Förstorad prostata och prostatacancer kan ge liknande urinbesvär, men det är två olika tillstånd. Godartad prostataförstoring är vanligt med stigande ålder och är inte cancer, medan prostatacancer innebär att celler i prostatan har blivit elakartade och behöver bedömas i vården.
Många män blir oroliga när de börjar kissa oftare, får svagare stråle eller behöver gå upp på natten. Det är lätt att tänka på prostatacancer direkt. Men den vanligaste orsaken till sådana besvär är ofta godartad prostataförstoring, särskilt efter medelåldern.
Samtidigt ska symtom från urinvägarna inte ignoreras. Prostatacancer kan ibland ge liknande besvär, särskilt i senare skeden. PSA kan ge viktig information om prostatan, men ett förhöjt PSA betyder inte automatiskt cancer. Det kan också bero på godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion eller inflammation i prostatan. 1177 beskriver att godartad prostataförstoring är den vanligaste orsaken till PSA över gränsvärdet.
I underlaget beskrivs att PSA kan vara förhöjt vid prostatacancer, men också vid godartad prostataförstoring, prostatit, tryck mot prostatan och stigande ålder. Där betonas också att ett förhöjt PSA inte ska tolkas isolerat, utan bedömas av läkare med hänsyn till symtom, riskfaktorer och helhetsbild.
Prostatan är en körtel som sitter under urinblåsan och runt den första delen av urinröret. Den producerar vätska som ingår i sädesvätskan. Eftersom urinröret går genom prostatan kan förändringar i prostatan påverka hur lätt urinen passerar.
När prostatan växer kan den trycka ihop urinröret. Då kan strålen bli svagare, det kan bli svårt att komma igång och blåsan kan kännas svårare att tömma. 1177 beskriver att prostatan kan förstoras när man blir äldre och att urinröret då ofta trycks ihop så att urinen får svårare att passera.
Det är viktigt att förstå att en större prostata inte automatiskt betyder cancer. Prostatan kan växa godartat, inflammeras eller påverkas av andra tillstånd.
Godartad prostataförstoring betyder att prostatan har blivit större utan att det handlar om cancer. Det kallas också benign prostatahyperplasi eller BPH. Det är mycket vanligt med stigande ålder.
När prostatan växer kan den trycka på urinröret och göra att urinflödet blir svagare. Då kan du behöva kissa oftare, särskilt på natten. Du kan känna att det är svårt att komma igång, att du behöver krysta eller att blåsan inte blir helt tömd.
1177 beskriver symtom vid godartad prostataförstoring som svagare urinstråle, svårighet att komma igång med att kissa, behov av att trycka på och känslan av att inte tömma blåsan helt.
Prostatacancer innebär att celler i prostatan har förändrats och blivit elakartade. Sjukdomen kan vara mycket långsam hos vissa och mer aggressiv hos andra. Många små prostatacancerförändringar ger inga symtom alls i början och upptäcks genom PSA prov eller annan utredning.
1177 beskriver att PSA kan vara förhöjt vid prostatacancer, men också vid andra tillstånd som godartad prostataförstoring eller infektion i prostatan. Därför behövs ofta flera undersökningar för att ta reda på orsaken.
I underlaget beskrivs att prostatacancer ofta saknar tydliga symtom i tidiga stadier, och att symtom som svag urinstråle, frekvent urinering, blod i urinen eller smärta också kan bero på andra sjukdomar.
Den viktigaste skillnaden är att godartad prostataförstoring inte är cancer. Den kan vara besvärlig och påverka livskvaliteten, men den sprider sig inte till andra delar av kroppen. Prostatacancer är en cancersjukdom som i vissa fall kan växa och sprida sig om den inte upptäcks och behandlas.
Samtidigt kan symtomen överlappa. Både godartad prostataförstoring och prostatacancer kan ge svag stråle, nattkissning och svårigheter att tömma blåsan. Cancerfonden beskriver att godartad prostataförstoring är vanligt med åren och inte är cancer, men att prostatacancer i senare skede kan ge liknande symtom som godartad prostataförstoring.
Det betyder att symtomens närvaro inte räcker för att veta vad det är. Bedömningen behöver bygga på ålder, symtom, PSA, läkemedel, ärftlighet, undersökning och ibland vidare utredning.
