Hjärthälsa efter 45 handlar mycket om att upptäcka förändringar innan de märks. Blodtryck, blodfetter, ApoB, HbA1c, njurvärden, inflammation och ärftliga riskmarkörer kan tillsammans ge en tydligare bild av hur hjärta och blodkärl mår över tid.
Efter 45 börjar kroppen ofta förändras mer märkbart. Blodtrycket kan stiga, blodfetterna kan förändras, blodsockret kan bli mer känsligt för sömn, vikt och stress, och återhämtningen kan ta längre tid. För kvinnor kan åren runt klimakteriet påverka blodfetter och hjärt och kärlrisk. För män kan riskfaktorer som högt blodtryck, bukfetma och blodfettsrubbningar ofta komma smygande utan tydliga symtom.
Det betyder inte att du plötsligt är skör efter 45. Det betyder att det blir klokare att följa trender. Ett enskilt provsvar kan ge en ögonblicksbild, men flera värden över tid visar riktningen. Just riktningen är ofta det mest värdefulla för förebyggande hälsa.
I underlaget beskrivs åldern 40 till 50 år som en viktig period för att upptäcka risker för hjärt och kärlsjukdom, diabetes och hormonella förändringar i tid. Där lyfts bland annat HbA1c, fasteblodsocker, LDL, HDL, triglycerider och hormonella förändringar som relevanta att följa.
Hjärt och kärlsjukdom utvecklas ofta långsamt. Blodkärlen påverkas av blodtryck, blodfetter, blodsocker, rökning, inflammation, stress, sömn, ärftlighet och njurfunktion under många år. Därför kan riskfaktorer finnas länge utan att du känner något.
Högt blodtryck känns ofta inte. Höga blodfetter känns oftast inte. Förhöjt HbA1c kan också utvecklas utan tydliga symtom. Det är därför en hälsokontroll efter 45 inte handlar om oro, utan om framförhållning.
I underlaget beskrivs att många tillstånd, som högt blodtryck och förhöjt blodsocker, kan utvecklas utan symtom, och att regelbundna kontroller kan ge trygghet och tidig upptäckt.
Blodtrycket är ett av de viktigaste värdena för hjärthälsa efter 45. Det visar vilket tryck blodet har mot kärlväggarna när hjärtat pumpar. Om trycket ligger högt under lång tid belastas hjärta, blodkärl, hjärna och njurar.
1177 beskriver att högt blodtryck ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar och njurproblem. De beskriver också att livsstilsfaktorer som övervikt, stress, alkohol och ärftlighet kan bidra till högt blodtryck.
Blodtrycket är inte ett blodprov, men det bör nästan alltid följas tillsammans med blodprover. Ett LDL värde, ett HbA1c eller ett njurvärde betyder mer när man vet hur blodtrycket ligger.
LDL kolesterol är en central markör för hjärt och kärlrisk. LDL transporterar kolesterol i blodet. När LDL ligger högt under lång tid kan LDL partiklar bidra till att fett lagras i kärlväggen, vilket kan leda till åderförfettning.
1177 beskriver att blodfetter kan börja lagras i blodkärlen och leda till hjärt och kärlsjukdomar. De betonar också att hälsosamma levnadsvanor kan minska risken.
Efter 45 är det särskilt klokt att följa LDL om du har högt blodtryck, rökning, diabetesrisk, bukfetma, njurpåverkan, klimakterieförändringar eller hjärt och kärlsjukdom i familjen.
ApoB är ett av de mest användbara värdena när man vill förstå blodfettsrisk mer på djupet. LDL kolesterol visar hur mycket kolesterol som finns i LDL partiklarna. ApoB ger mer information om antalet kärlpåverkande partiklar.
Karolinska beskriver att ApoB speglar antalet aterogena lipoproteinpartiklar och kan vara särskilt värdefullt vid höga triglycerider eller metabol dyslipidemi, där LDL kolesterol kan underskatta partikelbördan.
Det här gör ApoB extra intressant efter 45, eftersom insulinresistens, höga triglycerider och metabol påverkan blir vanligare med åldern. Om ApoB är högt betyder det att många partiklar kan påverka kärlväggen över tid.
I underlaget beskrivs ApoB som ett protein på LDL partiklar och som en viktig markör för att bedöma kardiovaskulär risk.
