Allergi – vad som händer i kroppen när immunförsvaret överreagerar

Allergi uppstår när immunförsvaret reagerar för starkt på ämnen som egentligen inte är farliga, till exempel pollen, pälsdjur, kvalster eller vissa livsmedel. Reaktionen kan ge nysningar, klåda, rinnande ögon, hudutslag, magbesvär eller andningsbesvär, och blodprov kan ibland hjälpa till att visa vad kroppen reagerar på.

Introduktion

Allergi är ett tecken på att immunförsvaret har blivit för känsligt mot ett visst ämne. Ämnet kallas allergen och kan finnas i luften, i mat, på huden eller i miljön omkring dig. För en person utan allergi passerar ämnet ofta utan större reaktion. För en person med allergi kan samma ämne starta en kedja av immunreaktioner.

Det kan kännas som att kroppen överdriver. Och på sätt och vis är det precis vad som händer. Immunförsvaret tolkar något ofarligt som ett hot och aktiverar försvar som egentligen är till för att skydda dig mot infektioner och andra faror.

1177 beskriver allergi som att kroppens immunförsvar reagerar mot ämnen som de flesta tål, och att symtom kan vara utslag, klåda, nästäppa, nysningar, rinnande och kliande ögon, klåda i mun eller hals, magbesvär, andningsbesvär, yrsel eller svimningskänsla.

Vad är allergi?

Allergi är en överreaktion från immunförsvaret. Det betyder att kroppen reagerar mot ett ämne som egentligen inte är skadligt i sig. Vanliga allergener är pollen, pälsdjur, kvalster, mögel, nötter, jordnötter, ägg, mjölk, fisk, skaldjur, läkemedel och insektsgift.

När kroppen först möter ett allergen kan immunförsvaret börja bilda särskilda antikroppar. Vid många vanliga allergier handlar det om IgE antikroppar. Om kroppen senare möter samma allergen igen kan IgE antikropparna hjälpa till att starta en snabb allergisk reaktion.

I underlaget beskrivs IgE som den antikroppstyp som är särskilt kopplad till allergiska reaktioner, och att IgE kan binda till allergener som pollen eller djurämnen och bidra till att mastceller frisätter histamin och andra ämnen.

Sensibilisering. När kroppen har lärt sig reagera

Innan en allergi märks tydligt kan kroppen bli sensibiliserad. Sensibilisering betyder att immunförsvaret har bildat antikroppar mot ett allergen. Det är som att kroppen har lärt sig känna igen ämnet och är redo att reagera nästa gång.

Men sensibilisering är inte alltid samma sak som allergisk sjukdom. En person kan ha IgE antikroppar mot ett ämne utan att få tydliga symtom. Det är därför allergitester alltid behöver tolkas tillsammans med hur du faktiskt mår och vad som händer när du utsätts för ämnet.

I underlaget beskrivs sensibilisering som att immunförsvaret utvecklar en reaktion mot ett ämne som normalt inte är skadligt, men också att många kan vara sensibiliserade utan att få allergiska symtom. 1177 beskriver på liknande sätt att ett pricktest kan visa reaktion mot ett ämne även om personen inte har fått besvär av det.

IgE. Antikroppen som ofta är inblandad

IgE är en typ av antikropp som kan vara central vid allergi. Antikroppar är proteiner som immunförsvaret använder för att känna igen och reagera på olika ämnen. Vid allergi kan kroppen bilda IgE mot ett specifikt allergen, till exempel björkpollen, katt, hund, gräs, jordnöt eller ägg.

När allergenet kommer in i kroppen igen kan det binda till IgE på ytan av vissa immunceller. Då aktiveras cellerna och släpper ut ämnen som skapar allergisymtom. Ett av de mest kända ämnena är histamin.

Det är därför blodprov för specifikt IgE kan vara användbara vid allergimisstanke. De kan visa om kroppen har bildat IgE antikroppar mot ett visst allergen. Men provet ska inte tolkas ensamt, eftersom IgE kan finnas utan symtom och symtom ibland kan ha andra orsaker. I underlaget beskrivs att allergidiagnos vanligtvis bygger på en kombination av symtom, medicinsk historia och allergitestning.

Histamin. Ämnet bakom många allergisymtom

Histamin är ett signalämne som frisätts från bland annat mastceller när immunförsvaret reagerar allergiskt. Histamin gör att blodkärl vidgas och att vävnad kan svullna. Det påverkar också nerver, slemhinnor och luftvägar.