Både förstorad prostata och prostatacancer sitter i samma organ. Om prostatan påverkar urinröret kan urinflödet förändras oavsett orsak. Det är därför det kan vara svårt att själv avgöra vad urinbesvären beror på.
Godartad prostataförstoring ger ofta gradvis ökande besvär under lång tid. Prostatacancer ger ofta inga symtom i början, men kan senare ge liknande urinbesvär. Om symtomen utvecklas snabbt, om du får blod i urinen, skelettsmärta, ofrivillig viktnedgång eller tydlig försämring bör du söka vård.
I underlaget beskrivs att svårigheter att tömma blåsan, ökad nattlig urinering och blod i urinen kan vara symtom där PSA och vidare bedömning kan vara relevant.
Vid godartad prostataförstoring är det vanligt att urinstrålen blir svagare. Det kan ta längre tid att kissa, du kan behöva vänta innan urinen kommer och du kan känna att blåsan inte töms helt. Många behöver kissa oftare på natten.
Det kan också komma efterdropp eller en känsla av trängning. Besvären kan variera. Vissa har en stor prostata men få symtom. Andra har tydliga besvär trots att prostatan inte är mycket förstorad.
1177 beskriver att godartad prostataförstoring kan göra att urinen får svårare att passera och att behandling kan bli aktuell om läkemedel inte hjälper, till exempel operationen TUR P i vissa fall.
Tidigt ger prostatacancer ofta inga symtom. Det är en av anledningarna till att PSA diskuteras vid tidig upptäckt. När symtom uppstår kan de vara svåra att skilja från andra prostatabesvär.
Möjliga symtom kan vara svårigheter att kissa, svag urinstråle, tätare behov av att kissa, blod i urinen eller smärta. Vid mer avancerad sjukdom kan skelettsmärta, trötthet, viktnedgång eller svullna ben förekomma. 1177 beskriver att flera undersökningar kan behövas vid misstanke om prostatacancer, och att PSA bara är en del av utredningen.
Det betyder inte att varje urinbesvär är cancer. Det betyder att återkommande eller nya besvär bör bedömas, särskilt om du är över 50 eller har ärftlighet.
PSA står för prostataspecifikt antigen. Det är ett protein som bildas i prostatan och kan mätas i blodet. PSA kan stiga vid prostatacancer, men också vid godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion och prostatainflammation.
1177 beskriver att ett PSA värde över gränsvärdet kan bero på godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion, inflammation i prostatan eller prostatacancer. De anger också att godartad prostataförstoring är den vanligaste orsaken till ett PSA värde över gränsvärdet. (1177.se)
I underlaget beskrivs PSA som en användbar markör för prostatahälsa, men också som ospecifik eftersom förhöjda nivåer kan förekomma vid både godartade tillstånd och cancer.
Ett förhöjt PSA kan skapa oro, men det är viktigt att inte dra för snabba slutsatser. Många förhöjda PSA värden beror på godartade orsaker. Prostataförstoring är vanligt. Prostatit kan höja PSA tillfälligt. Urinvägsinfektion kan också påverka värdet. Även urinretention, alltså att blåsan inte töms ordentligt, kan höja PSA. 1177 för vårdpersonal beskriver att urinvägsinfektion och urinretention kan ge förhöjt PSA.
Det är därför läkaren ibland vill ta om PSA, fråga om infektion eller symtom, känna på prostatan, kontrollera urinprov eller gå vidare med urologisk bedömning.
I underlaget beskrivs att ett förhöjt PSA kan behöva följas upp med nytt prov, MR eller biopsi beroende på helheten, men att ett högt värde inte automatiskt betyder cancer.
PSA är ett viktigt prov, men det är inte perfekt. Ett normalt PSA gör risken lägre, men utesluter inte prostatacancer helt. Därför spelar symtom, ärftlighet, tidigare PSA värden och läkarbedömning roll.
Om du har blod i urinen, tydliga urinbesvär, skelettsmärta eller stark ärftlighet ska du inte luta dig enbart mot ett tidigare normalt PSA. Kontakta vården för bedömning.
Det här är en viktig balans. PSA kan hjälpa till att upptäcka avvikelser tidigt, men det ska aldrig vara det enda beslutsunderlaget.
Både godartad prostataförstoring och prostatacancer blir vanligare med åldern. Godartad förstoring är mycket vanlig efter medelåldern. Prostatacancer är ovanlig hos yngre män utan ärftlig risk och blir vanligare efter 50 till 60 års ålder.