HDL kallas ofta det goda kolesterolet eftersom HDL hjälper kroppen att transportera kolesterol tillbaka till levern. Ett bra HDL kan vara positivt, särskilt om LDL, ApoB och triglycerider också ser bra ut.
Men HDL ska inte tolkas som en frisedel. Ett högt HDL väger inte säkert upp högt LDL eller högt ApoB. Det viktigaste är hela blodfettsbilden.
I underlaget beskrivs HDL som en partikel som transporterar kolesterol från blodkärlen till levern, medan LDL, triglycerider, ApoB och ApoA1 behövs för en mer nyanserad bild av hjärt och kärlhälsa.
Triglycerider är blodfetter som fungerar som energilager. De påverkas ofta av socker, alkohol, vikt, insulinresistens, fysisk aktivitet och om du har fastat inför provet.
Efter 45 kan triglycerider bli extra viktiga eftersom de ofta speglar hur kroppen hanterar energi. Höga triglycerider tillsammans med lågt HDL, förhöjt HbA1c, bukfetma eller högt blodtryck kan tala för metabol belastning.
Vårdpersonal 1177 beskriver hyperlipidemi som en del av metabola syndromet, där bukfetma, höga triglycerider, lågt HDL, förhöjt blodtryck och förhöjt fasteglukos eller typ 2 diabetes kan ingå.
Total kolesterol kan ge en första överblick, men det är ett ganska grovt värde. Det visar summan av flera olika kolesterolfraktioner. Ett högt totalvärde kan bero på högt LDL, högt HDL eller båda.
Därför är det klokare att titta på LDL, HDL, triglycerider, non HDL kolesterol och gärna ApoB. Total kolesterol är alltså inte oviktigt, men det räcker inte för att förstå hjärthälsa efter 45.
I underlaget beskrivs total kolesterol som ett värde som kan ge en överblick, men som inte är tillräckligt detaljerat för att bedöma hjärthälsa på egen hand.
Non HDL kolesterol räknas fram genom att ta total kolesterol minus HDL. Det visar kolesterolet i alla blodfettpartiklar som inte är HDL, till exempel LDL, VLDL och restpartiklar.
Det kan vara särskilt användbart när triglycerider är förhöjda. Då kan LDL ensamt ibland missa delar av den kärlpåverkande partikelbilden.
Non HDL är inte lika direkt som ApoB när det gäller partikelantal, men det kan vara ett enkelt och praktiskt värde att följa tillsammans med övriga blodfetter.
Lp(a), lipoprotein a, är en ärftlig blodfettmarkör. Den kan öka risken för hjärt och kärlsjukdom även om vanliga blodfetter inte ser särskilt avvikande ut. Eftersom Lp(a) till stor del styrs av gener behöver det ofta inte mätas ofta, men det kan vara värdefullt att känna till någon gång i vuxenlivet.
Efter 45 är Lp(a) särskilt relevant om det finns tidig hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp, kärlingrepp eller mycket högt kolesterol i familjen.
I underlaget finns Lp(a) med som en hjärt och kärlrelaterad blodfettsmarkör tillsammans med LDL, HDL, triglycerider, ApoB och ApoA1.
HbA1c visar hur blodsockret har legat över tid. Det kallas ofta långtidssocker. Efter 45 är HbA1c ett av de klokaste värdena att följa, eftersom typ 2 diabetes och insulinresistens ofta utvecklas långsamt.
1177 beskriver att HbA1c visar hur blodsockret har varit under de senaste två till tre månaderna och att provet kan tas vid diabetes eller hälsokontroll.
Ett förhöjt HbA1c påverkar inte bara diabetesrisken. Det påverkar också blodkärl, njurar och hjärtats långsiktiga riskmiljö. Därför bör HbA1c ses tillsammans med blodtryck, triglycerider, HDL, LDL, ApoB och midjemått.
Fasteglukos visar blodsockret vid provtagningen, ofta efter fasta. Det kan fånga sådant som HbA1c inte alltid visar lika tydligt, särskilt tidiga förändringar i blodsockerregleringen.
Fasteglukos och HbA1c kompletterar varandra. HbA1c visar en längre period, medan glukos visar läget vid provtagningen. Om båda börjar stiga blir det en tydligare signal.
