Prolaktin är ett hormon från hypofysen som främst kopplas till amning, men det kan också påverka ägglossning, menscykel och fertilitet. Prolaktin bör ofta kontrolleras vid utebliven eller gles mens, mjölkliknande vätska från brösten utan amning, svårighet att bli gravid eller när andra tecken talar för hormonell påverkan.
Mensrubbningar kan ha många olika orsaker. Mensen kan bli oregelbunden av stress, viktförändring, hård träning, PCOS, perimenopaus, sköldkörtelrubbning, graviditet, amning, läkemedel eller hormonella preventivmedel. Ibland är prolaktin en viktig pusselbit.
Prolaktin bildas i hypofysen, en liten hormonstyrande körtel i hjärnan. Hormonet hjälper kroppen att producera bröstmjölk efter graviditet. Under amning är högre prolaktinnivåer naturliga och kan göra att ägglossningen hämmas och mensen dröjer. Men om prolaktin är förhöjt när du inte är gravid eller ammar kan det störa signalerna mellan hjärnan och äggstockarna.
Vårdpersonal 1177 beskriver hyperprolaktinemi som överproduktion av prolaktin från hypofysen, med orsaker som graviditet, amning, stress, träning, samlag, prolaktinom, uttalad primär hypotyreos och andra processer i hypofys eller hypotalamus.
I underlaget beskrivs prolaktin som ett hormon som kan påverka menscykel och fertilitet, och att höga nivåer kan störa ägglossningen. Där lyfts också sköldkörtelprover, FSH, LH, östradiol och progesteron som viktiga delar när man vill förstå fertilitet och hormonell balans.
Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysen. Det är mest känt för sin roll vid amning, eftersom det stimulerar bröstkörtlarna att producera mjölk. Men prolaktin påverkar också reproduktionssystemet genom att samspela med hormoner som GnRH, FSH, LH, östrogen och progesteron.
När prolaktin är förhöjt kan signaleringen från hjärnan till äggstockarna dämpas. Då kan ägglossningen bli oregelbunden eller utebli. Om ägglossning inte sker regelbundet kan mensen bli gles, oregelbunden eller helt utebli.
I underlaget beskrivs hypofysen som central för kroppens hormonella balans och prolaktin som nödvändigt för mjölkkörtlarna under graviditet och bröstmjölksproduktion efter förlossning.
För att mensen ska komma regelbundet behöver hjärnan, hypofysen och äggstockarna samarbeta. Hypotalamus i hjärnan skickar signaler som påverkar hypofysen. Hypofysen frisätter FSH och LH. Dessa hormoner styr follikelmognad, ägglossning och äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron.
När prolaktin är förhöjt kan den här rytmen störas. Det kan leda till att LH stegringen uteblir eller blir svagare, att ägglossningen inte sker som den brukar och att progesteronet efter ägglossning inte stiger. Då kan mensen bli sen, gles eller försvinna.
AKO Skåne beskriver att hyperprolaktinemi hämmar den pulserande frisättningen av GnRH, vilket i sin tur hämmar produktionen av könshormoner.
Prolaktin är särskilt relevant när mensrubbningen handlar om utebliven eller mer sällan ägglossning. Om ägglossning inte sker bildas ingen fungerande gulkropp, och då blir progesteronet i lutealfasen lågt. Det kan ge gles mens, utebliven mens eller svårighet att bli gravid.
Det här är en viktig skillnad. Prolaktin orsakar inte alla mensrubbningar, men vid gles eller utebliven mens kan det vara ett av de hormoner som bör ingå i bedömningen.
I underlaget beskrivs att höga prolaktinnivåer kan störa ägglossningen och därmed påverka möjligheten att bli gravid.
Prolaktin kan vara relevant att kontrollera om mensen blir gles, oregelbunden eller uteblir utan tydlig förklaring. Det är särskilt viktigt om du samtidigt har mjölkliknande vätska från brösten utan att vara gravid eller amma, minskad sexlust, svårighet att bli gravid eller huvudvärk och synpåverkan.
Provet kan också vara relevant vid fertilitetsutredning, eftersom förhöjt prolaktin kan störa ägglossningen. Internetmedicin nämner prolaktin tillsammans med TSH och andra hormonprover i fertilitetsutredningar när hormonella orsaker behöver bedömas.