I underlaget beskrivs att prostatacancer oftast upptäcks efter 65 års ålder och att män med familjehistorik kan behöva överväga PSA tidigare än andra.
Det betyder att en 45 årig man med tydlig ärftlighet kan behöva tänka annorlunda än en 45 årig man utan symtom och utan familjehistorik. Riskbilden spelar stor roll.
Om din pappa, bror eller son haft prostatacancer, särskilt i yngre ålder, är risken högre. Om flera nära släktingar har haft prostatacancer blir det ännu viktigare att diskutera PSA och uppföljning med läkare.
1177 skriver att män över 40 år bör fundera på PSA prov om de har minst två nära genetiska släktingar med prostatacancer, och att man då bör prata med läkare om provtagning och intervall.
I underlaget beskrivs att män med nära släktingar som haft prostatacancer kan behöva börja testa tidigare, och att BRCA2 mutation är en riskfaktor som kan göra uppföljning mer relevant.
Det kan vara lätt att känna sig lugnare när man hör ordet godartad. Men godartad betyder inte att besvären är oviktiga. Om prostatan trycker på urinröret kan det påverka sömn, vardag och livskvalitet. Du kan behöva planera efter toaletter, vakna flera gånger på natten eller känna oro för att inte kunna kissa.
I vissa fall kan blåsan påverkas om den länge behöver arbeta mot ett hinder. Därför bör besvär som stör vardagen bedömas. Det finns behandling, både med läkemedel och ibland operation.
1177 beskriver att förstorad prostata kan göra det svårare att kissa och att operation kan bli aktuell om läkemedel inte hjälper tillräckligt.
Prostatit betyder inflammation i prostatan. Den kan vara bakteriell eller mer långvarig och smärtbetonad. Akut bakteriell prostatit kan göra att du snabbt känner dig sjuk, får feber, smärta och svårt att kissa. Då ska du söka vård.
1177 beskriver akut bakteriell prostatit som ett tillstånd där man snabbt kan känna sig sjuk och få svårt att kissa, och att det är viktigt att söka vård och få behandling.
Prostatit kan också höja PSA tillfälligt. Därför kan ett PSA taget nära en infektion vara svårt att tolka och behöva kontrolleras igen efter vårdens bedömning.
Sveda när du kissar, täta trängningar, feber, smärta eller sjukdomskänsla kan tala för infektion. Hos män ska urinvägsbesvär ofta bedömas mer noggrant än hos kvinnor, eftersom infektionen ibland kan hänga ihop med prostata eller svårigheter att tömma blåsan.
En infektion kan höja PSA och ge oro i onödan om provet tas vid fel tillfälle. Därför är det viktigt att berätta om aktuella urinvägssymtom, feber eller nyligen genomgången infektion när PSA tolkas.
PSA är alltså inte ett isolerat tal. Det är ett värde som påverkas av vad som händer i och runt prostatan.
Blod i urinen kan ha många orsaker. Det kan bero på urinvägsinfektion, sten, förstorad prostata eller annan sjukdom i urinvägarna. Men det ska alltid bedömas av vården, även om det bara händer en gång.
I underlaget beskrivs blod i urinen som ett viktigt tecken som inte bör ignoreras, och där nämns bland annat urinvägsinfektion, njursten, förstorad prostata och cancer i urinvägarna som möjliga orsaker.
Om du ser blod i urinen ska du inte nöja dig med ett PSA prov. Du bör kontakta vården för rätt utredning.
För att skilja godartad prostataförstoring från prostatacancer används flera delar. Läkaren frågar om symtom, hur snabbt de kommit, urinmönster, infektionstecken, läkemedel, ärftlighet och allmän hälsa. PSA kan tas. Ibland görs prostatapalpation, där läkaren känner på prostatan via ändtarmen. Urinprov kan behövas. Vid misstanke om cancer kan urologbedömning, MR och ibland vävnadsprov bli aktuellt.
RCC:s nationella vårdprogram gäller för utredning och behandling av prostatacancer och är den svenska vårdens samlade kunskapsstöd för hur misstänkt prostatacancer ska hanteras.
Det betyder att rätt väg framåt beror på helheten, inte bara på om prostatan är förstorad eller PSA är förhöjt.
Modern prostatacancerutredning använder ofta MR innan vävnadsprov övervägs. Det kan hjälpa vården att hitta förändringar som är mer relevanta och minska risken för onödiga biopsier.