Det är histamin som ofta ligger bakom klåda, nysningar, rinnande näsa, svullnad och röda, kliande ögon. Därför kan antihistaminer lindra många allergiska besvär. De blockerar effekten av histamin och gör reaktionen mindre stark.

I underlaget beskrivs att mastceller kan frisätta histamin och andra ämnen när IgE antikroppar reagerar med allergener, vilket kan orsaka typiska allergisymtom som klåda, nysningar och svullnad.

Vanliga symtom vid allergi

Allergi kan märkas på många olika sätt. Luftburen allergi ger ofta besvär från näsa, ögon och luftvägar. Du kan få nysningar, rinnsnuva, nästäppa, kliande näsa, röda och kliande ögon eller hosta. Ibland påverkas andningen, särskilt om allergin hänger ihop med astma.

Hudreaktioner kan ge klåda, nässelutslag, rodnad eller svullnad. Matallergi kan ge klåda i munnen, svullnad i läppar eller hals, magont, illamående, kräkningar, diarré eller hudutslag. Vid allvarliga reaktioner kan andningen och cirkulationen påverkas.

1177 beskriver att allergi kan ge symtom från hud, näsa, ögon, mun, hals, mage, tarmar och andning, och att man även kan bli yr eller svimfärdig.

Pollenallergi

Pollenallergi är en av de vanligaste allergierna. Den kommer ofta under vår, sommar eller sensommar beroende på vilket pollen du reagerar på. Björk, gräs och gråbo är vanliga orsaker i Sverige.

Pollenallergi ger ofta vattnig snuva, nästäppa, nysningar, klåda i näsan och röda, kliande ögon som rinner. Vissa känner sig också trötta, får huvudvärk eller får hosta och andningsbesvär. 1177 beskriver just dessa symtom vid pollenallergi och lyfter att besvären kan variera beroende på pollenhalter och säsong.

I underlaget beskrivs pollenallergi som ett tillstånd där histamin frisätts när en känslig kropp andas in pollen, vilket kan ge symtom som ofta förväxlas med förkylning.

Pälsdjursallergi

Pälsdjursallergi handlar inte bara om päls. Det är ofta proteiner från hudflagor, saliv, urin eller talgkörtlar som kroppen reagerar på. Katt, hund, häst, kanin och andra pälsdjur kan utlösa besvär hos känsliga personer.

Symtomen kan likna pollenallergi. Ögonen kan klia och bli röda, näsan kan rinna eller bli täppt, du kan nysa, hosta eller få andningsbesvär. 1177 beskriver att pälsdjursallergi ofta ger röda och kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva, och att man även kan få andningsbesvär eller hosta.

I underlaget beskrivs att pälsdjursallergi kan ge nysningar, nästäppa, hosta, kliande ögon, hudutslag och i svårare fall andningssvårigheter.

Matallergi

Matallergi innebär att immunförsvaret reagerar mot proteiner i mat. Vanliga allergener är jordnötter, nötter, ägg, mjölk, fisk, skaldjur, vete och soja. Reaktionen kan komma snabbt, ibland inom minuter.

Symtom kan vara klåda i munnen, svullna läppar, utslag, magont, kräkningar, diarré, hosta, andningsbesvär eller svullnad i halsen. 1177 beskriver att nöt och jordnötsallergi ofta ger reaktioner inom några minuter, till exempel hudutslag, andningsbesvär eller svullnad i ansikte, mun och hals.

Det är viktigt att skilja matallergi från matintolerans. Vid allergi är immunförsvaret inblandat. Vid intolerans handlar det oftare om att kroppen har svårt att bryta ner eller hantera ett ämne, som laktos. I underlaget beskrivs matallergi som en immunreaktion mot proteiner i maten, medan matintolerans är en annan typ av reaktion.

Korsallergi

Korsallergi betyder att kroppen reagerar på ämnen i mat eftersom de liknar ett allergen du redan är allergisk mot. Det är vanligt vid pollenallergi. En person med björkpollenallergi kan till exempel få klåda i munnen av vissa råa frukter, nötter eller grönsaker.

Korsallergi ger ofta mildare symtom som klåda i mun, svalg eller läppar. Men reaktioner kan variera, och vid svullnad i halsen, andningsbesvär eller allmänpåverkan ska du ta symtomen på allvar.