1177 beskriver oregelbunden eller utebliven mens som vanligt, men anger också att vård bör sökas om mensen är mer oregelbunden än vanligt och man är orolig, om mensen inte kommit på sex månader utan graviditet eller klimakterium, eller vid besvärande kraftiga blödningar.
Utebliven mens kallas amenorré. Det första man alltid behöver tänka på är graviditet, om graviditet är möjligt. Därefter behöver man se på amning, preventivmedel, viktförändring, träning, stress, PCOS, sköldkörtel, perimenopaus och läkemedel.
Prolaktin blir särskilt intressant när mensen uteblir utan tydlig förklaring, särskilt om det också finns bröstsekretion, fertilitetsproblem eller låg sexlust.
I underlaget beskrivs graviditet som en vanlig orsak till utebliven mens och amning som en situation där prolaktin hämmar ägglossningen, vilket gör att mensen kan dröja tills amningen minskar eller upphör.
Gles mens betyder att mensen kommer mer sällan än tidigare. Det kan bero på att ägglossningen sker mer sällan. PCOS är en vanlig orsak, men förhöjt prolaktin kan också bidra.
Om mensen kommer med långa mellanrum och du försöker bli gravid kan prolaktin vara relevant tillsammans med FSH, LH, östradiol, progesteron, AMH, sköldkörtel och ibland testosteron och SHBG.
Det är viktigt att inte tolka gles mens som en enda diagnos. Gles mens är ett mönster. Prolaktin kan vara en av flera möjliga förklaringar.
Mjölkliknande vätska från brösten utan graviditet eller amning kallas ofta galaktorré. Det kan hänga ihop med förhöjt prolaktin, men kan också påverkas av läkemedel, bröststimulering eller andra faktorer.
Om bröstsekretion kommer tillsammans med utebliven mens, gles mens eller svårighet att bli gravid bör prolaktin kontrolleras. Om vätskan är blodig, ensidig, kommer spontant från ett bröst eller om det finns knöl eller hudförändring ska vården kontaktas för bedömning.
Prolaktinprovet kan alltså hjälpa till att förstå hormonell påverkan, men alla bröstsymtom ska inte förklaras med hormoner.
Förhöjt prolaktin kan göra det svårare att bli gravid genom att störa ägglossningen. Det betyder inte att prolaktin är orsaken till alla fertilitetsproblem, men det är en viktig markör när menscykeln är gles, oregelbunden eller utebliven.
Läkemedelsboken beskriver att hyperprolaktinemi påverkar gonadaxeln och kan leda till hypogonadism och infertilitet.
Om du försöker bli gravid och mensen är oregelbunden kan prolaktin därför vara en av de prover som ger vägledning. Men fertilitet beror också på ålder, äggreserv, äggkvalitet, äggledare, spermiekvalitet, sköldkörtel, PCOS, endometrios och livmoderns miljö.
Under amning är prolaktin naturligt högre. Det är en del av kroppens sätt att prioritera mjölkproduktion. Samtidigt kan högre prolaktin hämma ägglossning, vilket gör att mensen kan utebli eller vara oregelbunden under amningsperioden.
Det betyder inte att man inte kan bli gravid när man ammar. Ägglossning kan komma innan första mensen efter förlossning. Därför behöver preventivmedel diskuteras om graviditet inte önskas.
I underlaget beskrivs att prolaktin är hormonet som stimulerar mjölkproduktion, att amning påverkar menstruationscykeln och att ägglossning kan ske innan första mensen kommer tillbaka.
Prolaktin är känsligt för kroppens situation. Stress, fysisk aktivitet, samlag, sömn, akut sjukdom och oro vid provtagning kan ge tillfälliga stegringar. Därför ska ett lätt förhöjt värde ofta kontrolleras om i lugnare förhållanden innan man drar stora slutsatser.
Internetmedicin rekommenderar att prolaktin om möjligt kontrolleras i ostressat tillstånd, och vid lätt förhöjt värde rekommenderas nytt prov, gärna efter minst tre timmars vakenhet för att undvika den nattliga stegringen.
Karolinska anger också vid lågmolekylärt prolaktin att patienten inte ska ha stressat före provtagningen och bör sitta minst 15 till 20 minuter före provtagning.
Vissa läkemedel kan höja prolaktin. Det gäller särskilt vissa läkemedel som påverkar dopamin, till exempel flera antipsykotiska läkemedel och vissa läkemedel mot illamående. Även andra läkemedel kan påverka beroende på typ och dos.
