva besvär är vanligare nära menopaus.
Det är inte alltid den absoluta nivån som spelar störst roll. Under perimenopaus kan svängningarna vara minst lika viktiga. Hjärnan kan reagera på att östrogenet är oförutsägbart, även om vissa provvärden ibland ser normala ut.
Det är därför ett enskilt östradiolprov inte alltid förklarar hjärndimma. Värdet kan vara normalt just den dagen, men ändå ingår du i en fas där hormonerna svänger mer än tidigare.
I underlaget beskrivs att östradiolnivåerna under fertila år fluktuerar cykliskt och att perimenopaus innebär att nivåerna börjar sjunka eller variera mer, vilket kan ge oregelbunden mens, sömnproblem och humörförändringar.
Det är en viktig fråga, men svaret är inte enkelt. Hormonbehandling kan hjälpa många med vallningar, nattsvettningar, torra slemhinnor och sömnbesvär, och om sömnen förbättras kan även fokus kännas bättre. Däremot rekommenderas hormonbehandling inte som allmän behandling enbart för att förbättra minne eller förebygga demens.
NAMS anger att hormonbehandlingens risk och nytta varierar beroende på bland annat typ, dos, duration, administrationssätt, ålder och tid sedan menopaus, och att behandling framför allt är etablerad för vasomotoriska symtom, genitourinära symtom och prevention av benförlust hos rätt patientgrupper.
Beslut om hormonbehandling ska alltid tas med vården och utifrån symtom, riskfaktorer, ålder, livmoderstatus, tidigare sjukdomar och personliga mål.
Det är viktigt att inte skylla allt på östrogen. Minne och fokus kan påverkas av många saker. Järnbrist, blodbrist, B12 brist, folatbrist, D vitaminbrist, hypotyreos, sömnbrist, depression, ångest, stress, infektion, inflammation, blodsocker, läkemedel, alkohol och låg energitillgång kan alla ge liknande symtom.
Om du har hjärndimma hela månaden, stark trötthet, frusenhet, hjärtklappning, domningar, nedstämdhet, huvudvärk, viktförändring eller rikliga blödningar är det klokt att tänka bredare än östrogen.
Blodprover kan då ge viktig vägledning, inte för att hitta en enda syndabock, utan för att förstå helheten.
Hypotyreos kan ge trötthet, frusenhet, hjärndimma, nedstämdhet, långsamhet, viktuppgång, torr hud och förstoppning. Hypertyreos kan ge oro, hjärtklappning, sömnproblem, svettningar och koncentrationssvårigheter. Båda kan påverka hjärnan.
Det är därför TSH och fritt T4 ofta är relevanta när minne och fokus förändras. Särskilt om symtomen inte bara följer menscykeln eller klimakteriets typiska mönster.
I underlaget nämns sköldkörtelrubbningar som en bakomliggande orsak som kan påverka östradiolnivåer, hormonell balans, humör, trötthet och fertilitet.
Järn behövs för syretransport och energi. Om järndepåerna är låga kan hjärnan kännas trögare, särskilt vid samtidig sömnbrist eller hormonell belastning. Riklig mens i perimenopaus kan göra järnbrist vanligare.
Blodstatus kan visa blodbrist. Ferritin kan visa järndepåer. Det går att ha lågt ferritin innan hemoglobinet blir tydligt lågt, och då kan man ändå känna sig trött och mentalt låg.
Om du har rikligare blödningar, frusenhet, hjärtklappning, yrsel, håravfall eller sämre träningsork bör järnstatus vara en del av helhetsbilden.
Vitamin B12 och folat behövs för nervsystem och blodbildning. Brist kan ge hjärndimma, trötthet, domningar, stickningar, nedstämdhet, minnespåverkan och blodbrist. Det kan förväxlas med hormonella symtom, särskilt om besvären kommer smygande.
B12 är särskilt relevant vid vegetarisk eller vegansk kost, magproblem, tidigare brist, vissa läkemedel eller neurologiska symtom. Folat kan vara relevant vid trötthet, blodbrist eller kostmönster med lågt intag av folatrika livsmedel.
