Manlig fertilitet handlar framför allt om spermiernas antal, rörlighet, form och genetiska kvalitet. Spermiekvaliteten kan påverkas av hormoner, ålder, livsstil, värme, infektioner, övervikt, rökning, alkohol, läkemedel och vissa medicinska tillstånd.
När ett par försöker bli gravida hamnar fokus ofta på kvinnans cykel, ägglossning och äggreserv. Det är viktigt, men det är bara halva bilden. Spermiekvaliteten spelar en mycket stor roll. En graviditet kräver inte bara ett ägg, utan också spermier som finns i tillräckligt antal, kan röra sig framåt och har förmåga att befrukta ägget.
Manlig fertilitet är samtidigt ett område där många män får för lite information. Många tänker att fertiliteten är stabil så länge sexlust och erektion fungerar. Men spermiekvalitet kan vara nedsatt även om man känner sig frisk, har normal sexlust och inga tydliga symtom.
1177 beskriver att ungefär en tredjedel av ofrivillig barnlöshet beror på spermierna, ungefär en tredjedel på livmodern eller äggen och ungefär en tredjedel på flera orsaker tillsammans.
I underlaget beskrivs att chansen att bli gravid påverkas av livsstil, stress och hälsa, och att fertilitet ofta behöver förstås genom flera faktorer samtidigt. Där beskrivs också att spermier kan överleva i kvinnans kropp i upp till fem dagar, vilket gör timing kring ägglossning viktig.
Spermiekvalitet är ett samlingsbegrepp. Det handlar inte bara om hur många spermier som finns. Det handlar också om hur de rör sig, hur de ser ut och hur väl de kan bära sitt genetiska material.
Ett spermaprov kan visa hur många spermier det finns och hur de rör sig. 1177 beskriver att spermaprov kan behövas vid fertilitetsutredning, IVF behandling, infrysning av spermier eller efter sterilisering för att kontrollera att spermier inte finns kvar.
Det är viktigt att förstå att ett spermaprov är ett direktare fertilitetstest än blodprover när frågan gäller spermiekvalitet. Blodprover kan ge ledtrådar om hormoner och hälsa, men de kan inte ersätta en spermieanalys.
Spermier bildas i testiklarna. Processen tar tid. Därför kan livsstilsförändringar, sjukdom, feber, värme eller läkemedel påverka spermiekvaliteten först efter en period och förbättringar synas först efter några månader.
Det här är både frustrerande och hoppfullt. Det betyder att ett dåligt prov inte alltid säger hur det kommer se ut för alltid. Det betyder också att kroppen behöver tid för att svara på förbättrad sömn, rökstopp, mindre alkohol, viktnedgång vid övervikt eller bättre behandling av sjukdomar.
Manlig fertilitet är alltså inte en fast egenskap. Den påverkas av kroppen här och nu, men också av de senaste månadernas belastning.
Testiklarna sitter utanför kroppen av en anledning. Spermieproduktionen fungerar bäst vid något lägre temperatur än kroppens inre temperatur. Därför kan långvarig eller upprepad värme kring testiklarna påverka spermiekvaliteten hos vissa.
Värme kan komma från bastu, varma bad, täta kläder, långvarigt sittande, feber eller vissa arbetsmiljöer. Det betyder inte att enstaka bastubad förstör fertiliteten, men om du försöker bli gravid och spermiekvaliteten är nedsatt kan värme vara en sak att se över.
En översikt om livsstilsfaktorer och manlig infertilitet beskriver testikulär värmestress som en faktor som kan påverka spermieproduktionen, tillsammans med bland annat rökning, alkohol, droger, övervikt, stress och sömn.
Män kan ofta få barn högre upp i åldrarna än kvinnor, men det betyder inte att manlig fertilitet är opåverkad av ålder. Med stigande ålder kan spermiernas rörlighet, antal, DNA kvalitet och sexuell funktion påverkas. Risken för vissa graviditetskomplikationer och genetiska avvikelser kan också öka med högre paternal ålder.
Det betyder inte att en man över 40 inte kan bli pappa. Många kan det. Men ålder är en faktor som bör vägas in, särskilt om det tar tid att bli gravid.
Det är också vanligt att andra faktorer kommer samtidigt med ålder, som sämre sömn, bukfetma, läkemedel, blodtryck, diabetesrisk och lägre testosteron. Därför är helheten viktigare än födelseåret ensamt.