I underlaget beskrivs att MR före biopsi har blivit ett centralt steg i modern prostatadiagnostik och att MR kan minska risken för överdiagnostik och onödiga ingrepp.
Det här är viktigt för tryggheten. Ett förhöjt PSA betyder inte automatiskt att du behöver genomgå vävnadsprov direkt. Det betyder att värdet behöver bedömas och ibland utredas vidare på ett strukturerat sätt.
PSA kan upptäcka prostatacancer tidigt, men det finns också nackdelar. Vissa cancerförändringar växer så långsamt att de aldrig skulle ha orsakat problem under mannens liv. Om de upptäcks kan det leda till oro, upprepade undersökningar och ibland behandling med biverkningar trots att cancern aldrig hade blivit farlig.
RCC beskriver att Socialstyrelsen inte rekommenderar screening med enbart PSA prov, men att organiserad prostatacancertestning används regionalt för att göra testningen mer strukturerad och jämlik.
I underlaget beskrivs samma avvägning, där PSA kan vara värdefullt men också ge risk för överdiagnostik och onödig oro om det inte tolkas professionellt.
Om prostatacancer upptäcks är behandling inte alltid det första steget. Vissa lågriskformer följs med aktiv monitorering. Det betyder att vården följer PSA, undersökningar och ibland nya prover eller bilder för att se om cancern förändras.
Det kan låta ovant, men aktiv monitorering är en planerad medicinsk strategi för att undvika överbehandling när risken är låg. Om cancern visar tecken på att bli mer aktiv kan behandling bli aktuell.
I underlaget beskrivs att aktiv monitorering blivit vanligare, där sjukvården följer prostatan med regelbundna kontroller i stället för att behandla alla förändringar direkt.
Urinbesvär som utvecklas långsamt under flera år, särskilt hos en man över medelåldern, beror ofta på godartad prostataförstoring. Det kan handla om svagare stråle, nattkissning och känsla av att blåsan inte töms helt.
Men även om mönstret låter typiskt ska du söka vård om besvären stör vardagen, om du får urinvägsinfektioner, om du inte kan kissa, om du får blod i urinen eller om symtomen förändras snabbt.
Godartad prostataförstoring är vanlig, men den ska fortfarande behandlas om den ger stora besvär.
Prostatacancer behöver övervägas mer om PSA är över åldersgränsen, om PSA stiger tydligt över tid, om läkaren känner en misstänkt förändring i prostatan, om du har stark ärftlighet eller om symtom som blod i urinen, skelettsmärta, ofrivillig viktnedgång eller snabb försämring finns.
Vårdpersonal 1177 anger åldersrelaterade PSA gränser för välgrundad misstanke i primärvården och lyfter att läkemedel som 5 alfa reduktashämmare kan halvera PSA värdet, vilket måste tas med i bedömningen.
Det betyder att samma PSA värde kan betyda olika saker beroende på ålder, läkemedel och riskbild.
Läkemedel som finasterid eller dutasterid, som ibland används vid godartad prostataförstoring, kan sänka PSA. Internetmedicin beskriver att 5 alfa reduktashämmare sänker PSA vid godartad prostataförstoring och att PSA värdet inom ett år bör halveras. Därför behöver åldersspecifika PSA gränsvärden halveras hos patienter som använder dessa läkemedel.
Det här är viktigt. Om du tar sådana läkemedel och lämnar PSA behöver läkaren veta det. Annars kan värdet misstolkas.
Ett enskilt PSA prov är användbart, men förändringen över tid kan vara ännu mer värdefull. Ett stabilt värde kan vara lugnande. Ett stigande värde kan behöva följas upp, även om det inte säger exakt vad orsaken är.
I underlaget beskrivs att regelbunden PSA uppföljning kan hjälpa till att upptäcka förändringar över tid, men att avvikande värden alltid behöver professionell tolkning för att minska risken för onödig oro.
Hos Snabbkollen kan PSA därför vara värdefullt som ett första värde eller som uppföljning, särskilt om du har en plan för hur avvikelser ska hanteras.
Godartad prostataförstoring kan påverka livskvalitet, sömn och ibland sexuell funktion. Vissa läkemedel mot prostataförstoring kan påverka sexuell funktion, till exempel utlösning eller lust hos vissa. Operationer kan också påverka utlösningen, även om orgasmförmågan kan finnas kvar.