Det här är ett bra exempel på varför hjärnhälsa ofta behöver både hormonell och näringsmässig bedömning.
D vitamin påverkar inte minne på samma direkta sätt som östrogen diskuteras göra, men låga nivåer kan bidra till trötthet, muskelsvaghet och allmänt nedsatt ork hos vissa. Under vinterhalvåret i Sverige är låga nivåer vanliga, särskilt vid lite solljus eller mörk hud.
Om du känner dig mentalt trött, fysiskt svag och låg i energi kan D vitamin vara en av flera markörer att kontrollera, tillsammans med järn, B12, folat, sköldkörtel och blodsocker.
Hjärnan använder glukos som viktig energikälla. Snabba blodsockersvängningar kan göra att fokus känns ojämnt. Insulinresistens, förhöjt HbA1c eller oregelbundna måltider kan bidra till trötthet, hjärndimma och sötsug.
HbA1c visar hur blodsockret har legat över tid. Glukos visar värdet vid provtagningen. Om hjärndimma kommer tillsammans med trötthet efter måltid, bukfetma, höga triglycerider eller starkt sötsug kan blodsocker och insulinresistens vara relevanta delar av bilden.
Hjärnan behöver friska blodkärl. Högt blodtryck, högt LDL, högt ApoB, diabetesrisk och rökning påverkar kärlhälsan över tid. Det är inte samma sak som klimakterierelaterad hjärndimma, men långsiktig hjärnhälsa hänger nära ihop med hjärt och kärlhälsa.
I underlaget beskrivs att östradiol under fertila år även bidrar till hjärt och kärlhälsa, och att låga nivåer efter klimakteriet kan hänga ihop med ökad risk för benskörhet och hjärt och kärlsjukdomar.
Det är därför en bred hälsokontroll i medelåldern kan vara värdefull, särskilt om hjärndimma kommer tillsammans med blodtryck, blodfetter, blodsocker eller sömnproblem.
Hjärndimma i perimenopaus är ofta fluktuerande och påverkas av sömn, stress och cykel. Mer oroande är om minnesproblemen snabbt försämras, om du går vilse på bekanta platser, får svårt att sköta ekonomi eller vardagsrutiner, får personlighetsförändringar, neurologiska symtom, svår huvudvärk, talsvårigheter, svaghet i ena sidan eller synpåverkan.
Då ska du söka vård. Det gäller också om nedstämdhet, ångest eller sömnproblem blir så starka att vardagen inte fungerar.
Östrogen kan vara en del av förklaringen till hjärndimma, men nya eller tydligt försämrade neurologiska symtom ska aldrig bara avfärdas som klimakteriet.
Vid hjärndimma, sämre fokus och misstänkt hormonell påverkan kan östradiol, FSH, LH och progesteron vara relevanta beroende på ålder, cykeldag, mensmönster och frågeställning. Men det är minst lika viktigt att kontrollera andra vanliga orsaker. TSH och fritt T4 kan visa sköldkörtelfunktion. Blodstatus, ferritin och järn kan visa blodbrist eller låga järndepåer. B12 och folat kan visa näringsfaktorer som påverkar nervsystem och blodbildning. D vitamin kan vara relevant vid låg energi. HbA1c och glukos visar blodsocker. CRP kan visa inflammation. Kreatinin, cystatin C och eGFR visar njurfunktion. Levervärden kan ge bakgrund till kroppens ämnesomsättning.
I underlaget listas flera relevanta markörer för hormonell och bred hälsobedömning, bland annat östradiol, progesteron, FSH, LH, sköldkörtelhormoner, ferritin, B12, folat och D vitamin.
Ett östradiolprov kan vara relevant vid misstänkt perimenopaus, menopaus, utebliven mens, oregelbunden cykel eller hormonell behandling. Men värdet varierar kraftigt genom cykeln och kan därför bli svårtolkat om man inte vet cykeldag.
Karolinska anger olika referensnivåer för premenopausala och postmenopausala kvinnor, men hos kvinnor med cykel behöver värdet tolkas med cykelfas och symtom.