I underlaget lyfts HbA1c och fasteblodsocker som relevanta prover för att upptäcka tidiga tecken på insulinresistens och diabetesrisk i 40 till 50 årsåldern.
Blodtryck och blodsocker påverkar samma känsliga system: blodkärlen, hjärtat och njurarna. Om både blodtryck och HbA1c är förhöjda blir riskbilden mer belastad än om bara ett värde avviker.
Det är därför hjärthälsa efter 45 inte bör handla om att bara mäta kolesterol. Blodtryck, blodsocker och blodfetter behöver ses som ett nätverk.
Om triglycerider är höga, HDL är lågt och HbA1c stiger kan det tala för insulinresistens. Då kan livsstil, viktfördelning, sömn, stress och fysisk aktivitet göra stor skillnad.
Njurarna och hjärtat hör ihop. Njurarna reglerar vätska, salter och blodtryck. Nedsatt njurfunktion ökar hjärt och kärlrisken, och högt blodtryck eller diabetes kan påverka njurarna.
Kreatinin och cystatin C används för att uppskatta eGFR, som visar hur väl njurarna filtrerar blodet. Efter 45 är njurvärden särskilt viktiga om du har högt blodtryck, diabetesrisk, hjärt och kärlsjukdom i familjen, använder läkemedel eller har tidigare avvikande njurvärden.
I underlaget beskrivs njurfunktion och elektrolyter som viktiga att följa från 50 års ålder och uppåt, särskilt vid medicinering eller högt blodtryck.
Albumin i urin är egentligen ett urinprov, men det är mycket viktigt för hjärt och kärlrisk. Om albumin läcker ut i urinen kan det vara ett tidigt tecken på påverkan på njurarnas små filter.
Det är särskilt relevant vid högt blodtryck, diabetes eller nedsatt njurfunktion. Kombinationen av eGFR och albumin i urin ger en bättre bild än njurvärden i blodet ensamt.
När njurarna påverkas kan hjärt och kärlrisken öka. Därför är njuruppföljning också hjärtuppföljning.
Kalium och natrium är elektrolyter som påverkar vätska, muskler, nerver och hjärtrytm. De blir särskilt viktiga om du använder blodtrycksmedicin, vätskedrivande läkemedel, har njurpåverkan, hjärtklappning, svaghet eller vätskebalansproblem.
För högt eller för lågt kalium kan påverka hjärtats elektriska signaler. Därför är elektrolyter inte bara njurvärden, utan också hjärtvärden i rätt sammanhang.
Efter 45 blir det klokare att följa dessa värden om du har blodtrycksbehandling, hjärtmedicinering eller återkommande symtom som hjärtklappning, yrsel eller muskelsvaghet.
CRP är ett inflammationsprov. Det är inte ett specifikt hjärtprov, men inflammation kan påverka blodkärl och hjärta. CRP kan stiga vid infektion, skada, inflammation, autoimmun sjukdom och andra tillstånd.
Ett enstaka förhöjt CRP säger inte mycket om hjärtrisk om du samtidigt varit förkyld eller haft annan infektion. Men återkommande förhöjt CRP utan tydlig förklaring kan vara en signal om att kroppen behöver bedömas bredare.
I underlaget beskrivs kronisk inflammation som kopplad till hjärt och kärlsjukdom och CRP som en markör som kan visa infektion eller inflammation i kroppen.
Blodstatus visar bland annat hemoglobin, vita blodkroppar och trombocyter. Det är inte ett direkt hjärtriskprov, men det kan ge viktig information om syretransport, blodbrist, infektion och inflammation.
Lågt hemoglobin kan göra att hjärtat behöver arbeta hårdare för att få ut syre till kroppen. Det kan ge trötthet, hjärtklappning, andfåddhet och sämre ork, symtom som ibland kan misstas för hjärtproblem.
Efter 45 är blodstatus därför värdefullt som del av helheten, särskilt vid trötthet, andfåddhet, yrsel eller sämre träningsork.
Levern styr mycket av kroppens fett och sockeromsättning. Levervärden som ALAT, ASAT och GT kan därför vara relevanta när hjärthälsa bedöms, särskilt om triglycerider, HbA1c, bukfetma eller alkohol också är en del av bilden.
Fettlever, insulinresistens, höga triglycerider och förhöjt blodsocker hänger ofta ihop. Det betyder inte att levervärden är hjärtmarkörer, men de kan visa om ämnesomsättningen är belastad.