I underlaget beskrivs korsallergi som att ämnen i det man äter kan likna pollen man är allergisk mot, vilket kan ge klåda i munnen eller svullnad i läppar, mun eller svalg.

Allergi och astma

Allergi kan påverka luftvägarna. Om slemhinnorna i näsan och luftrören reagerar kan du få hosta, pipande andning, tryck över bröstet eller känna dig andfådd. Allergi och astma hänger ofta ihop, särskilt vid pollen och pälsdjursallergi.

Det betyder inte att alla med allergi får astma. Men om du får hosta, pip i bröstet, andfåddhet eller sämre ork i samband med allergen är det klokt att söka vård. Då kan luftvägarna behöva bedömas, inte bara allergin.

I underlaget lyfts att pollenallergi eller pälsdjursallergi kan innebära ökad risk för astmabesvär, särskilt när luftburna allergener påverkar luftvägarna. 1177:s kliniska kunskapsstöd beskriver också att allergen immunterapi kan övervägas vid påvisad allergi och avsevärda besvär trots behandling eller vid tillkomst av astmabesvär.

Anafylaxi – När allergi blir akut

Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som kan komma snabbt och påverka flera delar av kroppen samtidigt. Det kan börja med klåda, nässelutslag, svullnad i läppar, tunga eller svalg, magbesvär, kräkningar eller diarré. Det kan också ge andningsbesvär, yrsel, kallsvettning, stark trötthet, oro eller känsla av att svimma.

1177 beskriver allergisk chock som ett akut tillstånd och lyfter symtom som snabbt uppblossande klåda, nässelutslag, svullnad i läppar, tunga och svalg, andningsbesvär, kräkningar, diarré, yrsel, kallsvettning och svimningskänsla.

Vid misstänkt anafylaxi ska du ringa 112. Om personen har adrenalinpenna ska den användas enligt ordination. Det är inte ett läge för att vänta på provsvar eller försöka tolka symtomen själv.

Allergi eller förkylning?

Pollenallergi kan lätt förväxlas med förkylning. Båda kan ge rinnande näsa, nästäppa och trötthet. Skillnaden är ofta mönstret. Allergi kommer gärna tillbaka vid samma säsong eller i kontakt med samma ämne. Klåda i ögon, näsa eller hals är också vanligt vid allergi. Feber talar mer för infektion än allergi.

Förkylning brukar ofta gå över inom någon vecka. Allergi kan pågå så länge du utsätts för allergenet, till exempel under pollensäsongen eller vid kontakt med pälsdjur.

Om du varje vår får kliande ögon, nysningar och vattnig snuva kan pollenallergi vara troligt. Om symtomen kommer hemma hos någon med katt eller hund kan pälsdjursallergi vara mer sannolikt.

Blodprov vid allergi

Blodprov vid allergi mäter ofta specifikt IgE mot olika allergener. Det kan handla om pollen, pälsdjur, kvalster, mögel eller livsmedel. Ett positivt prov betyder att kroppen har IgE antikroppar mot ämnet. Det ökar sannolikheten för allergi, särskilt om symtomen passar.

Men ett positivt prov är inte alltid samma sak som klinisk allergi. Du kan ha IgE utan att få symtom. Du kan också ha besvär som beror på något annat än IgE allergi. Därför ska provsvar alltid kopplas till när symtomen kommer, vad du utsatts för och hur kroppen reagerar.

I underlaget beskrivs att blodprov kan mäta IgE antikroppar mot specifika allergener, men också att en person kan ha antikroppar utan symtom och att diagnosen brukar bygga på symtom, sjukdomshistoria och allergitestning tillsammans.

Total IgE och specifikt IgE

Total IgE visar den totala mängden IgE i blodet. Det kan vara förhöjt vid allergi, men också vid andra tillstånd. Därför kan total IgE inte ensamt säga vad du är allergisk mot eller om dina symtom faktiskt beror på allergi.

Specifikt IgE är mer riktat. Det mäter IgE mot ett visst ämne, till exempel björk, gräs, katt, hund eller jordnöt. Det gör provet mer användbart när man vill förstå vad kroppen reagerar på.

I underlaget nämns både total IgE och olika specifika allergitester, vilket visar att allergi kan utredas antingen brett eller mer riktat beroende på symtombild och misstänkt allergen.

