Ett fertilitetstest för kvinnor kan ge värdefull information om hormoner, äggreserv, ägglossning, sköldkörtel och ämnesomsättning. Blodprover kan inte säga allt om möjligheten att bli gravid, men de kan ge viktiga ledtrådar när du vill förstå kroppen bättre eller planerar graviditet.
Fertilitet påverkas av många saker samtidigt. Ägglossning, äggreserv, äggkvalitet, ålder, menscykel, sköldkörtel, prolaktin, PCOS, vikt, stress, sömn, näringsstatus, spermiekvalitet och livmoder spelar alla roll. Därför kan ett fertilitetstest för kvinnor vara hjälpsamt, men det behöver alltid tolkas som en del av en större bild.
Blodprover kan visa hur vissa hormoner ligger, om ägglossning sannolikt har skett, om äggreserven verkar låg eller hög, och om sköldkörteln eller prolaktin kan påverka cykeln. De kan också ge information om blodsocker och ämnesomsättning, vilket kan vara relevant vid till exempel PCOS eller oregelbunden mens.
1177 beskriver att en fertilitetsutredning kan bli aktuell när graviditet inte uppstår trots försök, och att utredningen kan innehålla både samtal, undersökningar och provtagning beroende på situation.
Ett fertilitetstest för kvinnor är oftast en samling blodprover som ger information om hormonell balans och faktorer som kan påverka möjligheten att bli gravid. Det kan handla om AMH, FSH, LH, östradiol, progesteron, prolaktin, TSH och fritt T4. I vissa fall är även blodsocker, HbA1c, blodfetter, blodstatus, ferritin, B12, folat och D vitamin relevanta.
Det är viktigt att förstå att ett fertilitetstest inte är ett ja eller nej svar. Det kan inte garantera graviditet. Det kan inte heller säga exakt hur lång tid det kommer att ta att bli gravid. Däremot kan det ge värdefull vägledning om kroppen verkar ha regelbunden hormonell funktion, om ägglossning sker och om det finns tecken på hormonell obalans.
I underlaget beskrivs fertilitetsrelaterade blodprover som FSH, LH, östradiol, AMH, progesteron, prolaktin och sköldkörtelprover som viktiga markörer för att förstå fertilitet och hormonell funktion.
AMH står för anti müllerskt hormon. Det bildas i små äggblåsor i äggstockarna och används ofta som ett mått på äggreserven. Äggreserven beskriver ungefär hur många äggblåsor som finns kvar i äggstockarna.
Ett högre AMH kan tyda på fler små äggblåsor. Ett lägre AMH kan tyda på lägre äggreserv. Det kan vara relevant om du planerar graviditet senare, funderar på äggfrysning, ska genomgå IVF eller misstänker att äggreserven kan vara påverkad.
Karolinska Universitetssjukhuset beskriver AMH som ett prov som används vid bedömning av ovariell reserv, bland annat inför IVF och vid vissa hormonella tillstånd.
Samtidigt är AMH lätt att övertolka. Ett lågt AMH betyder inte att du inte kan bli gravid. Ett högt AMH betyder inte att graviditet är garanterad. AMH säger främst något om mängden äggblåsor, inte om äggens kvalitet. I underlaget betonas just detta, att AMH främst speglar kvantitet och inte säger särskilt mycket om äggens kvalitet.
FSH står för follikelstimulerande hormon. Det produceras i hypofysen i hjärnan och hjälper äggstockarna att utveckla äggblåsor inför ägglossning. FSH mäts ofta tidigt i menscykeln, vanligtvis omkring dag två till fyra, eftersom värdet då kan ge information om hur hårt kroppen behöver stimulera äggstockarna.
Ett högre FSH tidigt i cykeln kan ibland tala för att äggstockarna behöver mer stimulans än tidigare, vilket kan ses vid minskad äggstocksreserv eller när klimakteriet närmar sig. Men FSH påverkas av cykeldag, ålder och östradiolnivåer, och ska därför inte tolkas ensamt.
Karolinska anger referensinformation för FSH hos kvinnor mätt dag två till fyra i menscykeln, vilket visar hur viktigt provtagningstidpunkten är för tolkningen.
LH står för luteiniserande hormon. LH spelar en viktig roll vid ägglossning. Mitt i cykeln stiger LH kraftigt och hjälper till att trigga ägglossningen. Det är samma hormon som många ägglossningstest i urin försöker fånga.
Vid blodprov kan LH ge information om hormonmönstret, särskilt tillsammans med FSH, östradiol och symtom. Vid PCOS kan LH ibland vara relativt högre i förhållande till FSH, men detta räcker inte för att ställa diagnos.
I underlaget beskrivs LH som ett hormon som har en central roll i ägglossningen och att en kraftig LH ökning triggar ägglossning.
Östradiol är den starkaste formen av östrogen under de fertila åren. Det produceras framför allt i äggstockarna och stiger när äggblåsan växer. Östradiol hjälper livmoderslemhinnan att byggas upp inför en eventuell graviditet.
Östradiol kan ge viktig information när man tolkar FSH och äggstockarnas funktion. Ett högt östradiol tidigt i cykeln kan ibland påverka FSH och göra det svårare att tolka. Ett lågt östradiol kan ses vid låg äggstocksaktivitet, vissa hormonella störningar eller när klimakteriet närmar sig.
I underlaget beskrivs östradiol som viktigt för ägglossning och livmoderslemhinnans tillväxt, och att avvikande nivåer kan påverka fertiliteten.
Progesteron bildas efter ägglossning av gulkroppen i äggstocken. Därför kan progesteron användas för att bedöma om ägglossning sannolikt har skett. Provet tas inte när som helst i cykeln, utan behöver tas i lutealfasen, alltså efter förväntad ägglossning.
I en klassisk 28 dagars cykel tas progesteron ofta ungefär en vecka efter ägglossning. Om cykeln är längre eller kortare behöver tidpunkten anpassas. Att ta progesteron på fel dag kan ge ett missvisande lågt värde, även om ägglossning faktiskt har skett.
I underlaget beskrivs progesteron som ett hormon som är viktigt efter ägglossning och som med fördel testas i lutealfasen.
Prolaktin är ett hormon som framför allt är känt för sin roll vid amning. Men prolaktin kan också påverka menscykel och ägglossning. Om prolaktin är förhöjt kan ägglossningen bli oregelbunden eller utebli.
Förhöjt prolaktin kan bero på många saker, till exempel stress, amning, vissa läkemedel, hypotyreos eller påverkan från hypofysen. Ibland behöver ett avvikande prolaktinvärde kontrolleras om, eftersom provet kan påverkas av stress och provtagningstillfälle.
I underlaget beskrivs att höga prolaktinnivåer kan störa ägglossningen och påverka möjligheten att bli gravid.
Sköldkörteln påverkar ämnesomsättning, energi, menscykel och fertilitet. Både låg och hög sköldkörtelfunktion kan störa cykeln och göra det svårare att bli gravid.
TSH är det vanligaste första provet för att bedöma sköldkörteln. Fritt T4 visar mängden aktivt sköldkörtelhormon i blodet. I vissa fall kontrolleras även fritt T3 och antikroppar som TPO antikroppar, särskilt om man misstänker autoimmun sköldkörtelsjukdom.
I underlaget beskrivs sköldkörtelprover som relevanta vid fertilitet eftersom både överaktiv och underaktiv sköldkörtel kan påverka chansen att bli gravid.
PCOS är ett vanligt hormonellt tillstånd som kan påverka ägglossning, menscykel, hud, hårväxt och blodsocker. Vid PCOS producerar äggstockarna ofta mer testosteron än kroppen behöver, vilket kan göra att ägglossningen blir oregelbunden eller uteblir.