I underlaget beskrivs lever och njurar som viktiga områden att följa i hälsokontroller, bland annat genom ALAT, ASAT, kreatinin och eGFR.
Sköldkörteln påverkar ämnesomsättning, puls, energi och blodfetter. Hypotyreos kan bidra till högre LDL hos vissa, medan hypertyreos kan ge hög puls och hjärtklappning.
Efter 45 kan sköldkörtelrubbningar bli mer relevanta, särskilt vid trötthet, frusenhet, viktförändring, hjärtklappning, nedstämdhet eller oväntade förändringar i blodfetter.
I underlaget lyfts sköldkörtelprover som TSH, T3 och T4 som relevanta vid trötthet eller frusenhet, och sköldkörtelproblem nämns som en faktor som kan påverka kolesterolnivåerna.
NT proBNP är ett blodprov som kan ge information om hjärtbelastning, särskilt vid misstanke om hjärtsvikt. Det är inte ett standardprov för alla friska personer, men kan vara relevant vid symtom som andfåddhet, svullna ben, sämre ork eller hjärtklappning.
I underlaget finns NT proBNP med bland hjärt och kärlrelaterade markörer, tillsammans med troponin, blodfetter och andra hjärtprover.
Om du får nya symtom från hjärtat ska du inte bara ta ett prov på egen hand. NT proBNP behöver tolkas tillsammans med symtom, EKG, njurvärden och ibland hjärtultraljud.
Troponin används framför allt vid misstanke om hjärtinfarkt eller akut hjärtmuskelskada. Det är inte ett vanligt förebyggande prov för personer utan symtom.
Om du har bröstsmärta, tryck över bröstet, kallsvettning, andfåddhet, illamående eller svimningskänsla ska du söka akut vård. Då behöver troponin tolkas tillsammans med EKG och klinisk bedömning.
Troponin är alltså en viktig hjärtmarkör, men den hör främst hemma i akut eller tydligt medicinskt sammanhang.
Vikt kan säga något, men midjemått kan ibland säga mer om hjärthälsa efter 45. Fett runt buken är mer kopplat till insulinresistens, höga triglycerider, lågt HDL, högt blodtryck och fettlever.
Det betyder inte att hälsa handlar om utseende. Det handlar om var kroppen lagrar energi och hur det påverkar blodtryck, blodsocker och blodfetter.
Om midjemåttet ökar samtidigt som HbA1c, triglycerider eller blodtryck stiger är det en tydlig signal om att ämnesomsättningen behöver mer uppmärksamhet.
För många kvinnor sammanfaller åren efter 45 med förklimakterium och klimakterium. När östrogen förändras kan blodfetter, blodtryck, blodsocker, sömn, viktfördelning och återhämtning påverkas.
LDL och ApoB kan stiga även om livsstilen är ungefär densamma som tidigare. Triglycerider kan påverkas av förändrad insulinkänslighet och bukfetma. Blodtrycket kan också bli viktigare att följa.
Hälsokontroll Kvinna kan vara särskilt relevanta efter 45 eftersom de hjälper till att se blodfetter, blodsocker, njurvärden, levervärden, inflammation, blodstatus, vitaminer, mineraler och sköldkörtel i en bredare helhet.
Hos män kan riskfaktorer ofta komma smygande i 40 till 50 års åldern. Blodtryck, LDL, ApoB, triglycerider, HbA1c och bukfetma är särskilt viktiga att följa. Många män känner sig friska även när flera värden börjar röra sig åt fel håll.
I underlaget beskrivs hjärt och kärlhälsa som ett viktigt område för män, där riskfaktorer kan smyga sig på redan i 30 till 40 års åldern. Där lyfts blodtryck, kolesterol, rökning och livsstil som centrala delar att följa.
Hälsokontroll Man kan ge en bred bild. Vid tydligt fokus på hjärt och kärlrisk kan Hjärta vara ett mer riktat val.
Efter 45 blir familjehistorien extra viktig. Om en förälder eller ett syskon haft hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp, blodpropp i hjärtats kärl eller mycket högt kolesterol i yngre ålder bör du följa dina värden mer noggrant.
Familjär hyperkolesterolemi kan ge mycket högt LDL redan tidigt i livet. Lp(a) är en annan ärftlig markör som kan påverka riskbilden.