I underlaget beskrivs att östradiol bör mätas med hänsyn till cykeldag, exempelvis tidig follikelfas eller vid förväntad ägglossning beroende på frågeställning.
FSH och LH är signalhormoner från hjärnan till äggstockarna. När äggstockarnas funktion förändras kan FSH och LH stiga. Under perimenopaus kan värdena däremot svänga, vilket gör att ett enskilt prov inte alltid ger ett säkert svar.
FSH och LH kan vara användbara i vissa frågor, särskilt vid utebliven mens, misstänkt tidig menopaus eller fertilitetsrelaterad bedömning. Men vid hjärndimma behöver de tolkas tillsammans med symtom, ålder, sömn, cykel och övriga prover.
I underlaget beskrivs att FSH och LH ökar när kroppen försöker kompensera för äggstockarnas minskade hormonproduktion under övergången mot menopaus.
Det som hjälper hjärnan under hormonella övergångar är ofta ganska grundläggande men kraftfullt. Regelbunden sömn, dagsljus, fysisk aktivitet, styrketräning, protein och fiber till måltider, mindre alkohol, stresspauser, social kontakt och mental stimulans kan alla ge hjärnan bättre förutsättningar.
Det handlar inte om att livsstil ska lösa allt. Det handlar om att minska den totala belastningen på ett nervsystem som redan anpassar sig till hormonella förändringar.
I underlaget beskrivs fysisk aktivitet som positiv för hjärnhälsa och neuroplasticitet, och att sömn, kost, mental stimulans och social interaktion kan stödja långsiktig kognitiv funktion.
Rörelse ökar blodflödet, påverkar stresshormoner, förbättrar sömn och stödjer blodsockerreglering. Konditionsträning och styrketräning kan därför hjälpa både kroppen och hjärnan, särskilt under perioder av hormonell förändring.
Om du är mycket trött eller har kraftiga klimakteriebesvär behöver träningen anpassas. Promenader, rörlighet och lätt styrka kan vara en bra start. När energin kommer tillbaka kan intensiteten ökas.
Hjärnan behöver inte maximal träning. Den behöver regelbunden signal om rörelse och återhämtning.
Hjärnan mår ofta bättre av stabil energi. Regelbundna måltider med protein, långsamma kolhydrater, fibrer och hälsosamma fetter kan hjälpa blodsocker, mättnad och koncentration. För vissa gör det stor skillnad att minska snabba sockerintag, särskilt på tom mage.
Omega 3 rika livsmedel som fet fisk, nötter, frön, baljväxter, fullkorn, grönsaker och bär passar bra i ett hjärn och hjärtvänligt mönster. Det är inte en specialdiet, utan ett sätt att ge hjärnan jämnare bränsle.
Om du har rikliga blödningar, äter växtbaserat eller ofta känner dig trött kan järn, B12 och folat vara extra viktiga att följa.
Alkohol kan försämra sömnkvalitet, öka nattliga uppvaknanden, höja puls och förstärka vallningar hos vissa. Det kan göra hjärndimma mer märkbar dagen efter, även vid mängder som tidigare inte påverkade lika mycket.
Under perimenopaus kan kroppen reagera annorlunda på alkohol än tidigare. Om du märker sämre sömn, mer svettningar eller sämre fokus efter alkohol kan en period med mindre alkohol ge tydlig information.
Det är inte moral. Det är biologi och återhämtning.
Om hjärndimma kommer tillsammans med tydliga klimakteriebesvär som vallningar, nattsvettningar, sömnproblem och torra slemhinnor kan hormonbehandling vara något att diskutera med vården. Målet är då ofta att lindra de klimakteriebesvär som stör livet, särskilt sömn och vasomotoriska symtom.
SFOG och andra riktlinjer beskriver menopausal hormonbehandling som aktuell för symtom som påverkar livskvaliteten, medan individuell risk och nytta alltid behöver bedömas.
En hälsokontroll kan ge bakgrundsinformation, men beslut om hormonbehandling ska tas i dialog med vården.
Du bör söka vård om minne och fokus försämras snabbt, om du inte klarar vardagliga uppgifter som tidigare, om du får neurologiska symtom, ny svår huvudvärk, talsvårigheter, svaghet, synpåverkan, förvirring eller personlighetsförändring.
Du bör också söka vård om hjärndimma kommer med stark nedstämdhet, ångest, sömnproblem som inte släpper, kraftiga vallningar, mycket rikliga blödningar, utebliven mens före 45 års ålder, hjärtklappning, frusenhet, domningar eller uttalad trötthet.
En hälsokontroll passar bäst när symtomen är milda till måttliga och du vill förstå möjliga bakomliggande faktorer. Akuta eller tydligt neurologiska symtom ska bedömas av vården direkt.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna vara ett klokt val om du vill förstå hjärndimma, trötthet och fokusproblem i en bredare hälsobild. Hälsokontroll Kvinna Plus kan vara relevant om du vill få en mer omfattande bild av blodstatus, järnstatus, vitaminer, mineraler, sköldkörtel, blodsocker, blodfetter, lever, njurar och inflammation beroende på aktuellt provutbud.
Om du misstänker att östrogen eller perimenopaus spelar en roll kan Östrogen vara relevant, särskilt när provet tas och tolkas med rätt cykeldag eller livsfas. Progesteron kan vara relevant vid cykelrelaterade symtom och ägglossningsfrågor. Vid trötthet, frusenhet eller hjärndimma kan Sköldkörtel, Järn, Vitamin B12, Folat och D vitamin vara viktiga pusselbitar. Om stress och återhämtning är centralt kan Kortisol vara relevant i rätt sammanhang, men ska alltid tolkas varsamt.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om dina värden kan bidra till hjärndimma, fokusproblem, trötthet eller hormonella symtom, och om något bör följas upp i vården. Blodprov kan hjälpa till att upptäcka tidiga avvikelser och ge möjlighet att agera i tid, utan att dra för snabba slutsatser av ett enskilt värde.
Ja. Östrogen påverkar hjärnans signalsystem, sömn, humör och kognitiva funktioner. Under perimenopaus och klimakteriet kan svängande eller lägre östrogen bidra till hjärndimma, sämre fokus och mer glömska hos vissa.
Oftast är det inte farligt och kan vara tillfälligt, särskilt om det hänger ihop med sömnproblem, vallningar och hormonella svängningar. Snabb försämring, förvirring, neurologiska symtom eller stora vardagsproblem bör däremot bedömas av vården.
Ett östrogenprov kan ge en ledtråd, men inte hela svaret. Östradiol varierar genom cykeln och under perimenopaus. Därför behöver provet tolkas med cykeldag, ålder, symtom, sömn och andra värden.
Sköldkörtelrubbning, järnbrist, blodbrist, B12 brist, folatbrist, D vitaminbrist, sömnbrist, stress, depression, ångest, blodsockerpåverkan, inflammation, läkemedel och alkohol kan också påverka minne och fokus.
Hormonbehandling kan hjälpa vissa klimakteriebesvär, särskilt vallningar och nattsvettningar. Om sömnen förbättras kan fokus också kännas bättre. Hormonbehandling används däremot inte som allmän behandling enbart för minne och ska alltid diskuteras med vården.
Hälsokontroll Kvinna passar om du vill se helheten. Östrogen, Progesteron, Sköldkörtel, Järn, Vitamin B12, Folat, D vitamin och Kortisol kan vara relevanta beroende på symtom, cykelfas och livsfas.
Östrogen och hjärnan hänger ihop på flera sätt. Östrogen påverkar signalsubstanser, sömn, humör, stresskänslighet, minne och fokus. Under perimenopaus och klimakteriet kan svängande eller sjunkande östrogen bidra till hjärndimma, ordglömska, sämre arbetsminne och koncentrationssvårigheter.
Samtidigt är hjärndimma inte alltid östrogen. Sköldkörtel, järn, B12, folat, D vitamin, blodsocker, sömn, stress, inflammation och läkemedel kan ge liknande symtom. Med Hälsokontroll Kvinna, Östrogen, Progesteron, Sköldkörtel, Järn, Vitamin B12, Folat eller D vitamin från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå helheten och vad som är klokt att följa upp.