Det är viktigt att inte sluta med läkemedel på egen hand. Om prolaktin är förhöjt och du använder läkemedel som kan påverka värdet bör detta diskuteras med ansvarig läkare. Vårdpersonal 1177 beskriver att symtomgivande hyperprolaktinemi som misstänks bero på psykiatriska läkemedel i första hand bör hänvisas till ansvarig psykiater.
Provsvar blir alltså bäst när läkaren vet vilka läkemedel, preventivmedel och tillskott du använder.
Sköldkörteln kan påverka prolaktin. Vid uttalad primär hypotyreos kan prolaktin stiga. Det beror på hormonell signalering mellan hypotalamus, hypofysen och sköldkörteln.
Därför bör TSH och fritt T4 ofta kontrolleras samtidigt eller i nära anslutning när prolaktin är förhöjt eller när mensen är oregelbunden. Om hypotyreos är orsaken kan behandling av sköldkörteln ibland normalisera prolaktin och förbättra cykeln.
Vårdpersonal 1177 lyfter uttalad primär hypotyreos som en patologisk orsak till hyperprolaktinemi.
Prolaktinom är en godartad hypofystumör som producerar prolaktin. Ordet tumör kan låta skrämmande, men prolaktinom är ofta behandlingsbart och följs inom vården. De kan vara små eller större. Mindre prolaktinom ger ofta symtom genom hormonnivån, medan större förändringar ibland kan ge huvudvärk eller synpåverkan genom tryck.
Internetmedicin beskriver prolaktinom som en vanlig hormonproducerande hypofystumör och hyperprolaktinemi som förhöjt prolaktin över laboratoriets referensområde.
Om prolaktin är tydligt förhöjt, om värdet är kvarstående förhöjt eller om det finns huvudvärk, synfältsbesvär eller andra hypofyssymtom ska vården ta ställning till vidare utredning.
Ibland beror ett förhöjt prolaktinvärde på makroprolaktin. Det är en större form av prolaktin som ofta har lägre biologisk aktivitet. Det kan göra att provet ser förhöjt ut, men symtomen kanske inte passar.
Karolinska beskriver att prolaktin kan förekomma i flera molekylära former och att vissa patienter har större delen som makroprolaktin. De anger också referensintervall för lågmolekylärt prolaktin hos icke gravida kvinnor som under 427 mIE/L.
Det här är en anledning till att förhöjt prolaktin ibland behöver följas upp med mer specifik analys, särskilt om värdet och symtomen inte stämmer överens.
Huvudvärk är vanligt och beror oftast inte på prolaktin. Men om högt prolaktin förekommer tillsammans med nytillkommen huvudvärk, synfältsbortfall, dubbelseende eller andra neurologiska symtom behöver hypofysområdet bedömas.
Vårdpersonal 1177 beskriver vid hypofysinsufficiens att tryck på synnervskorsningen kan ge synfältspåverkan och bör leda till skyndsam utredning inom specialiserad vård.
Sök vård snabbt om du har synpåverkan, svår eller ny typ av huvudvärk, neurologiska symtom eller tydliga tecken på hypofyspåverkan.
PCOS kan ge oregelbunden eller utebliven mens, akne, ökad hårväxt och svårighet att bli gravid. Eftersom PCOS också kan ge ägglossningsrubbningar är det lätt att blanda ihop med prolaktinrelaterade mensrubbningar.
Vid utredning av oregelbunden mens kan prolaktin därför vara relevant för att utesluta eller upptäcka en annan orsak än PCOS. Samtidigt kan testosteron, SHBG, LH, FSH, HbA1c och glukos vara relevanta om PCOS misstänks.
Internetmedicin beskriver att PCOS utreds med bland annat bedömning av kroppsbehåring, ultraljud vid oligo eller amenorré, testosteron och SHBG för beräkning av fritt androgenindex.
Perimenopaus kan ge oregelbunden mens, kortare eller längre cykler, rikligare eller glesare blödningar, sömnproblem, vallningar och förändrad PMS. Det är en vanlig orsak till mensförändringar efter 40.
Men alla mensrubbningar i 40 årsåldern ska inte automatiskt förklaras med perimenopaus. Om mensen uteblir, om cykeln blir mycket gles, om bröstsekretion finns eller om fertilitet är en fråga kan prolaktin fortfarande vara relevant.
I underlaget beskrivs perimenopaus som en fas där östrogen och progesteron fluktuerar, vilket kan leda till oregelbunden mens. Där nämns också att prover som östrogen, progesteron, LH, FSH, TSH och prolaktin kan ge information vid återkommande oregelbunden mens.
Utebliven mens kan också bero på att kroppen får för lite energi i förhållande till träning och stress. Då handlar det ofta om dämpad signalering från hypotalamus, vilket kan påverka FSH, LH, östradiol och ägglossning.
Prolaktin kan kontrolleras i en sådan utredning, men det är inte alltid prolaktin som är huvudförklaringen. Om du tränar mycket, äter för lite, har gått ner snabbt i vikt, fryser, tappar hår, sover dåligt eller har låg sexlust behöver hela hormonaxeln och energibalansen bedömas.
I underlaget beskrivs hypotalamisk amenorré som utebliven mens på grund av minskad signalering från hypotalamus, och att FSH, LH, östrogen, prolaktin och sköldkörtelhormoner kan vara relevanta att undersöka.
Prolaktin bör helst tas under lugna förhållanden. Eftersom stress och nattlig stegring kan påverka värdet är det bra att undvika hård träning före provtagning, komma i god tid och sitta stilla en stund innan provet tas. Vid lätt förhöjt värde är omprov vanligt, särskilt om symtomen inte är tydliga.
Karolinska anger att patienten bör sitta minst 15 till 20 minuter före provtagning och inte ha stressat före provtagningen.
Internetmedicin rekommenderar nytt prov vid lätt förhöjt prolaktin, gärna efter minst tre timmars vakenhet.
Högt prolaktin betyder att värdet ligger över laboratoriets referensintervall. Det kan bero på naturliga orsaker som graviditet, amning, stress, träning eller samlag. Det kan också bero på läkemedel, hypotyreos, makroprolaktin, prolaktinom eller annan påverkan i hypofys och hypotalamus.
Hyperprolaktinemi definieras enligt AKO Skåne som prolaktinvärde högre än angivet referensvärde. De beskriver också att prolaktinnivån hos kvinnor i fertil ålder normalt är högre än hos äldre kvinnor och män.
Ett lätt förhöjt värde bör ofta kontrolleras om. Ett tydligt eller kvarstående förhöjt värde behöver utredas mer strukturerat.
Lågt prolaktin är mer sällan en huvudfråga vid mensrubbningar. Lågt prolaktin kan förekomma vid hypofyspåverkan, men det är inte en vanlig förklaring till oregelbunden mens. Efter förlossning kan brist på prolaktin märkas som utebliven amningsstart, men det är en annan klinisk situation.
Vårdpersonal 1177 nämner prolaktinbrist som utebliven amningsstart en vecka efter förlossning i samband med hypofysinsufficiens.
Vid mensrubbningar är det oftare förhöjt prolaktin som är relevant.
Prolaktin varierar med stress, sömn och situation. Därför kan ett enskilt lätt förhöjt värde vara missvisande. Om värdet är förhöjt behöver man se om det passar med symtom, om provet togs under lugna förhållanden, om graviditet eller amning är möjligt, om läkemedel kan påverka, om sköldkörteln är normal och om makroprolaktin kan finnas.
Det är också viktigt att fråga vad problemet är. Handlar det om utebliven mens? Fertilitet? Bröstsekretion? Huvudvärk? Synpåverkan? Prolaktin ska tolkas utifrån rätt fråga.
Blodprov hjälper dig att se en möjlig avvikelse, men helheten avgör vad den betyder.
Vid mensrubbningar och misstänkt prolaktinpåverkan är Prolaktin centralt, men det bör ofta ses tillsammans med andra prover. Sköldkörtel är viktigt eftersom hypotyreos kan höja prolaktin och påverka menscykeln. FSH och LH kan visa signaleringen från hypofysen till äggstockarna. Östrogen kan ge information om äggstockarnas hormonmiljö. Progesteron kan visa om ägglossning sannolikt har skett när det tas rätt i lutealfasen.
Om PCOS misstänks kan Testosteron och SHBG vara relevanta. Om graviditet är möjligt behövs graviditetstest. Vid fertilitetsfrågor kan AMH ge information om äggstocksreserv. Vid trötthet, rikliga blödningar eller allmän hälsobedömning kan Järn, Folat, Vitamin B12 och D vitamin ge viktiga pusselbitar.
I underlaget listas prolaktin, FSH, LH, progesteron, östradiol, SHBG, testosteron, kortisol, TSH, T3, T4, järn, D vitamin, magnesium och B vitaminer som markörer som kan vara relevanta vid hormonell obalans och mensrelaterade frågor.
Du bör söka vård om mensen uteblir i flera månader utan graviditet, amning, klimakterium eller känd preventivmedelseffekt. Du bör också söka vård om mensen är mycket gles eller oregelbunden och du är orolig, om du försöker bli gravid utan framgång, om du har mjölkliknande vätska från brösten utan amning eller om du har minskad sexlust tillsammans med mensrubbning.
Sök vård mer skyndsamt om du har synpåverkan, nytillkommen svår huvudvärk, neurologiska symtom, kraftigt förhöjt prolaktin eller misstanke om hypofyspåverkan. Sök också vård om blödningarna är mycket rikliga, om du får blödning efter samlag eller om du får blödning efter att mensen varit borta i minst ett år.
En hälsokontroll kan ge viktig vägledning, men tydliga symtom, fertilitetsproblem eller kvarstående förhöjt prolaktin behöver medicinsk bedömning.
Hos Snabbkollen kan Prolaktin vara relevant om du har utebliven eller gles mens, misstänker ägglossningsrubbning, försöker bli gravid eller har bröstsekretion utan amning. Hälsokontroll Kvinna kan vara ett klokt val om du vill förstå mensrubbningar i en bredare hälsobild. Vid mensrubbningar kan Sköldkörtel, FSH, LH, Östrogen och Progesteron ge kompletterande information. Vid fertilitetsfrågor kan AMH vara relevant. Vid akne, ökad hårväxt eller håravfall kan Testosteron vara en viktig pusselbit. Vid trötthet, rikliga blödningar eller låg energi kan Järn, Folat, Vitamin B12 och D vitamin vara relevanta.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om prolaktinvärdet kan bidra till mensrubbning, ägglossningsproblem eller fertilitetsfrågor, hur värdet hänger ihop med andra hormoner och om något bör följas upp i vården. Blodprov kan hjälpa till att upptäcka tidiga avvikelser och ge möjlighet att agera i tid, utan att skapa onödig oro.
Prolaktin är ett hormon från hypofysen som framför allt stimulerar mjölkproduktion efter graviditet. Det kan också påverka ägglossning och menscykel om nivån är förhöjd.
Ja. Förhöjt prolaktin kan hämma signalerna som styr ägglossningen. Då kan mensen bli gles, oregelbunden eller utebli helt.
Prolaktin bör ofta kontrolleras vid utebliven eller gles mens utan tydlig förklaring, vid bröstsekretion utan amning, vid svårighet att bli gravid eller när mensrubbning finns tillsammans med låg sexlust, huvudvärk eller misstänkt hormonell påverkan.
Ja. Stress, träning, samlag, sömn och oro vid provtagning kan höja prolaktin tillfälligt. Därför bör lätt förhöjda värden ofta kontrolleras om under lugna förhållanden.
Sköldkörtelprover, FSH, LH, östradiol, progesteron, AMH, testosteron, SHBG, järnstatus, B12, folat och D vitamin kan vara relevanta beroende på symtom, ålder, cykel och fertilitetsmål.
Prolaktin passar om du vill kontrollera värdet vid mensrubbning eller fertilitetsfråga. Hälsokontroll Kvinna, Sköldkörtel, FSH, LH, Östrogen, Progesteron, AMH, Testosteron, Järn, Folat och Vitamin B12 kan vara relevanta beroende på symtom.
Prolaktin och mensrubbningar hänger ihop genom ägglossningen. När prolaktin är förhöjt kan det störa signalerna från hjärnan till äggstockarna, vilket kan göra att ägglossningen blir oregelbunden eller uteblir. Då kan mensen bli gles, oregelbunden eller helt försvinna.
Prolaktin bör särskilt kontrolleras vid utebliven eller gles mens, bröstsekretion utan amning, svårighet att bli gravid eller misstanke om hormonell påverkan. Samtidigt behöver värdet tolkas försiktigt eftersom stress, sömn, träning, amning, graviditet, läkemedel, sköldkörtel och makroprolaktin kan påverka. Med Prolaktin, Hälsokontroll Kvinna, Sköldkörtel, FSH, LH, Östrogen, Progesteron eller AMH från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå helheten och vad som är klokt att följa upp.