I underlaget beskrivs familjär hyperkolesterolemi som ett tillstånd där LDL kan vara kraftigt förhöjt och där högt LDL, mätbart bland annat via ApoB, hänger samman med ökad risk för hjärt och kärlsjukdom.
Rökning är en av de starkaste påverkbara riskfaktorerna för hjärt och kärlsjukdom. Rökning påverkar kärlväggen, blodtryck, inflammation och proppbenägenhet.
Efter 45 blir rökstopp särskilt viktigt om blodtryck, LDL, ApoB, HbA1c eller njurvärden också avviker. Ett bra provsvar väger inte upp rökning helt, eftersom kärlen påverkas direkt av rökens ämnen.
I underlaget lyfts rökning som en riskfaktor för hjärt och kärlsjukdom och rökstopp som en viktig förebyggande åtgärd.
Alkohol kan påverka blodtryck, triglycerider, levervärden, sömn och vikt. Hos vissa syns det tydligt i triglycerider och GT. Hos andra märks det mer genom sämre sömn, högre puls eller svårare viktkontroll.
Efter 45 kan kroppen också reagera annorlunda på alkohol än tidigare. Om blodtrycket, triglyceriderna eller levervärdena stiger kan en period med mindre alkohol ge viktig information.
Målet är inte moral. Målet är att förstå hur kroppen reagerar.
Sömn och stress påverkar hjärthälsa genom blodtryck, puls, blodsocker, inflammation, hunger, vikt, alkoholvanor och återhämtning. Långvarig stress kan också göra det svårare att röra på sig, äta regelbundet och följa upp sin hälsa.
Efter 45 är sömnbrist inte bara en fråga om trötthet. Den kan påverka flera riskmarkörer samtidigt. Om HbA1c, blodtryck eller triglycerider stiger under stressiga perioder kan återhämtning vara en viktig del av hjärthälsan.
I underlaget beskrivs långvarig stress, dålig sömn och livsstil som faktorer som kan påverka hjärt och kärlhälsa.
Regelbunden fysisk aktivitet är en av de mest effektiva vanorna för hjärtat. Den kan förbättra blodtryck, triglycerider, HDL, blodsocker, insulinkänslighet, vikt, stress och inflammation. LDL och ApoB påverkas ibland mindre, särskilt om ärftlighet spelar stor roll, men träningen gör ändå mycket för helheten.
I underlaget beskrivs att träning kan förbättra blodsockerreglering, sänka HbA1c, förbättra blodfetter och minska låggradig inflammation.
Efter 45 är kombinationen av kondition, styrka och vardagsrörelse ofta bäst. Styrketräning hjälper till att bevara muskelmassa, vilket stödjer blodsocker och ämnesomsättning.
Kost påverkar hjärthälsa genom blodfetter, blodsocker, blodtryck, vikt, lever och inflammation. För LDL och ApoB är fettkvalitet ofta viktig. För triglycerider och HbA1c är socker, alkohol, fibrer och energibalans ofta viktiga.
En hjärtvänlig kost behöver inte vara komplicerad. Mer grönsaker, baljväxter, fullkorn, havre, fisk, nötter i rimlig mängd, rapsolja och olivolja kan stödja kärlen. Mindre socker, söta drycker, ultraprocessad mat, stora mängder mättat fett och för mycket alkohol kan hjälpa många värden.
I underlaget beskrivs att kolesterolnivåer påverkas av kost, fysisk aktivitet, rökning, alkohol, ålder, mediciner, genetik, hormonella förändringar, vikt, diabetes, insulinresistens och sköldkörtelproblem.
Ett provsvar kan påverkas av tillfälliga faktorer. Du kan ha sovit dåligt, varit stressad, haft infektion, ändrat kost, tränat hårt eller druckit alkohol nära provtagningen. Därför är trenden ofta mer användbar än ett enskilt värde.
Om LDL, ApoB och HbA1c långsamt stiger över flera år är det värdefull information. Om triglycerider sjunker efter mindre alkohol och mer rörelse visar det att kroppen svarar. Om eGFR förändras över tid kan det behöva följas noggrannare.
Efter 45 är det därför klokt att skapa en egen baslinje och sedan följa hur kroppen förändras.
Det beror på riskbilden. Om du är frisk, inte röker, har normalt blodtryck, normala blodfetter, normalt HbA1c och ingen stark ärftlighet kan en regelbunden hälsokontroll räcka som förebyggande uppföljning.
Om du har högt blodtryck, högt LDL, högt ApoB, diabetesrisk, njurpåverkan, rökning, bukfetma, tidig hjärt och kärlsjukdom i familjen eller tidigare avvikande prover kan du behöva följa värden oftare och diskutera resultaten med läkare.
I underlaget rekommenderas tätare kontroller vid familjehistorik av hjärt och kärlsjukdom eller diabetes, och från 50 års ålder lyfts regelbunden uppföljning som viktigare, särskilt vid ärftliga risker eller medicinering.
Du ska söka akut vård vid bröstsmärta, tryck över bröstet, andfåddhet, kallsvettning, svimningskänsla, plötslig svaghet i ena sidan av kroppen, talsvårigheter, ansiktsförlamning eller plötslig svår huvudvärk.
Du bör kontakta vården planerat om blodtrycket är upprepat förhöjt, LDL eller ApoB är högt, triglycerider är mycket höga, HbA1c talar för diabetes, njurvärden avviker, albumin finns i urinen, NT proBNP är förhöjt med symtom, eller om du har stark ärftlighet för tidig hjärtinfarkt eller stroke.
En hälsokontroll passar bäst för förebyggande uppföljning. Akuta symtom ska alltid bedömas av vården.
Hos Snabbkollen kan Hjärta vara ett relevant val om du vill fokusera på blodfetter och hjärt och kärlmarkörer. Om du vill se hjärthälsa efter 45 i en bredare helhet kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara klokt, eftersom hjärtat påverkas av blodsocker, njurar, lever, inflammation, blodstatus, vitaminer, mineraler, sköldkörtel och livsstil tillsammans.
Om HbA1c eller diabetesrisk är centralt kan Diabetes vara ett bra komplement. Om njurvärden, blodtryck eller vätskebalans är viktiga kan Njure vara relevant. Om träning, återhämtning och prestation är i fokus kan Hälsokontroll Aktiv passa beroende på mål och provutbud.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder, hur de hänger ihop och om något bör följas upp i vården. Det ger trygghet, särskilt när flera värden behöver tolkas tillsammans.
Blodtryck, LDL, ApoB, HDL, triglycerider, HbA1c, glukos, kreatinin, cystatin C, eGFR och ibland Lp(a), CRP, TSH och NT proBNP är viktiga beroende på symtom och riskbild.
ApoB speglar antalet kärlpåverkande blodfettpartiklar. Det kan ge en tydligare bild än LDL ensamt, särskilt vid höga triglycerider, insulinresistens eller metabol påverkan.
Ja, det kan vara klokt. Många riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och förhöjt blodsocker ger ofta inga tydliga symtom i början.
Ja, delvis. Kvinnor kan få förändrade blodfetter, blodtryck och blodsocker runt klimakteriet. Män kan ofta utveckla riskfaktorer som högt blodtryck, bukfetma och avvikande blodfetter tidigare eller mer smygande.
Det beror på din riskbild. Om allt ser bra ut kan regelbunden förebyggande kontroll räcka. Om du har ärftlighet, högt blodtryck, högt LDL, högt ApoB, diabetesrisk, njurpåverkan eller tidigare avvikande prover kan tätare uppföljning vara klok.
Hjärta passar om fokus är hjärt och kärlmarkörer. Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar om du vill förstå hjärthälsa efter 45 i en bredare hälsobild. Diabetes, Njure, Sköldkörtel, Hälsokontroll Aktiv kan vara relevanta beroende på dina symtom och mål.
Hjärthälsa efter 45 handlar om att följa rätt värden i tid. Blodtryck, LDL, ApoB, HDL, triglycerider, HbA1c, glukos, njurvärden, elektrolyter, CRP, TSH och ibland Lp(a) eller NT proBNP kan tillsammans ge en tydlig bild av hur hjärta, kärl och ämnesomsättning mår.
Det viktigaste är helheten och trenden. Ett enskilt värde säger något, men flera värden över tid visar vart kroppen är på väg. Med Hjärta, Hälsokontroll Kvinna, Hälsokontroll Man, Diabetes eller Njure från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå din hjärthälsa efter 45 och vad som är klokt att följa upp.