1177 beskriver att TUR P, en operation för att minska prostatan, kan påverka hur man får utlösning men inte förmågan att få orgasm.
Om urinbesvär och sexuell funktion påverkar vardagen är det klokt att prata öppet med vården. Det finns ofta olika behandlingsalternativ.
Prostatacancer i sig kan påverka sexuell hälsa genom oro, symtom och behandling. Operation, strålning och hormonbehandling kan påverka erektion, sexlust och kroppskänsla. Det är en viktig del av vårdplaneringen.
I underlaget beskrivs att erektionsproblem är vanliga efter operation mot prostatacancer eftersom nerver kring prostatan kan påverkas.
Det är därför tidig dialog om sexuell funktion, fertilitet och livskvalitet är viktig om prostatacancer utreds eller behandlas.
Godartad prostataförstoring behandlas ofta utifrån symtom. Om besvären är milda kan man ibland avvakta och följa. Vid mer besvär kan läkemedel användas för att slappna av i urinrörets muskulatur eller minska prostatans storlek. Vid svårare besvär kan operation bli aktuell.
Prostatacancer behandlas utifrån risknivå, ålder, allmän hälsa, cancerutbredning och patientens önskemål. Vissa följs med aktiv monitorering. Andra behandlas med operation, strålning, hormonbehandling eller kombinationer.
Skillnaden är alltså inte bara vad tillståndet heter, utan hur målet ser ut. Vid godartad förstoring är målet oftast bättre urinflöde och livskvalitet. Vid prostatacancer är målet att hitta rätt balans mellan cancerkontroll och livskvalitet.
PSA kan vara klokt om du har urinbesvär, blod i urinen, stark oro, ärftlighet för prostatacancer eller vill skapa ett baslinjevärde efter att du förstått fördelar och nackdelar. PSA är också relevant om du följer tidigare avvikande värden eller har fått råd av läkare.
För män utan symtom blir PSA ofta mer aktuellt från 50 års ålder, medan män med stark ärftlighet kan behöva börja tidigare. VISS beskriver att män över 50 med mer än 15 års förväntad kvarvarande livstid bör erbjudas PSA prov om de önskar det efter att ha tagit del av information om fördelar och nackdelar.
Det viktigaste är att PSA tas med en plan. Vad gör du om värdet är normalt? Vad gör du om det är förhöjt? Hur ska det följas över tid?
PSA kan inte ersätta vård vid tydliga symtom. Om du har blod i urinen, kan inte kissa, får feber och sjukdomskänsla, får svår smärta eller har snabbt tilltagande besvär ska du kontakta vården.
Om du har skelettsmärta som inte går över, ofrivillig viktnedgång, kraftig trötthet eller svullna ben bör du också söka vård. Det kan ha många orsaker, men behöver bedömas.
En hälsokontroll kan ge ledtrådar, men den är inte en akut utredning och ska inte ersätta vården när symtom kräver bedömning.
Livsstil kan inte garantera att du slipper prostataförstoring eller prostatacancer, men den påverkar din allmänna hälsa. Vikt, fysisk aktivitet, alkohol, rökning, blodsocker, blodtryck, sömn och hjärt kärlhälsa spelar roll för hur kroppen mår.
Urinbesvär kan också påverkas av koffein, alkohol, vätskeintag sent på kvällen och vissa läkemedel. Det betyder inte att livsstil är hela behandlingen, men den kan vara ett viktigt stöd.
För många män är det klokt att se prostatafrågan som en del av en bredare hälsobild, särskilt om det samtidigt finns bukfetma, erektionsproblem, trötthet, högt blodtryck eller blodsockerpåverkan.
PSA är det centrala provet vid prostatafrågor. Men om du vill förstå din manliga hälsa bredare kan Hälsokontroll Man vara relevant. Hälsokontroll Man Plus kan passa om du vill se fler delar av kroppen samtidigt, till exempel blodstatus, blodsocker, blodfetter, lever, njurar, inflammation, vitaminer, mineraler och sköldkörtel beroende på aktuellt provutbud.
Om du har låg sexlust, erektionsproblem, trötthet eller minskad muskelmassa kan Testosteron vara ett relevant komplement. Vid bukfetma, blodsockerpåverkan eller hjärt kärlrisk kan Diabetes, Hjärta, Lever och Inflammation ge viktig information. Om frågan är cancerrelaterad och du vill ha en mer riktad helhetskontroll kan Hälsokontroll Cancer Man vara relevant beroende på provutbud och syfte.
Hos Snabbkollen kan PSA vara relevant om du vill följa prostatahälsa, skapa ett baslinjevärde eller förstå om ett värde behöver följas upp. Hälsokontroll Man kan vara ett klokt val om du vill se PSA tillsammans med andra viktiga markörer för manlig hälsa. Hälsokontroll Man Plus kan passa om du vill få en mer omfattande bild av blodstatus, blodsocker, blodfetter, lever, njurar, inflammation, vitaminer, mineraler och sköldkörtel beroende på aktuellt provutbud.
Om du har symtom som låg sexlust, erektionsproblem, trötthet eller förändrad kroppssammansättning kan Testosteron vara ett relevant komplement. Vid bukfetma eller hjärt kärlrisk kan Diabetes, Hjärta, Lever och Inflammation bidra till en bättre helhetsbild. Vid tydlig canceroro eller ärftlighet kan Hälsokontroll Cancer Man vara relevant, men den ersätter inte vårdens utredning vid symtom eller avvikande PSA.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om PSA värdet ligger inom förväntat område, om det kan behöva följas upp och hur det bör ses tillsammans med ålder, symtom och övriga värden. Blodprov kan hjälpa till att upptäcka tidiga avvikelser och ge möjlighet att agera i tid, men vid urinbesvär, blod i urinen eller avvikande PSA ska vården kontaktas för bedömning.
Du bör söka vård om du har nya eller tilltagande urinbesvär, svag urinstråle, svårt att komma igång, nattkissning som stör sömnen, känsla av att blåsan inte töms, blod i urinen, smärta i bäckenet eller återkommande urinvägsinfektioner.
Sök vård mer skyndsamt om du inte kan kissa, har feber och sjukdomskänsla med urinvägssymtom, har blod i urinen, svår smärta, skelettsmärta som inte går över, ofrivillig viktnedgång eller snabbt försämrat allmäntillstånd.
Du bör också kontakta vården om PSA är över åldersgränsen, om PSA stiger tydligt över tid eller om du har stark ärftlighet för prostatacancer och behöver en uppföljningsplan.
Nej. Godartad prostataförstoring är inte cancer och sprider sig inte i kroppen. Prostatacancer innebär att celler i prostatan har blivit elakartade och behöver bedömas i vården.
Ja. Godartad prostataförstoring är en vanlig orsak till PSA över gränsvärdet. PSA kan också höjas av urinvägsinfektion, prostatit och prostatacancer.
Ja, särskilt i senare skeden kan prostatacancer ge liknande urinbesvär som godartad prostataförstoring, till exempel svag urinstråle och tätare kissande. Tidig prostatacancer ger ofta inga symtom.
Nej. Ett förhöjt PSA betyder att något påverkar prostatan, men det säger inte säkert vad. Värdet behöver tolkas med ålder, symtom, tidigare värden, läkemedel och ibland vidare utredning.
Sök vård om du har nya eller tilltagande urinbesvär, blod i urinen, svårt att kissa, återkommande infektioner, skelettsmärta, viktnedgång eller om PSA är förhöjt. Sök akut om du inte kan kissa eller har feber och tydlig sjukdomskänsla.
PSA passar om du vill kontrollera prostatarelaterat värde. Hälsokontroll Man eller Hälsokontroll Man Plus passar om du vill se PSA i en bredare hälsobild. Testosteron, Diabetes, Hjärta, Lever, Inflammation och Hälsokontroll Cancer Man kan vara relevanta beroende på symtom, ålder och riskbild.
Förstorad prostata och prostatacancer kan ge liknande urinbesvär, men de är olika tillstånd. Godartad prostataförstoring är vanligt med stigande ålder och innebär inte cancer. Prostatacancer är en cancersjukdom som ofta saknar symtom i början men som kan upptäckas genom PSA och vidare utredning.
PSA är ett viktigt prov, men det ska inte tolkas ensamt. Ett förhöjt PSA kan bero på godartad prostataförstoring, prostatit, urinvägsinfektion eller prostatacancer. Med PSA, Hälsokontroll Man, Hälsokontroll Man Plus, Testosteron, Diabetes, Hjärta, Lever, Inflammation eller Hälsokontroll Cancer Man från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena kan betyda och när det är klokt att följa upp i vården.