Testosteron är viktigt för manlig reproduktion, men relationen mellan testosteron och spermier är inte helt enkel. Testosteron behövs inne i testiklarna för att spermier ska bildas. Samtidigt kan testosteronbehandling utifrån, till exempel gel eller injektioner, hämma kroppens egna signaler till testiklarna och minska spermieproduktionen kraftigt.
Det är därför män som vill få barn inte ska börja med testosteronbehandling utan specialistbedömning. Ett lågt testosteronvärde behöver utredas, men lösningen är inte alltid att tillföra testosteron.
1177 beskriver att testosteronbrist kan ge minskad sexlust, återkommande erektionsproblem och uteblivna morgonerektioner, och att vården kan behöva undersöka penis och pung eftersom allt inte syns i blodprov eller urinprov.
I underlaget beskrivs att testosteron påverkar sexuell funktion, muskelmassa, energi, humör och kroppssammansättning, men också att testosteronvärden bör tolkas tillsammans med symtom och andra hormoner.
FSH och LH är signalhormoner från hypofysen. LH stimulerar testiklarna att producera testosteron. FSH är viktigt för spermieproduktionen. Om spermiekvaliteten är nedsatt kan FSH, LH och testosteron hjälpa läkaren att förstå om problemet främst verkar sitta i testiklarna eller i signaleringen från hjärnan och hypofysen.
Internetmedicin beskriver att hormonanalys vid infertilitetsutredning kan omfatta FSH, LH, testosteron, TSH och prolaktin. De beskriver också att kromosomanalys och genetiska tester kan bli aktuella vid mer uttalad påverkan, till exempel grav oligozoospermi eller azoospermi.
Det här visar varför blodprov kan vara värdefulla, men också varför de behöver kopplas till spermieanalys och vårdbedömning.
Prolaktin är ett hormon från hypofysen. Hos män kan förhöjt prolaktin störa könshormonaxeln och bidra till låg sexlust, erektionsproblem, lågt testosteron och fertilitetsproblem. Prolaktin kan vara förhöjt av stress, läkemedel, sköldkörtelrubbning eller hypofysförändringar.
Internetmedicin beskriver prolaktinom som en viktig orsak till hypogonadism och infertilitet, och anger att prolaktin ska kontrolleras hos män med testosteronbrist som sekundär hypogonadism.
Ett prolaktinvärde ska tolkas varsamt eftersom provet kan påverkas av stress och provtagning. Men ett tydligt eller kvarstående förhöjt värde behöver följas upp.
Sköldkörteln styr ämnesomsättningen och påverkar energi, vikt, puls, temperatur, sömn och hormonmiljö. Sköldkörtelrubbningar kan påverka sexlust, erektion, testosterontolkning och ibland fertilitet.
I underlaget beskrivs att sköldkörtelhormonernas balans är viktig för fertilitet och att TSH, T4 och T3 kan vara relevanta prover vid fertilitetsfrågor. Där beskrivs också att både överaktiv och underaktiv sköldkörtel kan påverka chanserna att bli gravid.
För män med trötthet, viktförändring, låg sexlust, hjärtklappning, frusenhet, sömnstörning eller fertilitetsfråga kan Sköldkörtel därför vara en viktig pusselbit.
Övervikt, särskilt bukfetma, kan påverka manlig fertilitet genom insulinresistens, inflammation, lägre testosteron, lägre SHBG, sömnapné och sämre metabol hälsa. Det kan också påverka spermiernas antal, rörlighet och form.
En vetenskaplig översikt beskriver att livsstilsfaktorer är viktiga vid manlig infertilitet och lyfter övervikt, rökning, alkohol och andra livsstilsfaktorer som kopplade till spermieantal, rörlighet, form, DNA skada och hormonell reglering.
Det betyder inte att vikten ensam avgör fertiliteten. Men om bukfetma, låg energi, sämre sexlust eller blodsockerpåverkan finns med i bilden kan Diabetes, Hjärta, Lever, Inflammation och Testosteron vara relevanta att förstå tillsammans.
Rökning är en av de mest välkända livsstilsfaktorerna som kan påverka spermiekvaliteten. Tobaksrök innehåller många ämnen som kan påverka blodkärl, oxidativ stress och cellernas DNA. Spermier är känsliga för sådan påverkan eftersom de utvecklas snabbt och bär genetiskt material.
En aktuell vetenskaplig genomgång beskriver att cigarettrökning är kopplad till minskat spermieantal, sämre rörlighet och försämrad sädeskvalitet, och att sambandet är tydligare vid måttlig till hög rökning.
Att sluta röka kan därför vara en av de mest konkreta sakerna att göra vid fertilitetsplanering. Förbättringar tar tid, eftersom nya spermier behöver bildas.
Alkohol kan påverka fertiliteten genom sömn, lever, hormoner, vikt, inflammation och spermiernas kvalitet. Större eller regelbundet intag är mer problematiskt än enstaka små mängder, men känsligheten varierar.
En översikt från 2025 beskriver att alkohol i metaanalyser och kohortstudier kopplats till sämre sädesvolym, spermiekoncentration, rörlighet och form, särskilt vid kroniskt högre intag.
Om ni försöker bli gravida är det ofta klokt att minska alkohol, särskilt om spermiekvaliteten redan är nedsatt, om sömnen är dålig eller om levervärden, vikt eller blodsocker är påverkade.
Anabola steroider och testosteronpreparat kan allvarligt påverka spermieproduktionen. När kroppen får testosteron utifrån minskar ofta hjärnans signaler via LH och FSH. Testiklarna kan då producera mindre eget testosteron inne i testikeln och mindre spermier.
Det kan leda till kraftigt nedsatt spermieproduktion eller avsaknad av spermier i spermaprov. Ibland återhämtar sig produktionen efter avslutad användning, men det kan ta lång tid och är inte alltid förutsägbart.
Internetmedicin beskriver hypogonadism och störd spermieproduktion som relevanta delar av manlig infertilitet, och anger att behandling med hCG eller LH och FSH kan vara aktuell vid vissa former av hypogonadotrop hypogonadism, men det kräver specialistbedömning.
Vissa läkemedel kan påverka spermieproduktion, erektion, sexlust eller utlösning. Det kan gälla testosteronpreparat, anabola steroider, opioider, vissa antidepressiva, vissa läkemedel mot håravfall, cellgifter, vissa immunläkemedel och andra hormonpåverkande behandlingar.
Kroniska sjukdomar kan också påverka fertiliteten. Diabetes, njursjukdom, leversjukdom, inflammatoriska sjukdomar, sköldkörtelrubbningar och allvarliga infektioner kan påverka kroppens reproduktiva system direkt eller indirekt.
Om fertiliteten är påverkad är det därför viktigt att läkaren vet vilka läkemedel, kosttillskott och prestationspreparat du använder. Sluta inte med ordinerade läkemedel utan att prata med vården, men ta upp frågan.
Feber kan tillfälligt försämra spermieproduktionen eftersom testiklarna är värmekänsliga. En kraftig infektion kan därför påverka spermiekvaliteten under en period efteråt. Urinvägsinfektioner, prostatit, bitestikelinflammation och sexuellt överförbara infektioner kan också påverka fertiliteten genom inflammation, blockering eller skada.
Internetmedicin beskriver infektion som en av orsakerna till störningar i sädeskvalitet, tillsammans med bland annat idiopatisk subfertilitet, varikocele, hypogonadism, kryptorkidism, genetiska störningar och obstruktioner.
Sök vård vid smärta i testikel, svullnad, feber, sveda, flytning, blod i sädesvätska eller misstanke om sexuellt överförbar infektion.
Varikocele är åderbråck kring testikeln. Det kan höja temperaturen lokalt och påverka spermieproduktionen hos vissa män. Alla varikocele behöver inte behandlas, men vid nedsatt spermiekvalitet och fertilitetsproblem kan det vara relevant att bedöma.
Internetmedicin listar varikocele som en vanlig identifierbar orsak till störningar i sädeskvalitet.
Det här är ett exempel på varför en fysisk undersökning kan vara viktig. Blodprover kan visa hormoner, men de kan inte känna ett varikocele eller bedöma testiklarnas storlek.
Kryptorkidism betyder att en eller båda testiklarna inte låg i pungen som de skulle under barndomen. Även om det behandlades kan det hos vissa påverka spermieproduktion senare i livet. Tidigare testikelskador, operationer, infektioner eller cancerbehandling kan också spela roll.