1177 beskriver PCOS som ett tillstånd där äggstockarna tillverkar för mycket testosteron, vilket kan göra att äggen inte utvecklas tillräckligt för att ägglossning ska ske.
Vid misstanke om PCOS kan prover som testosteron, SHBG, DHEAS, LH, FSH, AMH, glukos, HbA1c och blodfetter vara relevanta. Det är också vanligt att väga in menscykel, symtom och ibland ultraljud.
Fertilitet handlar inte bara om könshormoner. Kroppens ämnesomsättning spelar också roll. Vid insulinresistens behöver kroppen producera mer insulin för att hålla blodsockret stabilt. Det kan påverka ägglossning och hormonbalans, särskilt vid PCOS.
Blodprover som glukos och HbA1c kan ge information om blodsockerbalansen. Blodfetter kan ge en bredare bild av metabol hälsa. Det är särskilt relevant om du har PCOS, oregelbunden mens, bukfetma, trötthet efter måltider, starkt sötsug eller ärftlighet för typ 2 diabetes.
I underlaget beskrivs PCOS som kopplat till insulinresistens och ökad risk för blodsockerpåverkan, vilket gör metabola prover viktiga i helhetsbedömningen.
Blodstatus, ferritin, B12 och folat är inte fertilitetshormoner, men de kan ändå vara relevanta när man planerar graviditet eller försöker förstå kroppen. Blodstatus visar bland annat hemoglobin, som påverkar syretransporten. Ferritin visar järnlagren. B12 och folat behövs för blodbildning och cellfunktion.
Folat är särskilt viktigt inför och under tidig graviditet. Brist på järn, B12 eller folat kan bidra till trötthet, yrsel och nedsatt ork, vilket inte alltid påverkar ägglossningen direkt men kan påverka hur kroppen mår inför graviditet.
Ett fertilitetstest kan därför med fördel ses som mer än bara äggreserv. Det kan också vara en möjlighet att se om kroppen har näringsmässiga förutsättningar som är viktiga inför graviditet.
D vitamin är viktigt för skelett, immunförsvar och flera kroppsfunktioner. Det är inte ett enkelt fertilitetstest i sig, men låga nivåer kan vara relevanta att känna till inför graviditet och vid allmän hälsobedömning.
I Norden är D vitaminbrist vanligare under vinterhalvåret eftersom solen inte räcker till på samma sätt. Därför kan D vitamin vara en rimlig markör att kontrollera om du är trött, äter begränsat, sällan vistas i solen eller vill få en bredare bild av hälsan inför graviditet.
Det viktigaste är att inte se D vitamin som en ensam lösning på fertilitetsproblem. Det är en del av kroppens helhet, inte hela svaret.
Tidpunkten kan vara avgörande för vissa prover. FSH, LH och östradiol tas ofta tidigt i cykeln, vanligtvis dag två till fyra, eftersom man då vill se grundnivåerna. Progesteron tas efter ägglossning, ofta ungefär sju dagar före förväntad mens.
AMH varierar ofta mindre över cykeln än många andra hormoner och kan därför ofta tas mer flexibelt. TSH, fritt T4, prolaktin, blodstatus, ferritin, B12, folat, glukos, HbA1c och blodfetter kan ofta tas oberoende av cykeldag, men vissa prover kan påverkas av fasta, stress, läkemedel eller tid på dagen.
Därför är det viktigt att följa provtagningsinstruktioner och tolka resultaten med hänsyn till när i cykeln du befann dig.
Blodprover kan visa om vissa hormoner ligger på nivåer som passar med din ålder, cykeldag och symtombild. De kan ge ledtrådar om äggreserv, ägglossning, sköldkörtelfunktion, prolaktin, PCOS, blodsockerbalans och näringsstatus.
De kan också hjälpa dig att agera tidigare. Om progesteron tyder på utebliven ägglossning kan det vara en viktig signal. Om TSH är avvikande kan sköldkörteln behöva följas upp. Om AMH är lågt kan det påverka hur du planerar graviditet eller om du vill prata med gynekolog tidigare.
I underlaget beskrivs att blodprover som AMH, FSH, LH och progesteron kan ge en bättre förståelse för fertilitetspotential och underlätta planering inför graviditet.
Blodprover kan inte visa allt som påverkar fertiliteten. De kan inte se om äggledarna är öppna. De kan inte bedöma livmoderns form, slemhinnans utseende eller endometrios. De kan inte avgöra spermiekvalitet hos en partner. De kan inte heller garantera att ett ägg är genetiskt friskt eller att en graviditet kommer att uppstå.
Därför räcker blodprover inte alltid. Om du försökt bli gravid under längre tid utan resultat kan en riktig fertilitetsutredning behövas. Då kan man behöva undersöka både kvinnliga och manliga faktorer.
1177 beskriver ofrivillig barnlöshet som när graviditet inte uppstår trots att förutsättningarna finns, och att orsaker kan finnas hos kvinnan, mannen, båda eller ibland inte hittas trots utredning.
Ålder är en av de viktigaste faktorerna för kvinnlig fertilitet. Äggreserven minskar med tiden, men ännu viktigare är att äggkvaliteten påverkas av ålder. Det är därför chansen att bli gravid generellt minskar med stigande ålder, särskilt efter mitten av 30 års åldern.
1177 beskriver att ålder påverkar fertiliteten och att chansen att bli gravid är störst runt ägglossning. 1177 lyfter också att regelbundet samlag ungefär två gånger i veckan kan göra att det finns spermier på plats när ägglossning sker.
Ett fertilitetstest kan därför vara särskilt intressant om du är över 35 år, har oregelbunden mens eller funderar på att vänta med graviditet. Men även här gäller att blodprover inte ska skapa panik. De ska hjälpa dig att fatta bättre beslut.
Regelbunden mens är ofta ett gott tecken, men det är inte en full garanti för att ägglossning sker varje cykel. Vissa kan ha blödningar utan tydlig ägglossning. Andra kan ha oregelbunden mens men ändå ägglossning ibland.
Progesteron efter ägglossning kan ge vägledning om ägglossning sannolikt har skett. LH test i urin kan hjälpa dig att hitta de mest fertila dagarna, men visar inte alltid att ägglossningen faktiskt fullbordades. Basaltemperatur och cykelmönster kan ge ytterligare ledtrådar.
I underlaget beskrivs regelbunden menstruation ofta som en indikator på ägglossning, men också att vissa tillstånd som PCOS, sköldkörtelrubbningar och stress kan orsaka cykler utan ägglossning.
Stress kan påverka kroppen på flera nivåer. Långvarig stress kan störa sömn, aptit, energi, återhämtning och hormonsystem. Hos vissa kan det påverka menscykeln och ägglossningen, särskilt om stressen kombineras med för lite mat, hård träning, viktförändring eller sömnbrist.
Det betyder inte att stress ensam förklarar fertilitetsproblem. Det är viktigt att undvika att lägga skuld på personen som försöker bli gravid. Men återhämtning, sömn, regelbundna måltider och en lugnare belastning på kroppen kan vara en viktig del av helheten.
Om mensen blir oregelbunden under perioder av stark stress kan blodprover och vårdkontakt hjälpa till att skilja stresspåverkan från till exempel PCOS, sköldkörtelrubbning eller förhöjt prolaktin.
Ett fertilitetstest kan vara klokt om du har oregelbunden eller utebliven mens, misstänker PCOS, har symtom på hormonell obalans, vill planera graviditet senare, är över 35 år, tidigare haft gynekologiska problem eller vill få en bredare bild innan du börjar försöka bli gravid.
Det kan också vara relevant om du har försökt bli gravid utan resultat under en längre tid. Då bör blodprover inte stå ensamma, utan ingå i en fertilitetsutredning där man också bedömer ägglossning, livmoder, äggledare och spermiekvalitet.
1177 anger att fertilitetsutredning kan bli aktuell efter en tids försök, men att regler och åldersgränser kan variera beroende på region och situation.
Du bör kontakta vården eller gynekolog om mensen uteblir i flera månader, om cykeln är mycket oregelbunden, om du har kraftiga menssmärtor, misstänkt endometrios, symtom på PCOS, mjölk från brösten utan amning, tecken på sköldkörtelrubbning eller om du har försökt bli gravid utan resultat.
Du bör också söka vård tidigare om du är över 35 år och graviditet inte sker efter flera månaders försök, eller om du har känd sjukdom som kan påverka fertiliteten. Vid tidigare operation på äggstockar, cancerbehandling, tidigt klimakterium i familjen eller mycket lågt AMH är det klokt att diskutera nästa steg med gynekolog.
Blodprover kan vara en bra start, men de ska inte ersätta vård när det finns tydliga symtom eller långvariga svårigheter att bli gravid.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna vara ett bra val om du vill få en bredare bild av hormonell hälsa, fertilitetsrelaterade markörer och kroppens allmänna balans.
Ett fertilitetstest blir mest värdefullt när flera delar vägs samman. AMH kan ge information om äggreserven. FSH, LH och östradiol kan ge en bild av hormonell signalering tidigt i cykeln. Progesteron kan ge vägledning om ägglossning. Prolaktin och sköldkörtelprover kan visa om andra hormonella system påverkar cykeln. Blodsocker, HbA1c, blodfetter, blodstatus, ferritin, B12 och folat kan ge en bredare bild av kroppen inför graviditet.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Vid fertilitetsfrågor är detta särskilt viktigt, eftersom provsvar behöver tolkas i relation till ålder, cykeldag, symtom, mensmönster och graviditetsplaner.
Vanliga prover är AMH, FSH, LH, östradiol, progesteron, prolaktin, TSH och fritt T4. Ibland är även glukos, HbA1c, blodfetter, blodstatus, ferritin, B12, folat och D vitamin relevanta.
AMH kan ge en bild av äggreserven, men det kan inte säga exakt om eller när du kan bli gravid. Det säger främst något om mängden äggblåsor, inte om äggens kvalitet.
Progesteron kan ge vägledning om ägglossning har skett, men provet behöver tas vid rätt tidpunkt efter ägglossning. Om det tas för tidigt eller för sent kan svaret bli missvisande.
Ja. Både låg och hög sköldkörtelfunktion kan påverka menscykel och ägglossning. Därför är TSH och fritt T4 ofta relevanta vid fertilitetsfrågor.
Nej. Blodprover kan ge viktig information, men de kan inte visa allt. Äggledare, livmoder, spermiekvalitet, endometrios och andra faktorer kan behöva utredas på andra sätt.
Hälsokontroll Kvinna passar dig som vill få en bredare bild av fertilitetsrelaterade hormoner, sköldkörtel, blodsocker, blodstatus och näringsmarkörer. Provsvaren granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar.
Ett fertilitetstest för kvinnor kan ge värdefull information om AMH, FSH, LH, östradiol, progesteron, prolaktin, sköldkörtel, blodsocker och näringsstatus. Proverna kan hjälpa dig att förstå äggreserv, ägglossning, hormonell balans och faktorer som kan påverka kroppen inför graviditet.
Samtidigt kan blodprover inte ge hela svaret. Fertilitet påverkas även av ålder, äggkvalitet, äggledare, livmoder, spermiekvalitet, livsstil och medicinska tillstånd. Med Hälsokontroll Kvinna från Snabbkollen kan flera viktiga markörer bedömas tillsammans. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena betyder och om något bör följas upp.