Pricktest och allergiutredning

Ett pricktest är ett hudtest där små mängder allergen placeras på huden och huden rispas lätt. Om du är allergisk kan huden bli röd, svullen och klia på platsen. Reaktionen brukar komma snabbt.

1177 beskriver att pricktest ofta görs av sjuksköterska, att reaktionen kan synas efter ungefär femton minuter och att ett test kan visa reaktion mot ämnet även om personen inte har haft besvär av det.

Allergiutredning handlar därför inte bara om testet. Det handlar om samtalet. När kommer symtomen? Hur snabbt? Hur ofta? I vilken miljö? Vid vilken mat? Blir det bättre när du undviker ämnet? Det är helheten som gör svaret användbart.

Eosinofila granulocyter och andra blodvärden

Eosinofila granulocyter är en typ av vita blodkroppar som kan vara förhöjda vid allergiska tillstånd, astma, eksem och vissa infektioner. De kan ge en pusselbit, men de är inte ett exakt allergitest.

Blodstatus med differentialräkning kan visa hur olika vita blodkroppar ligger. Det kan vara relevant om symtomen är breda, om det finns astmabesvär, återkommande inflammation eller om läkaren vill förstå immunförsvaret mer övergripande.

Samtidigt är det viktigt att inte övertolka. En normal nivå utesluter inte allergi, och en förhöjd nivå betyder inte automatiskt allergi. Symtomen och allergitesterna väger tyngre.

Behandling vid allergi

Behandling beror på vilken allergi du har och hur svåra symtomen är. Vid lindriga besvär kan det räcka att minska kontakt med allergenet och använda receptfria läkemedel. Antihistaminer kan lindra klåda, nysningar och rinnsnuva. Nässpray med kortison kan hjälpa vid nästäppa. Ögondroppar kan lindra ögonbesvär.

1177 beskriver att många allergier kan ge besvär i näsa och ögon, och att det finns flera typer av läkemedel som kan lindra. De betonar också att man ska försöka undvika det som orsakar allergin och använda läkemedel vid behov.

Vid svårare allergi kan vården behöva bedöma behandling, särskilt om du har astmabesvär, påverkan på sömn, kraftiga symtom eller risk för allvarliga reaktioner.

Allergivaccination

Allergivaccination kallas också allergen immunterapi. Det innebär att kroppen under lång tid får små kontrollerade mängder av allergenet för att immunförsvaret ska bli mindre känsligt. Det kan vara aktuellt vid svår allergi där vanliga läkemedel inte hjälper tillräckligt.

1177 beskriver att allergivaccination kan bli aktuellt om man har haft en kraftig allergisk reaktion eller har svår allergi där vanliga läkemedel inte hjälper.

Det är en behandling som kräver medicinsk bedömning och uppföljning. Den passar inte alla, men kan vara mycket värdefull för rätt person.

Vad du kan göra själv

Vid pollenallergi kan det hjälpa att följa pollenprognoser, hålla fönster stängda när halterna är höga, duscha håret på kvällen, byta kläder efter utevistelse och undvika att torka sängkläder utomhus under pollensäsong. Vid pälsdjursallergi kan det vara viktigt att minska exponering, städa noggrant och tänka på att allergen kan finnas kvar i miljön.

Vid matallergi är det viktigaste att undvika det livsmedel som orsakar reaktionen, särskilt om du haft kraftiga symtom. Om du fått adrenalinpenna ska du veta hur den används och alltid följa vårdens råd.

Egenvård kan lindra, men den ska inte ersätta vård vid andningsbesvär, kraftiga reaktioner eller oklara symtom.

När blodprov kan vara extra hjälpsamt

Blodprov kan vara extra hjälpsamt när symtomen inte är tydliga nog för att du själv ska förstå vad du reagerar på. Det kan gälla återkommande nästäppa, kliande ögon, nysningar, hosta, hudreaktioner eller magbesvär som verkar komma i vissa miljöer eller efter viss mat.

Specifikt IgE kan ge vägledning om kroppen reagerar mot pollen, pälsdjur, kvalster eller livsmedel. En allergiscreening kan ibland vara en start om du inte vet vad du reagerar på. Därefter kan mer riktade prover behövas.

I underlaget beskrivs Phadiatop som ett samlat blodprov för flera vanliga luftburna allergener, och att ett positivt svar betyder att kroppen har bildat IgE antikroppar och att vidare testning kan behövas.