Internetmedicin anger kryptorkidism och genetiska störningar som möjliga orsaker till nedsatt sädeskvalitet.
Det är därför fertilitetsutredning ofta börjar med en noggrann sjukdomshistoria. Det som hände för många år sedan kan ibland vara relevant i dag.
Stress påverkar fertiliteten indirekt genom sömn, sexuell funktion, alkoholvanor, blodsocker, vikt, kortisol och återhämtning. Sömnbrist kan påverka testosteronmiljö, ämnesomsättning och sexlust. Stress kan också minska frekvensen av samlag under den fertila perioden.
En översikt om livsstil och manlig infertilitet lyfter psykologisk stress, sömnbrist och andra livsstilsfaktorer som relevanta för manlig fertilitet.
Det betyder inte att stress ensam förklarar allt. Men om kroppen är i långvarig belastning kan fertiliteten påverkas genom flera vägar samtidigt.
Spermier behöver en fungerande ämnesomsättning, tillräcklig energi, protein, vitaminer, mineraler och skydd mot oxidativ stress. Brister på till exempel zink, folat, B12 eller D vitamin kan vara relevanta i vissa fall, men tillskott är inte alltid lösningen om brist inte finns.
Det bästa första steget är oftast en näringsrik kost med grönsaker, frukt, bär, baljväxter, fullkorn, fisk, ägg, mejeriprodukter eller andra proteinkällor, nötter, frön och bra fettkvalitet. Om kosten är begränsad, om du äter veganskt, har magbesvär eller är mycket trött kan blodprover ge ledtrådar.
Hos Snabbkollen kan Vitamin och Mineral, Vitamin B12, Folat, D vitamin, Järn och ibland Zink vara relevanta beroende på symtom och kost.
Oxidativ stress betyder att kroppen har mer reaktiva ämnen än den hinner neutralisera. Spermier är känsliga för oxidativ stress eftersom deras cellmembran och DNA kan påverkas. Rökning, övervikt, inflammation, infektioner, alkohol, dålig sömn och vissa miljöexponeringar kan bidra.
Det är därför fertilitetsråd ofta låter ganska “allmänna”: rökstopp, mindre alkohol, bättre sömn, motion, viktbalans och näringsrik mat. De råden är inte banala. De påverkar den biologiska miljö där spermier bildas.
För många män kan en hälsosammare kroppsmiljö ge bättre förutsättningar över några månader.
Vissa arbetsmiljöer kan påverka fertilitet. Det kan handla om lösningsmedel, bekämpningsmedel, tungmetaller, strålning, värme, nattarbete eller vissa kemikalier. Effekten beror på typ av exponering, dos, skyddsutrustning och hur länge exponeringen pågått.
Om du arbetar med kemikalier, hög värme, strålning eller andra riskmiljöer och har fertilitetsproblem bör du nämna det i vården. I vissa fall kan företagshälsovård eller specialistbedömning vara relevant.
Det är också klokt att vara försiktig med oreglerade kosttillskott och prestationspreparat, eftersom innehåll och hormonpåverkan ibland är svår att kontrollera.
För att bli gravid krävs samlag eller insemination vid rätt tid. Eftersom spermier kan överleva i kvinnans kropp i upp till fem dagar är dagarna före ägglossning särskilt viktiga. Underlaget beskriver att chansen är störst kring ägglossning och att spermier kan överleva upp till fem dagar.
Om samlag sker mycket sällan kan det vara lätt att missa det fertila fönstret. Om det finns erektionsproblem, låg sexlust, stress eller prestationspress kan fertilitetsprocessen bli mer belastande. Då är det klokt att prata om både fertilitet och sexuell funktion, inte bara spermieantal.
1177 beskriver ofrivillig barnlöshet som att man försökt få till en graviditet under minst ett år, och att utredning kan visa vad barnlösheten beror på.
Om kvinnan är över 35 år, om mensen är mycket oregelbunden, om mannen har känd testikelsjukdom, tidigare cancerbehandling, misstänkt mycket låg spermiekvalitet, upprepade missfall eller stark oro kan det vara klokt att söka tidigare.
Sök också tidigare om det finns erektionsproblem, utebliven utlösning, testikelsmärta, tidigare icke nedvandrad testikel, känd varikocele, anabolaanvändning eller tidigare infektioner i testikel, bitestikel eller prostata.
Vid manlig fertilitetsfråga är spermaprov ofta det viktigaste testet. Det visar direkt hur spermierna ser ut i provet. Eftersom spermiekvalitet varierar kan provet ibland behöva upprepas, särskilt om det första visar avvikelse.
1177 beskriver att spermaprov kan visa hur många spermier som finns och hur de rör sig, och att provet kan behövas vid fertilitetsutredning och IVF behandling.
Blodprover kompletterar. De kan visa om hormoner, sköldkörtel, blodsocker, vitaminer eller organhälsa kan bidra till nedsatt fertilitet, men de ersätter inte spermieanalys.
Blodprover kan visa flera pusselbitar. Testosteron kan vara relevant vid låg sexlust, erektionsproblem, trötthet, minskad muskelmassa eller misstänkt hypogonadism. SHBG kan hjälpa till att tolka hur mycket testosteron som är biologiskt tillgängligt. LH och FSH kan visa hur hypofysen signalerar till testiklarna. Prolaktin kan vara relevant vid låg testosteronproduktion, låg sexlust eller misstänkt hypofyspåverkan. Sköldkörtel kan visa om TSH och fritt T4 påverkar energi, ämnesomsättning och hormonbalans.
Diabetes kan vara relevant vid bukfetma, trötthet, törst, täta urineringar eller metabol risk. Lever, Njure, Hjärta och Inflammation kan ge en bredare bild av kroppens belastning. Vitamin B12, Folat, D vitamin, Järn och Vitamin och Mineral kan vara relevanta vid trötthet, begränsad kost eller misstänkt näringsbrist.
Blodprover kan inte visa exakt hur många spermier du har, hur de rör sig eller om de har normal form. De kan inte heller säkert visa spermiernas DNA kvalitet. Därför är blodprov bara en del av fertilitetsbedömningen.
Det här är viktigt för att undvika falsk trygghet. Ett normalt testosteronvärde betyder inte automatiskt normal spermiekvalitet. Ett avvikande hormonvärde betyder inte heller att graviditet är omöjlig. Fertilitet är sannolikhet, inte ett enkelt ja eller nej.
Den bästa bilden får man när spermaprov, blodprover, sjukdomshistoria, livsstil och partnerns fertilitetsfaktorer bedöms tillsammans.
Det är vanligt att kvinnan utreds mer omfattande först. Men eftersom spermiefaktorer står för en stor del av ofrivillig barnlöshet är det ofta klokt att undersöka mannen tidigt. Ett spermaprov är relativt enkelt och kan snabbt visa om man behöver gå vidare.
1177 beskriver att ungefär en tredjedel av ofrivillig barnlöshet beror på spermierna.
Det är därför inte rättvist eller effektivt att lägga hela ansvaret på kvinnan. Fertilitet är ett gemensamt projekt, och båda kropparna behöver få synas i utredningen.
Det finns mycket som kan förbättra förutsättningarna för spermieproduktion. Sluta röka. Minska alkohol. Undvik anabola steroider och testosteronpreparat om du vill få barn. Sov regelbundet. Träna lagom och bygg muskelmassa utan att överträna. Minska bukfetma om den finns. Ät näringsrikt. Undvik långvarig värme mot testiklarna. Sök vård vid infektioner, smärta eller testikelförändringar.
ESHRE:s patientinformation om manlig fertilitet lyfter att övervikt, rökning, alkohol, vaping och anabola steroider kan påverka spermiernas hälsa.
Det är bra att se dessa förändringar som ett tre månaders projekt, eftersom spermieproduktionen behöver tid.
Att försöka bli gravid kan skapa press. Sex kan börja kännas schemalagt, misslyckanden kan kännas personliga och provsvar kan väcka skuld. För män kan det vara särskilt svårt om spermieprovet visar avvikelse, eftersom fertilitet ofta felaktigt kopplas till manlighet.
Det är viktigt att säga tydligt: nedsatt spermiekvalitet är ett medicinskt fynd, inte ett mått på värde, styrka eller maskulinitet. Många orsaker går att påverka eller behandla. Och även när orsaken inte går att hitta finns ofta reproduktionsmedicinsk hjälp.
Att prata öppet med partner och vård kan minska skam och göra vägen framåt lättare.
Sök vård om du får plötslig testikelsmärta, svullnad i pungen, feber med smärta i testikel eller bitestikel, blod i sädesvätska som återkommer, knöl i testikel, svårighet att kissa, misstänkt könssjukdom eller om du har använt anabola steroider och nu har fertilitetsproblem.
Sök också vård om du och din partner försökt bli gravida i ett år utan resultat, eller tidigare om kvinnan är över 35 år, om det finns kända riskfaktorer, tidigare cancerbehandling, icke nedvandrad testikel, upprepade missfall eller tydligt nedsatt sexuell funktion.
En hälsokontroll kan ge viktiga ledtrådar, men fertilitetsutredning behöver ofta spermaprov och vårdbedömning.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Man vara ett klokt val om du vill förstå manlig fertilitet i en bredare hälsobild. Hälsokontroll Man Plus kan passa om du vill få en mer omfattande bild av blodstatus, blodsocker, blodfetter, lever, njurar, inflammation, vitaminer, mineraler och sköldkörtel beroende på aktuellt provutbud.
Testosteron kan vara relevant vid låg sexlust, erektionsproblem, trötthet, minskad muskelmassa eller misstänkt hormonell påverkan. Sköldkörtel kan vara viktig vid trötthet, viktförändring, hjärtklappning, frusenhet eller låg energi. Diabetes kan vara relevant vid bukfetma, törst, täta urineringar eller metabol risk. Lever, Njure, Hjärta och Inflammation kan hjälpa till att förstå kroppens allmänna belastning. Vitamin B12, Folat, D vitamin, Järn och Vitamin och Mineral kan vara relevanta vid låg energi, begränsad kost eller misstänkt näringsbrist.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om hormoner, sköldkörtel, blodsocker, näringsstatus eller organvärden kan påverka förutsättningarna för fertilitet, och om något bör följas upp i vården. Blodprov kan hjälpa till att upptäcka tidiga avvikelser och ge möjlighet att agera i tid, men vid fertilitetsutredning behövs ofta också spermaprov.
Spermiekvalitet kan påverkas av hormoner, ålder, rökning, alkohol, övervikt, värme, infektioner, läkemedel, anabola steroider, stress, sömn och vissa medicinska tillstånd. Ibland hittar man ingen tydlig orsak.
Ja. Sexlust och erektion säger inte säkert hur spermierna ser ut. En man kan känna sig frisk och ändå ha lågt spermieantal, sämre rörlighet eller andra avvikelser i spermaprov.
Spermaprov är det viktigaste testet för att bedöma spermiekvalitet. Det kan visa antal spermier och hur de rör sig. Blodprover kan komplettera genom att visa hormoner och annan hälsa.
Testosteron, SHBG, LH, FSH, prolaktin, TSH, fritt T4, HbA1c, glukos, blodfetter, levervärden, njurvärden, inflammation, B12, folat, D vitamin, järn och mineralstatus kan vara relevanta beroende på symtom och situation.
Ja, ibland. Rökstopp, mindre alkohol, viktnedgång vid övervikt, bättre sömn, regelbunden motion, mindre värme mot testiklarna och behandling av sjukdomar kan förbättra förutsättningarna. Det tar ofta några månader innan förändringar syns.
Hälsokontroll Man eller Hälsokontroll Man Plus passar om du vill se helheten. Testosteron, Sköldkörtel, Diabetes, Lever, Njure, Hjärta, Inflammation, Vitamin B12, Folat, D vitamin, Järn och Vitamin och Mineral kan vara relevanta beroende på symtom och mål.
Manlig fertilitet påverkas av spermiernas antal, rörlighet, form och genetiska kvalitet. Spermiekvaliteten kan påverkas av hormoner, testikelfunktion, FSH, LH, testosteron, prolaktin, sköldkörtel, ålder, rökning, alkohol, övervikt, värme, infektioner, läkemedel, anabola steroider, sömn och stress.
Det viktigaste är att inte vänta för länge med att inkludera mannen i fertilitetsutredningen. Spermaprov är centralt, och blodprover kan ge viktiga ledtrådar om hormonell och metabol hälsa. Med Hälsokontroll Man, Hälsokontroll Man Plus, Testosteron, Sköldkörtel, Diabetes, Lever, Njure, Inflammation, Vitamin B12, Folat, D vitamin eller Järn från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå kroppen och vad som är klokt att följa upp.
