Lågt blodtryck är ofta helt normalt, särskilt om du mår bra och inte har några symtom. Men om lågt blodtryck ger yrsel, svimningskänsla, trötthet, hjärtklappning eller återkommande blodtrycksfall kan det vara klokt att förstå orsaken och ibland utreda det vidare.
Blodtryck handlar om vilket tryck blodet har mot blodkärlens väggar när hjärtat pumpar runt blodet. Ofta pratar man mest om högt blodtryck, eftersom det kan öka risken för hjärt och kärlsjukdom över tid. Men lågt blodtryck är också vanligt, och många undrar när det är något man behöver bry sig om.
Det korta svaret är att lågt blodtryck i sig oftast inte är farligt. Många friska personer har naturligt låga värden, särskilt yngre personer, vältränade personer och vissa kvinnor. Det viktiga är hur du mår. Ett blodtryck som är lågt men inte ger symtom behöver ofta ingen behandling. Ett blodtryck som sjunker snabbt, däremot, kan göra att hjärnan tillfälligt får mindre blod. Då kan du bli yr, svag, kallsvettig, illamående eller svimfärdig. 1177 beskriver lågt blodtryck som oftast ofarligt och att de flesta inte har några symtom, men att ett snabbt blodtrycksfall kan ge yrsel, svaghet, illamående, kallsvettning och svimningskänsla.
I underlaget beskrivs att lågt blodtryck ofta räknas som ungefär 90 över 60, men att det inte betyder att blodtrycket automatiskt är för lågt eller dåligt. Det beror framför allt på om personen har symtom eller inte.
Lågt blodtryck kallas ibland hypotoni. Det betyder att blodtrycket ligger lägre än vad som brukar vara vanligt. Ett blodtryck kan till exempel vara 95 över 60 eller 90 över 55. För vissa är det helt normalt och stabilt. För andra kan samma nivå ge besvär.
Det övre värdet kallas systoliskt blodtryck och visar trycket när hjärtat pumpar ut blod. Det undre värdet kallas diastoliskt blodtryck och visar trycket mellan hjärtslagen när hjärtat vilar. Båda kan vara låga, men det är inte alltid siffrorna i sig som är viktigast. Det är hur blodtrycket fungerar i vardagen.
Om du har lågt blodtryck och känner dig pigg, klar i huvudet och stabil när du reser dig är det ofta inget problem. Om du däremot ofta blir yr, ser svart för ögonen, svimmar eller känner hjärtklappning behöver blodtrycket förstås i ett större sammanhang.
Lågt blodtryck kan vara normalt när det är stabilt, när du mår bra och när det inte leder till svimning eller fall. Många med naturligt lågt blodtryck har god hjärt och kärlhälsa och behöver ingen behandling.
Det är också vanligt att vältränade personer har lägre vilopuls och ibland lägre blodtryck. Kroppen är effektivare på att pumpa runt blod, och kärlen kan vara mer följsamma. Hos yngre personer kan blodtrycket också ligga lägre utan att det betyder sjukdom.
Det viktigaste är alltså inte att pressa upp ett lågt blodtryck bara för att siffran ser låg ut. Det viktigaste är att avgöra om kroppen får tillräckligt blodflöde till hjärna, hjärta och muskler i vardagen.
Symtom uppstår ofta när blodtrycket faller snabbt eller när kroppen inte hinner anpassa sig. Det kan hända när du reser dig snabbt från liggande eller sittande, står stilla länge, blir varm, har druckit för lite, har feber, har kräkts, haft diarré eller tagit läkemedel som sänker blodtrycket.
Typiska symtom är yrsel, svaghet, illamående, kallsvettning, dimsyn, hjärtklappning och känslan av att du håller på att svimma. 1177 beskriver att dessa symtom kan uppstå när blodtrycket faller snabbt och blodflödet till hjärnan minskar under en kort stund.
I underlaget beskrivs blodtrycksfall som en situation där trycket plötsligt minskar och hjärnan inte får tillräckligt med blod, till exempel när man reser sig snabbt. Då kan man känna sig yr, svag, illamående eller kallsvettig.
Ett vanligt mönster är att blodtrycket faller när du reser dig upp. När du står upp dras blodet mer nedåt i kroppen av tyngdkraften. Normalt kompenserar kroppen snabbt genom att dra ihop blodkärlen och höja pulsen lite. Om den reaktionen är för långsam kan du bli yr eller svimfärdig.
Detta kallas ofta ortostatiskt blodtrycksfall eller ortostatisk hypotoni. Det är vanligare hos äldre, vid vätskebrist, efter lång sängvila, vid vissa läkemedel och vid vissa sjukdomar som påverkar nervsystemet eller blodtrycksregleringen.
Ett enkelt råd är att resa sig långsamt. Sitt först på sängkanten en stund, rör på fötterna och ställ dig sedan upp. 1177 rekommenderar att den som lätt blir yr reser sig försiktigt och gärna sitter en stund innan man ställer sig, särskilt på natten då risken att ramla kan vara större.
Vätskebrist är en vanlig orsak till lågt blodtryck eller blodtrycksfall. Om kroppen har för lite vätska minskar blodvolymen, och då kan hjärtat få svårare att hålla ett stabilt tryck när du står upp.
Det kan hända vid värme, hård träning, feber, diarré, kräkningar eller om du dricker för lite. 1177 beskriver att vätskebrist och uttorkning uppstår när kroppen gör av med mer vätska än vad du tillför, och att det är vanligare hos små barn, äldre och personer som ansträngt sig hårt i värme.
I underlaget beskrivs allvarligare tecken på vätskebrist som yrsel, snabb puls, lågt blodtryck och nedsatt medvetandegrad. Där beskrivs också att feber, diarré, kräkningar och vissa läkemedel kan öka vätskebehovet.
Blodtrycket påverkas inte bara av vatten, utan också av salter som natrium och kalium. Om kroppen förlorar mycket vätska genom svettning, diarré eller kräkningar kan salterna rubbas. Då kan du känna dig svag, yr eller få hjärtklappning.
Det betyder inte att alla med lågt blodtryck ska äta mycket salt. Salt kan höja blodtrycket hos många och är inte rätt lösning för alla. Men vid tillfällig vätskeförlust kan vätskeersättning vara relevant eftersom den innehåller både salter och socker i rätt proportioner. 1177 beskriver vätskeersättning som en salt och sockerlösning som kan behövas när kroppen förlorar mycket vätska, till exempel vid diarré eller stora kräkningar.
Om du har hjärtsvikt, njursjukdom, högt blodtryck eller använder vätskedrivande läkemedel bör du vara extra försiktig och följa vårdens råd om vätska och salt.
Alkohol kan göra yrsel och blodtrycksfall tydligare. Alkohol kan påverka vätskebalans, vidga blodkärlen och försämra kroppens förmåga att kompensera när du reser dig. Det kan vara extra märkbart i värme eller om du redan har lågt blodtryck.
1177 skriver att alkohol kan göra att man kissar mer och känna sig yr, och att personer som redan har lågt blodtryck kan få ännu lägre blodtryck och starkare yrsel, särskilt när det är varmt.
I underlaget beskrivs att man kan minska besvär med lågt blodtryck genom att undvika alkohol, dricka tillräckligt med vatten, röra på sig och resa sig långsamt.
Läkemedel är en vanlig förklaring till lågt blodtryck, särskilt hos äldre eller personer som behandlas för högt blodtryck, hjärtsjukdom eller vätskeansamling. Blodtryckssänkande läkemedel, vätskedrivande läkemedel, vissa hjärtmediciner, antidepressiva, läkemedel mot Parkinsons sjukdom och vissa smärtstillande eller lugnande läkemedel kan påverka blodtrycket.
Det betyder inte att läkemedlet är fel. Många läkemedel är viktiga och skyddande. Men om du börjar få yrsel, blodtrycksfall eller svimningskänsla efter en läkemedelsändring bör du kontakta vården för bedömning. Sluta inte med ordinerade läkemedel på egen hand.
I underlaget nämns att för mycket blodtryckssänkande mediciner, vätskebrist, brist på salter och lång sängliggande period kan bidra till lågt blodtryck eller blodtrycksfall.
Hos äldre är lågt blodtryck viktigt att ta på allvar om det ger yrsel, ostadighet eller fall. Ett blodtrycksfall som är ofarligt hos en yngre person kan hos en äldre person leda till fallskador, höftfraktur eller rädsla för att röra sig.
Äldre kan också vara känsligare för vätskebrist, värme, infektioner och läkemedelsbiverkningar. Dessutom kan blodtrycksregleringen bli långsammare med åldern. Därför bör återkommande blodtrycksfall hos äldre följas upp, särskilt om personen svimmar, faller eller blir förvirrad.
I underlaget beskrivs att lågt blodtryck oftast inte innebär ökad sjukdomsrisk, men att blodtrycksfall hos äldre kan vara ett tecken på hjärt och kärlsjukdom och behöver tas mer på allvar.
Hos unga och vältränade är lågt blodtryck ofta normalt. Om du alltid har haft låga värden och mår bra finns det sällan anledning till oro. Det kan snarare spegla att kärlen är elastiska och att hjärtat arbetar effektivt.
Samtidigt kan även unga få blodtrycksfall vid vätskebrist, mensrelaterad blodförlust, järnbrist, infektion, låg energitillgång, stress, överträning eller lågt blodsocker. Om lågt blodtryck kommer tillsammans med återkommande svimning, hjärtklappning, bröstsmärta, andfåddhet eller tydlig trötthet bör det utredas.
Det är alltså skillnad på naturligt låga värden och nya symtom som påverkar vardagen.
Blodtrycket kan sjunka under graviditet, särskilt i mitten av graviditeten. Det beror bland annat på hormonella förändringar och att blodkärlen blir mer avslappnade. Många gravida kan känna sig yra när de reser sig snabbt eller står länge.
Lätt yrsel kan vara vanligt, men svimning, kraftig yrsel, blödning, buksmärta, andfåddhet, bröstsmärta eller påverkat allmäntillstånd ska alltid tas på allvar under graviditet. Gravida ska följa råd från barnmorska eller vården.
Om du är gravid och ofta blir yr kan det också vara relevant att kontrollera blodvärde, järnstatus och vätskebalans.
Personer som menstruerar kan ibland märka mer yrsel runt mens, särskilt vid rikliga blödningar, järnbrist eller lågt ferritin. Om blodet har sämre syretransport kan kroppen kompensera med högre puls, trötthet och sämre ork. Blodtrycket kan samtidigt kännas lägre eller mer instabilt.
I underlaget beskrivs järnbrist som kopplat till trötthet, minskad ork, yrsel, frusenhet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter, och ferritin lyfts som ett mått på kroppens järndepåer.
Om du har riklig mens, yrsel och trötthet kan Järn, Ferritin, Blodstatus, Vitamin B12 och Folat vara relevanta att följa.
Blodbrist, anemi, betyder att kroppen har för lite hemoglobin eller för få fungerande röda blodkroppar. Då transporteras syre sämre till kroppens vävnader. Det kan ge trötthet, yrsel, hjärtklappning, andfåddhet och sämre ork.
Blodbrist sänker inte alltid blodtrycket direkt, men symtomen kan likna eller förstärka besvär vid lågt blodtryck. Om du blir yr när du reser dig och samtidigt känner dig ovanligt trött eller andfådd är blodstatus och järnstatus viktiga pusselbitar.
I underlaget beskrivs järn som avgörande för hemoglobin och syretransport, och att järnbrist kan orsaka trötthet och nedsatt fysisk prestation.
Lågt blodtryck kan ibland bero på att hjärtat inte pumpar tillräckligt effektivt, men det är inte den vanligaste förklaringen hos friska personer. Det blir mer relevant om lågt blodtryck kombineras med svimning vid ansträngning, bröstsmärta, andfåddhet, oregelbunden puls, svullna ben eller extrem trötthet.
I underlaget beskrivs plötslig yrsel eller svimning som något som ibland kan tyda på att hjärtat inte pumpar blod effektivt, till exempel vid rytmrubbningar eller lågt blodtryck. Där anges också att återkommande yrsel, särskilt i samband med fysisk aktivitet eller andra symtom, bör tas på allvar.
Vid sådana symtom behövs vårdbedömning, ibland med EKG, långtids EKG, blodprover eller annan hjärtutredning.
Om du har lågt blodtryck tillsammans med hjärtklappning, oregelbunden puls, svimningskänsla eller attacker av yrsel kan hjärtrytmen behöva kontrolleras. Ibland är det ofarliga extraslag. Ibland kan det röra sig om en rytmrubbning som gör att blodflödet till hjärnan tillfälligt minskar.
I underlaget beskrivs långtids EKG som en metod som kan fånga tillfälliga eller återkommande symtom som hjärtklappning, oregelbunden puls, yrsel, svimningskänsla, andfåddhet, bröstsmärtor och trötthet.
En hälsokontroll kan ge viktig information om blodvärden, sköldkörtel, salter och njurfunktion, men rytmsymtom behöver ofta bedömas med EKG via vården.
Binjurarna producerar bland annat kortisol, ett hormon som hjälper kroppen att hantera stress, energi, immunförsvar och blodtryck. Vid Addisons sjukdom eller annan binjurebarksvikt kan kortisolnivåerna bli för låga. Det kan ge trötthet, viktnedgång, illamående, saltsug, yrsel och lågt blodtryck.
1177 beskriver att Addisons sjukdom kan ge trötthet, minskad aptit, viktnedgång, lågt blodtryck med yrsel när man ställer sig upp, saltsug och mörkare hudpigmentering.
I underlaget beskrivs att låga kortisolnivåer, till exempel vid Addisons sjukdom eller binjuresvikt, kan ge trötthet, yrsel, lågt blodtryck, viktnedgång och nedsatt stresstålighet.
Sköldkörteln påverkar ämnesomsättning, puls, energi och kroppens tempo. Vid hypotyreos går ämnesomsättningen långsammare och vissa kan få trötthet, frusenhet, låg puls och ibland blodtrycksförändringar. Vid hypertyreos är det vanligare med hög puls och hjärtklappning.
Sköldkörteln är inte den vanligaste orsaken till lågt blodtryck, men den kan vara relevant om du samtidigt har trötthet, frusenhet, viktförändring, förstoppning, torr hud, hjärtklappning eller förändrad puls.
I underlaget beskrivs sköldkörtelrubbningar som tillstånd som kan påverka energi, kroppens funktioner och symtom som trötthet, och TSH, T3 och T4 lyfts som centrala prover vid misstänkt obalans.
Njurarna reglerar vätska, salter och blodtryck. Vätskebrist kan tillfälligt påverka både blodtrycket och njurvärden som kreatinin, cystatin C och eGFR. Vissa njurproblem eller läkemedel kan också påverka salt och vätskebalansen.
I underlaget beskrivs att njurprover tolkas genom kreatinin, cystatin C och eGFR, och att njurfunktionen kan variera tillfälligt vid uttorkning eller infektion. Läkaren väger också in blodtryck, urinprover och symtom vid bedömningen.
Om lågt blodtryck kommer tillsammans med uttorkning, svaghet, minskad urinmängd eller läkemedel som påverkar njurarna kan njurvärden vara viktiga att följa.
Vid infektion kan blodtrycket påverkas på flera sätt. Feber och svettning ökar vätskeförlusten. Diarré och kräkningar kan snabbt ge vätskebrist. Vid allvarlig infektion kan blodtrycket sjunka mer kraftigt, vilket kräver akut vård.
Om du har lågt blodtryck tillsammans med feber, frossa, förvirring, snabb andning, kraftig svaghet eller kallsvettning ska du inte vänta på en vanlig hälsokontroll. Då behöver du vårdbedömning.
Det gäller särskilt äldre, personer med kroniska sjukdomar, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.
Efter träning kan blodtrycket sjunka tillfälligt, särskilt efter hård konditionsträning, styrketräning, bastu, varma miljöer eller om du har druckit för lite. Det beror på att blodkärlen är vidgade och kroppen arbetar med återhämtning och värmereglering.
Det är ofta ofarligt, men om du ofta blir svimfärdig efter träning kan du behöva se över vätska, energi, saltbalans, återhämtning och träningsintensitet. Om yrseln kommer under ansträngning, eller tillsammans med bröstsmärta, hjärtklappning eller andfåddhet, bör du söka vård.
Träning ska stärka kroppen, men återkommande svimningskänsla vid aktivitet ska inte ignoreras.
Om du äter för lite i förhållande till din aktivitet kan kroppen få svårare att hålla stabil energi, puls, hormonbalans och blodtryck. Det kan märkas som yrsel, frusenhet, trötthet, hjärtklappning, sämre prestation eller svimningskänsla.
Detta kan vara relevant vid snabb viktnedgång, hård träning, ätstörningsproblematik, stress eller oregelbundna måltider. Blodtrycket blir då en signal om att kroppen inte får rätt förutsättningar.
Blodprover kan ibland visa påverkan på blodstatus, järn, sköldkörtel, salter, njurar eller hormoner, men kost och energibalans behöver också bedömas i samtal med vården.
Om lågt blodtryck ger symtom kan blodprover hjälpa till att hitta möjliga orsaker. Blodstatus och hemoglobin kan visa blodbrist. Ferritin och järn kan visa järndepåer. Vitamin B12 och folat kan påverka blodbild och nervsystem. Natrium och kalium kan visa saltbalans. Kreatinin, cystatin C och eGFR kan visa njurfunktion. CRP kan visa inflammation eller infektion. TSH och fritt T4 kan visa sköldkörtelfunktion. HbA1c och glukos kan ge information om blodsocker. Kortisol kan vara relevant vid misstanke om binjurepåverkan, men ska tolkas med stor försiktighet och rätt provtagningstid.
I underlaget beskrivs att en bred hälsokontroll kan ge en helhetsbild av blodbild, ämnesomsättning, hormonbalans, vitaminstatus, blodsocker, lever och njurfunktion, särskilt när symtom är ospecifika.
Vilka prover som behövs beror på symtom, ålder, läkemedel, sjukdomshistoria och hur blodtrycket beter sig.
Lågt blodtryck bör utredas om det är nytt för dig, om du får återkommande yrsel, svimning eller fall, om besvären kommer vid ansträngning, om pulsen är oregelbunden, om du har bröstsmärta eller andfåddhet, eller om du samtidigt har trötthet, viktnedgång, illamående, saltsug, mörkare hud, feber eller tecken på vätskebrist.
Det bör också följas upp om du är äldre, gravid, har hjärtsjukdom, njursjukdom, diabetes, använder blodtryckssänkande läkemedel eller nyligen har ändrat medicinering.
1177 beskriver svimning som att man faller ihop och blir medvetslös under en kort stund, oftast på grund av att blodtrycket sjunker. De anger också att 112 ska ringas om någon svimmar och inte snabbt vaknar och mår bra igen.
Du ska söka akut vård om lågt blodtryck eller svimning kommer tillsammans med bröstsmärta, tryck över bröstet, andfåddhet, kallsvettning, förvirring, svår svaghet, snabb eller oregelbunden puls, svår huvudvärk, plötslig neurologisk påverkan, blod i avföring eller kräkning, kraftig blödning, allvarlig allergisk reaktion eller tecken på svår infektion.
Du ska också söka akut om du svimmar under fysisk ansträngning, om du skadar dig vid svimning, om svimningen upprepas eller om du inte återhämtar dig snabbt.
En hälsokontroll passar bäst när symtomen är milda, återkommande och du vill förstå möjliga bakomliggande faktorer. Akuta eller tydliga symtom ska alltid bedömas av vården.
Om du ofta blir yr när du reser dig kan du prova att resa dig långsammare, särskilt på morgonen och på natten. Drick regelbundet, särskilt vid värme, feber, träning, kräkningar eller diarré. Undvik att stå helt stilla länge. Rör på vaderna, spänn benmusklerna och sätt dig ner om du känner att ett blodtrycksfall är på väg.
Undvik alkohol om du märker att det försämrar yrseln. Se över om du äter tillräckligt och får i dig tillräckligt med salt och vätska utifrån din situation. Om du använder läkemedel som kan påverka blodtrycket bör du diskutera med vården om dos eller tidpunkt behöver justeras.
I underlaget beskrivs praktiska sätt att minska besvär med lågt blodtryck, som att dricka tillräckligt med vatten, undvika alkohol, röra på sig och resa sig långsamt.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara relevanta om du vill förstå lågt blodtryck i en bredare hälsobild. Eftersom yrsel och trötthet kan bero på flera samverkande faktorer kan det vara värdefullt att se blodstatus, järnstatus, vitaminer, mineraler, blodsocker, njurvärden, levervärden, inflammation och sköldkörtel tillsammans.
Om du misstänker järnbrist kan Järn, Ferritin, Vitamin B12 och Folat vara relevanta. Vid trötthet, frusenhet eller förändrad puls kan Sköldkörtel vara klokt. Om vätskebalans, salter eller njurvärden är en del av bilden kan Njure ge viktig information. Vid stressrelaterade frågor kan Kortisol vara relevant i rätt sammanhang, men kortisol behöver alltid tolkas försiktigt eftersom nivån varierar över dygnet.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om dina värden kan bidra till yrsel, trötthet, blodtrycksfall eller nedsatt ork, och om något bör följas upp i vården.
Lågt blodtryck brukar ofta beskrivas som ungefär 90 över 60 eller lägre. Men siffran i sig avgör inte om det är ett problem. Det viktigaste är om du har symtom som yrsel, svimningskänsla eller trötthet.
Oftast inte. Om du mår bra och alltid haft lågt blodtryck är det ofta normalt. Det bör däremot utredas om det ger återkommande yrsel, svimning, fall, bröstsmärta, andfåddhet eller oregelbunden puls.
När du reser dig ska kroppen snabbt justera blodtrycket. Om blodtrycket faller tillfälligt kan hjärnan få mindre blod under några sekunder, vilket kan ge yrsel, dimsyn eller svimningskänsla.
Ja. Vätskebrist minskar blodvolymen och kan göra blodtrycket lägre, särskilt vid värme, feber, diarré, kräkningar eller hård träning. Då kan du även få snabb puls, mörk urin och trötthet.
Blodstatus, hemoglobin, ferritin, järn, B12, folat, natrium, kalium, kreatinin, cystatin C, eGFR, CRP, TSH, fritt T4, HbA1c och glukos kan vara relevanta beroende på symtom. Kortisol kan vara aktuellt vid misstanke om binjurepåverkan.
Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar om du vill förstå lågt blodtryck i en bredare hälsobild. Järn, Vitamin B12, Folat, Sköldkörtel och Njure kan vara relevanta beroende på symtom.
Lågt blodtryck är ofta normalt och ofarligt, särskilt om du mår bra och inte har några symtom. Det blir mer relevant att utreda när blodtrycket ger yrsel, svimningskänsla, fall, hjärtklappning, trötthet eller påverkar vardagen. Vanliga orsaker är blodtrycksfall när du reser dig, vätskebrist, värme, alkohol, läkemedel, blodbrist, järnbrist, sköldkörtelrubbning, njurpåverkan eller mer sällan binjure eller hjärtproblem.
Det viktigaste är att tolka blodtrycket tillsammans med symtom och övriga värden. Med Hälsokontroll Kvinna, Hälsokontroll Man, Järn, Sköldkörtel eller Njure från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå möjliga orsaker och vad som är klokt att följa upp.