När blodprov inte räcker

Blodprov kan inte ensamt avgöra om du har en allergi som faktiskt ger besvär. Det kan visa antikroppar, men inte alltid hur kroppen reagerar i verkligheten. Det kan inte heller ersätta akut vård vid allvarliga symtom.

Vid misstänkt matallergi, särskilt hos barn eller vid risk för kraftiga reaktioner, behöver utredningen göras med vården. Vid andningsbesvär kan lungfunktion och astmabedömning behövas. Vid hudbesvär kan eksem, nässelutslag, kontaktallergi eller andra hudtillstånd behöva bedömas.

Det är därför allergitester ska användas som vägledning, inte som enda svar.

Hur Snabbkollen kan hjälpa

Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara ett bra val om du vill få en bredare bild av hälsan, särskilt om du har trötthet, återkommande inflammation, luftvägsbesvär eller symtom som du inte riktigt förstår.

Vid allergimisstanke kan specifika allergiprover vara mer direkt vägledande än en allmän hälsokontroll. Men en bredare hälsokontroll kan samtidigt ge information om blodstatus, vita blodkroppar, inflammation och andra markörer som hjälper till att sätta symtomen i ett större sammanhang.

Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Vid allergi är detta viktigt eftersom IgE värden behöver tolkas tillsammans med symtom, exponering och eventuell vårdbedömning.

När ska du söka vård?

Du bör kontakta vården om allergibesvären påverkar sömn, arbete, skola, träning eller vardag, om receptfria läkemedel inte hjälper, om du får hosta, pipande andning eller andfåddhet, eller om du misstänker matallergi.

Du bör också söka vård om ett barn har tecken på allergi, om symtomen är oklara eller om du får återkommande hudutslag, svullnad eller magbesvär efter mat.

Du ska ringa 112 vid misstänkt anafylaxi, särskilt om du får svullnad i läppar, tunga eller svalg, svårt att andas, snabbt utbredda nässelutslag, kraftig yrsel, kallsvettning, svimningskänsla, kräkningar eller snabbt försämrat allmäntillstånd. 1177 beskriver dessa symtom som varningssignaler vid allergisk chock.

Vanliga frågor om allergi

Vad är allergi?

Allergi är när immunförsvaret reagerar för starkt på ett ämne som de flesta tål. Ämnet kallas allergen och kan till exempel vara pollen, pälsdjur, kvalster eller mat.

Vad händer i kroppen vid allergi?

Vid många allergier bildar kroppen IgE antikroppar mot ett allergen. När kroppen möter allergenet igen kan mastceller frisätta histamin och andra ämnen, vilket ger symtom som klåda, nysningar, svullnad och rinnande ögon.

Vad är skillnaden mellan allergi och överkänslighet?

Allergi innebär att immunförsvaret är inblandat. Överkänslighet är ett bredare ord och kan även omfatta reaktioner där immunförsvaret inte fungerar på samma sätt, till exempel vissa intoleranser.

Kan blodprov visa allergi?

Ja, blodprov kan mäta specifikt IgE mot olika allergener. Det kan ge viktig vägledning, men provet behöver alltid tolkas tillsammans med symtom och när reaktionen uppstår.

Kan man ha positivt allergitest utan symtom?

Ja. Man kan vara sensibiliserad och ha IgE antikroppar utan att få tydliga allergiska besvär. Därför räcker inte ett positivt test ensamt för att förstå om ett ämne verkligen orsakar symtomen.

När är allergi akut?

Allergi är akut om du får svårt att andas, svullnad i tunga eller svalg, snabbt utbredda nässelutslag, kraftig yrsel, svimningskänsla, kräkningar eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Då ska du ringa 112.

Sammanfattning

Allergi uppstår när immunförsvaret överreagerar på ämnen som egentligen inte är farliga. IgE antikroppar, mastceller och histamin är ofta centrala delar av reaktionen. Symtomen kan komma från näsa, ögon, hud, mage, hals eller luftvägar och kan variera från milda besvär till allvarlig anafylaxi.

Blodprov för specifikt IgE kan hjälpa till att visa vad kroppen reagerar på, men provsvar måste alltid tolkas tillsammans med symtom och exponering. Med Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man från Snabbkollen kan du få en bredare bild av hälsan, och vid allergimisstanke kan specifika allergiprover ge mer riktad vägledning. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om något bör följas upp.

Dela kunskapen: