Menscykelns fyra faser: så påverkas energi, humör och träning

Menscykelns fyra faser påverkas av hormoner som östrogen, progesteron, FSH och LH. Därför kan energi, humör, sömn, återhämtning och träning kännas olika under mensen, follikelfasen, ägglossningen och lutealfasen.

Introduktion

Menscykeln är mer än dagarna då du blöder. Den är ett rytmiskt samspel mellan hjärnan, äggstockarna och livmodern. Under cykeln förändras nivåerna av östrogen, progesteron, FSH och LH, och dessa hormoner påverkar inte bara fertilitet utan också energi, humör, sömn, vätska, temperatur, träningskänsla och återhämtning.

Det betyder inte att alla känner tydliga skillnader. Vissa märker nästan ingenting. Andra känner stora variationer från vecka till vecka. Båda är normalt. Det viktiga är att lära känna sitt eget mönster, särskilt om cykeln påverkar vardag, träning eller mående.

1177 beskriver menscykeln som perioden mellan mensens första dag och nästa mens första dag, och att cykeln vanligtvis brukar vara mellan 21 och 35 dagar.

I underlaget beskrivs menscykeln som en hormonstyrd process där östradiol och progesteron samverkar för att bygga upp livmoderslemhinnan, förbereda ägglossning och sedan starta en ny mens om graviditet inte sker.

Vad menas med menscykelns fyra faser?

Menscykeln delas ofta in i fyra faser. Den första är menstruationsfasen, då livmoderslemhinnan stöts ut och du blöder. Den andra är follikelfasen, då äggstockarna förbereder ett ägg och östrogenet gradvis stiger. Den tredje är ägglossningsfasen, då ett ägg släpps. Den fjärde är lutealfasen, då progesteron dominerar och kroppen förbereder sig för en möjlig graviditet.

Faserna går in i varandra, och kroppen följer inte alltid skolbokens perfekta 28 dagars cykel. En cykel kan vara kortare eller längre och ändå vara normal. Ägglossningen sker inte alltid på dag 14. Den sker ofta ungefär två veckor före nästa mens, men tidpunkten kan variera.

I underlaget beskrivs ägglossning som en händelse som ofta inträffar cirka 14 dagar före nästa mens och som utlöses av en tydlig ökning av LH.

Fas 1. Mensen

Mensen börjar på cykelns första dag. Då sjunker progesteron och östrogen om ingen graviditet har skett, och livmoderslemhinnan stöts ut som en blödning. För vissa är mensen relativt mild. För andra innebär den mensvärk, trötthet, huvudvärk, lös mage, lägre energi eller större behov av vila.

Under mensen kan kroppen kännas mer lågmäld. Det är vanligt att vilja träna lugnare, sova mer eller undvika väldigt intensiva pass de första dagarna. Samtidigt mår vissa bättre av rörelse, eftersom lätt träning kan öka blodflödet, minska stelhet och ge smärtlindring.

Det finns ingen regel som säger att du måste vila under mens. Det finns heller ingen regel som säger att du måste prestera som vanligt. Det klokaste är att anpassa efter blödning, smärta, sömn och energinivå.

Energi under mensen

Energin kan vara lägre under de första mensdagarna, särskilt om du blöder mycket, har ont eller sovit dåligt. Om mensen är riklig kan järndepåerna påverkas över tid, vilket kan bidra till trötthet, frusenhet, yrsel, hjärtklappning eller sämre träningsork.

Det här är en viktig skillnad. Tillfällig trötthet under mensen är vanligt. Men om du varje månad blir väldigt trött, yr eller andfådd, eller om mensen är riklig och långdragen, kan blodstatus, ferritin och järn vara relevanta att kontrollera.

Mensen är alltså inte bara en hormonell fas. Den kan också påverka kroppen genom blodförlust, smärta, sömn och återhämtning.

Träning under mensen

Under mensen kan lättare träning fungera bra. Promenader, rörlighet, lugn styrketräning, cykling, yoga eller lätt kondition kan vara skönt. Om du har mindre ont och bra energi kan du träna mer som vanligt.

Om du har kraftig mensvärk, riklig blödning, yrsel eller illamående är det klokt att sänka kraven. Det är inte ett bakslag. Det är att samarbeta med kroppen.

Om mensvärk är så stark att den påverkar vardagen, om du behöver vara hemma från skola eller arbete, eller om vanliga smärtstillande inte hjälper, bör du söka vård. Mensvärk ska inte behöva dominera livet.

Fas 2. Follikelfasen

Follikelfasen börjar egentligen samma dag som mensen, men när blödningen avtar tänker många på den som fasen efter mens och fram till ägglossning. Under den här fasen stimulerar FSH äggstockarna att mogna folliklar. Östrogenet stiger gradvis när kroppen förbereder ägglossning och bygger upp livmoderslemhinnan.

Många upplever mer energi, bättre humör, mer motivation och lättare träningskänsla under den här perioden. Det kan bero på att östrogenet stiger och progesteronet fortfarande är lågt.

I underlaget beskrivs follikelfasen som den första delen av cykeln, där folliklar utvecklas, östrogenproduktionen ökar och många PMS symtom ofta är mindre uttalade. Där beskrivs också att vissa upplever mer energi och motivation under denna fas.

Energi och humör i follikelfasen

För många känns follikelfasen som en nystart. Hjärnan känns klarare, kroppen lättare och motivationen högre. Det kan vara en bra period för planering, social energi, nya träningsupplägg eller mer krävande uppgifter.

Men det är inte alla som känner så. Om du fortfarande är trött efter mensen kan det bero på sömnbrist, stress, låg energitillgång, järnbrist, blodbrist, sköldkörtelrubbning eller att mensen varit mycket belastande.

Det viktiga är att inte jämföra sig med hur cykeln “borde” kännas. Använd faserna som karta, inte som krav.

Träning i follikelfasen

Follikelfasen kan vara en bra tid för progressiv träning. Många tolererar högre intensitet, tyngre styrketräning och mer utmanande pass bättre här. Det kan vara lättare att öka vikter, springa intervaller eller lägga in teknikträning.

Om du tränar efter cykeln kan denna fas vara ett bra läge att bygga. Men kroppen behöver fortfarande uppvärmning, återhämtning och näring. Hög motivation ska inte betyda att du kör över signaler på smärta eller trötthet.

För dig som märker tydliga cykelvariationer kan träningsdagbok tillsammans med mensdagbok vara värdefullt. Då ser du om prestationen faktiskt följer cykeln eller om andra faktorer som sömn, stress och mat spelar större roll.

Fas 3. Ägglossningen

Ägglossningen sker när ett moget ägg släpps från äggstocken. Den utlöses av en kraftig ökning av LH. Östrogenet är ofta högt strax före ägglossning, och många upplever mer energi, mer sexuell lust, bättre självförtroende eller socialt driv.

Vissa känner också av ägglossningen kroppsligt. Det kan vara mer genomskinligt och trådigt sekret, lätt smärta på ena sidan av nedre magen, ömma bröst eller kortvarig svullnad.

I underlaget beskrivs att LH ökar tydligt 24 till 36 timmar före ägglossning, och att vissa kan märka mer livmoderhalsslem, ökad sexuell lust, bröstkänslighet eller mild smärta i nedre delen av magen.

Energi och humör vid ägglossning

Ägglossningsfasen kan kännas stark och klar för vissa. Östrogenet kan bidra till mer driv, mental skärpa och positiv känsla i kroppen. En del upplever att träningspassen känns lättare eller att de har mer kraft.

Andra märker ingenting särskilt. Vissa får i stället ägglossningssmärta, huvudvärk eller oro. Det är också normalt. Hormoner påverkar kroppen, men de är inte den enda faktorn. Sömn, stress, relationer, mat, järnstatus och träning påverkar också.

Om du får kraftig smärta vid ägglossning, feber, illamående, svimningskänsla eller smärta som inte liknar ditt vanliga mönster bör du söka vård.

Träning vid ägglossning

För många kan ägglossningen vara en bra period för styrka, snabbhet och intensitet. Det kan vara en bra tid för tyngre lyft, snabbare löpning eller mer explosiva pass om kroppen känns bra.

Samtidigt finns det diskussion om att vissa kan känna sig mer rörliga eller något mer skadebenägna runt ägglossning, men forskningen är inte enkel att översätta till varje individ. Det praktiska rådet är därför att fortsätta värma upp ordentligt, stegra belastning klokt och inte förväxla hög energi med att kroppen är osårbar.

I underlaget beskrivs att vissa studier rapporterat högre styrka runt ägglossningsfasen, men också att man bör vara uppmärksam på individuell variation och eventuell skaderisk.

Fas 4. Lutealfasen

Lutealfasen börjar efter ägglossning och pågår fram till nästa mens. Under den här fasen bildas gulkroppen, corpus luteum, som producerar progesteron. Progesteron hjälper till att stabilisera livmoderslemhinnan och förbereda kroppen för en möjlig graviditet.

Om graviditet inte sker sjunker progesteron och östrogen mot slutet av fasen. Det är ofta då PMS symtom kan komma.

Karolinska anger att progesteron varierar tydligt med cykelfas, med låga nivåer i follikelfasen och högre nivåer i lutealfasen. Det visar varför provtagningstid är avgörande när progesteron ska tolkas.

I underlaget beskrivs lutealfasen som perioden efter ägglossning fram till nästa mens, ofta cirka 12 till 14 dagar, där progesteron är centralt och där symtom som bröstspänningar, svullnad, irritabilitet, trötthet och PMS kan förekomma.

Energi och humör i lutealfasen

Under lutealfasen kan kroppen kännas mer varm, svullen och trött. Vissa får mer hunger, sötsug, sämre sömn, irritabilitet, oro, nedstämdhet, ömma bröst eller huvudvärk. Det är vanligt att energin sjunker mot slutet av fasen, särskilt dagarna före mens.

1177 beskriver PMS som besvär som kommer före mens och sedan försvinner när mensen kommer, och att symtom kan vara både psykiska och kroppsliga.

Vårdpersonal 1177 beskriver PMS och PMDS som återkommande besvär under lutealfasen, efter ägglossning och fram till menstruation, som ska släppa senast några dagar efter mensstart.

Träning i lutealfasen

Lutealfasen är ofta den fas där träningen behöver mest flexibilitet. Tidigt i lutealfasen kan många träna ungefär som vanligt. Senare i fasen kan högintensiva pass kännas tyngre, kroppen kan kännas varmare, pulsen kan upplevas högre och återhämtningen kan ta längre tid.

Det betyder inte att du ska sluta träna före mens. Tvärtom kan rörelse hjälpa humör, sömn, svullnad och smärta. Men du kan behöva justera intensiteten. Ett hårt intervallpass kan bytas mot lugnare kondition. Ett tungt styrkepass kan göras med lite lägre volym. Teknik, rörlighet och promenader kan passa bättre vissa dagar.

I underlaget beskrivs lutealfasen som en period där vissa känner sig mindre energiska och där PMS kan påverka träning och prestationsförmåga, särskilt dagarna före menstruation.

Varför kroppen kan kännas varmare före mens

Progesteron kan höja kroppstemperaturen något efter ägglossning. Det är därför vissa som följer basaltemperatur ser en liten temperaturökning under lutealfasen. Det kan också göra att träning i värme känns tyngre, att sömnen påverkas eller att kroppen känns mer “på”.

Det här är inte farligt i sig, men det kan påverka träningskänslan. Om du ofta känner dig överhettad, sover sämre eller får mer hjärtklappning före mens kan det vara klokt att anpassa träning, vätska, alkohol och sömnvanor under denna fas.

Menscykeln och styrketräning

Styrketräning kan fungera i alla faser, men känslan kan variera. Under follikelfasen och runt ägglossning känner många mer kraft och motivation. Under sen lutealfas kan kroppen kännas tyngre, särskilt om sömn, PMS eller svullnad påverkar.

Ett klokt upplägg är att låta cykeln ge input, men inte styra allt. Om du känner dig stark i lutealfasen kan du träna tungt. Om du känner dig låg i follikelfasen efter en stressig vecka kan du träna lättare. Cykeln är bara en av flera signaler.

För många fungerar det bra att lägga mer krävande pass när energin brukar vara högre och mer återhämtande pass när kroppen brukar vara känsligare.

Menscykeln och konditionsträning

Kondition kan också upplevas olika genom cykeln. Vissa märker högre puls, tyngre andning eller sämre värmetolerans i lutealfasen. Andra märker ingen skillnad alls. Under mensen kan smärta och blödning påverka, medan follikelfasen ofta kan kännas lättare.

Om du tränar inför lopp eller prestation kan det vara värdefullt att notera cykeldag tillsammans med puls, tempo, känsla och sömn. Då blir det lättare att förstå om en tung träningsdag faktiskt beror på cykeln eller på något annat.

Du behöver inte planera hela livet efter cykeln, men du kan använda den som extra information.

Menscykeln och återhämtning

Återhämtningen påverkas av mer än hormoner. Sömn, mat, stress, alkohol, träningsbelastning, järnstatus och blodsocker spelar stor roll. Men cykeln kan påverka hur mycket marginal du har.

Under sen lutealfas kan vissa behöva mer sömn, mer regelbundna måltider, mer lugn och mindre press. Under mensen kan smärta och blodförlust öka behovet av återhämtning. Under follikelfasen kan återhämtningen kännas snabbare, men det betyder inte att kroppen aldrig behöver vila.

Att följa cykeln handlar inte om att begränsa sig. Det handlar om att förstå när kroppen ber om mer stöd.

Mat och energi genom cykeln

Hunger och sug kan förändras genom cykeln. Under lutealfasen kan aptiten öka hos vissa. Det kan bero på hormoner, högre kroppstemperatur, sämre sömn, stresskänslighet eller blodsockersvängningar.

Det hjälper ofta att äta regelbundet och få i sig protein, fiber och långsamma kolhydrater. Om du tränar mycket behöver du också tillräckligt med energi. För lite mat kan göra PMS, sömnproblem, frusenhet, låg energi och utebliven mens värre.

Det är vanligt att försöka “skärpa sig” när kroppen egentligen behöver stabilitet. Ibland är den mest hormonvänliga vanan att äta tillräckligt och jämnt.

När cykeln känns ovanligt tung

Om du får kraftig mensvärk, rikliga blödningar, mycket oregelbunden mens, utebliven mens, svår PMS, PMDS, hjärtklappning, uttalad trötthet, yrsel, håravfall, akne, ökad hårväxt eller stora förändringar i cykeln är det klokt att utreda mer.

Cykeln är känslig för stress, sömn, viktförändring, energibrist, överträning, sköldkörtelrubbning, PCOS, perimenopaus, prolaktinrubbning, järnbrist och vissa läkemedel. Därför ska besvär inte alltid förklaras med “det är bara mens”.

1177 beskriver att man bör söka vård om mensen blir mer oregelbunden än vanligt och man är orolig, om mensen uteblir i sex månader utan graviditet eller klimakterium, om blödningarna är mycket kraftiga eller om mensbesvär påverkar livet negativt.

Vilka blodprover kan ge vägledning?

Blodprover kan inte beskriva hela menscykeln, men de kan ge viktiga pusselbitar. Östradiol, progesteron, FSH och LH kan vara relevanta vid frågor om ägglossning, oregelbunden mens, perimenopaus eller hormonell balans. TSH och fritt T4 kan visa sköldkörtelfunktion. Blodstatus, ferritin och järn kan visa blodbrist eller låga järndepåer. B12, folat och D vitamin kan vara relevanta vid trötthet, låg energi eller nervsymtom. HbA1c och glukos kan visa blodsocker. Testosteron och SHBG kan vara relevanta vid akne, håravfall, ökad hårväxt eller misstanke om PCOS.

I underlaget listas flera relevanta hormon och hälsomarkörer, bland annat FSH, LH, progesteron, prolaktin, östradiol, SHBG, testosteron, kortisol, TSH, T3, T4, ferritin, B12, folat och D vitamin.

Varför provtagningstid spelar stor roll

Hormoner i menscykeln varierar mycket. Därför kan ett provsvar vara missvisande om man inte vet vilken cykeldag provet togs. Progesteron är lågt före ägglossning och högre efter ägglossning. Östradiol stiger under follikelfasen, toppar runt ägglossning och varierar sedan under lutealfasen.

Karolinska anger olika referensintervall för östradiol i follikelfas, midcykelfas och lutealfas, vilket visar att värdet måste tolkas utifrån cykelns fas.

I underlaget betonas också att östrogenprov behöver tas vid rätt tidpunkt i cykeln för att ge en rättvis bedömning, och att dag 3 till 5 ofta används för tidig follikelfas medan mitten av cykeln kan vara relevant vid ägglossningsfrågor.

Progesteron och ägglossning

Progesteron kan ge vägledning om ägglossning har skett, men bara om provet tas vid rätt tid. Det tas ofta ungefär en vecka efter ägglossning, inte på en slumpmässig dag. Vid oregelbunden cykel kan det vara svårare att hitta rätt dag.

Om progesteron är lågt i lutealfasen kan det bero på att ägglossning inte skett, att provet tagits fel dag eller att cykeln är påverkad av stress, energibrist, perimenopaus eller annan hormonell faktor.

Progesteron ska därför inte tolkas isolerat. Det behöver kopplas till cykellängd, ägglossningstecken, symtom och andra prover.

Östradiol och energi

Östradiol är en form av östrogen som påverkar cykeln, slemhinnor, skelett, hjärna och blodkärl. Många upplever mer energi när östrogenet stiger under follikelfasen, men sambandet är individuellt.

Ett östradiolprov kan vara relevant vid oregelbunden mens, utebliven mens, fertilitetsfrågor eller perimenopaus. Men eftersom värdet varierar mycket genom cykeln behöver det tolkas med cykeldag.

I underlaget beskrivs östradiol som ett hormon som är viktigt för menscykel och reproduktiv hälsa, och att nivåerna varierar genom cykeln.

FSH och LH

FSH stimulerar folliklar i äggstockarna. LH ökar kraftigt inför ägglossning och hjälper till att utlösa att ägget släpps. Dessa hormoner kan ge information om cykelreglering, ägglossning, perimenopaus eller vissa fertilitetsfrågor.

FSH och LH varierar också med cykeldag och ålder. Därför är de mest användbara när man vet vad man letar efter och när provet tas.

Om mensen är oregelbunden, uteblir eller om perimenopaus misstänks kan FSH och LH ibland bidra till helhetsbilden, men de ersätter inte symtom, ålder och blödningsmönster.

När träningen påverkar cykeln

Träning är hälsosamt, men för mycket belastning i kombination med för lite energi och återhämtning kan störa cykeln. Mensen kan bli oregelbunden, gles eller utebli. Det kan hända även hos personer som inte ser “underviktiga” ut.

Kroppen behöver tillräckligt med energi för att prioritera reproduktionssystemet. Om den uppfattar att resurserna är för låga kan ägglossning och mens påverkas.

Om mensen uteblir, om du fryser mycket, tappar hår, sover sämre, blir skadad ofta eller känner dig ovanligt trött bör du ta det på allvar. Då kan blodprover ge vägledning, men kost, träningsmängd och återhämtning behöver också ses över.

Hormonella preventivmedel ändrar mönstret

P piller, hormonspiral, p stav och andra hormonella preventivmedel kan ändra blödningar och hormonsvängningar. Det betyder att menscykelns naturliga faser kan bli mindre tydliga eller delvis dämpade. Vissa får jämnare mående. Andra upplever mer nedstämdhet, minskad sexlust, oregelbundna blödningar eller andra biverkningar.

Om du använder hormonella preventivmedel ska du inte tolka cykeln på samma sätt som vid en naturlig ägglossningscykel. Blodprover på könshormoner kan också vara svårare att tolka.

I underlaget beskrivs att hormonella preventivmedel kan påverka menscykeln genom att minska den naturliga produktionen av östrogen och progesteron och att reaktioner varierar mellan personer.

Perimenopaus kan förändra faserna

I perimenopaus, åren före menopaus, kan cykeln bli mer oförutsägbar. Ägglossningen kan komma tidigare, senare eller utebli vissa månader. Progesteron kan bli mer ojämnt och östrogen kan svänga kraftigt. Då kan energi, humör, sömn och träning påverkas mer än tidigare.

1177 beskriver klimakteriet som en period då hormonbalansen förändras och att den första delen ibland kallas förklimakteriet.

I underlaget beskrivs perimenopaus som en fas där östradiol och progesteron kan variera kraftigt och ge oregelbunden mens, värmevallningar och humörsvängningar.

Så kan du följa din egen cykel

Det bästa verktyget är ofta enkelt. Skriv ner mensens första dag, blödningens styrka, smärta, sömn, energi, humör, träning, hunger, svullnad, huvudvärk och återhämtning. Efter två till tre månader brukar mönster bli tydligare.

Du kan också notera ägglossningstecken som förändrat sekret, lätt ägglossningssmärta eller LH test om du använder det. Om du tränar kan du skriva ner puls, träningskänsla och prestation.

Målet är inte att kontrollera kroppen. Målet är att förstå den. När du ser ditt mönster kan du planera smartare och också märka om något förändras.

Hur Snabbkollen kan hjälpa

Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna vara ett klokt val om du vill förstå menscykeln i en bredare hälsobild. Hälsokontroll Kvinna Plus kan vara relevant om du vill se fler markörer tillsammans, till exempel blodstatus, järnstatus, vitaminer, mineraler, sköldkörtel, blodsocker, lever, njurar och inflammation beroende på aktuellt provutbud.

Om du vill fokusera mer på hormoner kan Östrogen, Progesteron, Testosteron och Kortisol vara relevanta beroende på symtom och cykelfas. Vid trötthet, riklig mens eller sämre träningsork kan Järn, Folat och Vitamin B12 vara viktiga. Vid frusenhet, hjärtklappning, viktförändring eller oregelbunden mens kan Sköldkörtel vara särskilt relevant. Om träning, prestation och återhämtning är i fokus kan Hälsokontroll Aktiv passa beroende på mål.

Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå hur dina värden kan hänga ihop med energi, humör, menscykel, träning och återhämtning, och om något bör följas upp i vården.

När du bör söka vård

Du bör söka vård om mensen plötsligt blir mycket oregelbunden, om mensen uteblir i flera månader utan graviditet eller klimakterium, om blödningarna är mycket rikliga, om mensvärken påverkar livet, om du får blödningar mellan mens eller efter samlag, eller om du får blödning efter att mensen varit borta i minst ett år.

Du bör också söka vård om PMS eller PMDS påverkar relationer, arbete, studier eller psykisk hälsa, om du får självmordstankar före mens, om träning verkar ha gjort att mensen försvunnit, eller om du har symtom som akne, ökad hårväxt, håravfall, hjärtklappning, frusenhet, extrem trötthet eller oförklarlig viktnedgång.

En hälsokontroll passar bäst för att förstå värden och få vägledning. Akuta eller tydliga gynekologiska symtom ska bedömas av vården.

Vanliga frågor om menscykelns fyra faser

Vilka är menscykelns fyra faser?

De fyra faserna är mensen, follikelfasen, ägglossningen och lutealfasen. Faserna styrs framför allt av östrogen, progesteron, FSH och LH.

Varför har jag mer energi efter mens?

Efter mensen stiger ofta östrogenet gradvis under follikelfasen, samtidigt som progesteron är lågt. Många upplever därför mer energi, bättre humör och lättare träningskänsla, men variationen är individuell.

Varför blir jag tröttare före mens?

Under lutealfasen dominerar progesteron, och mot slutet av fasen sjunker både progesteron och östrogen om graviditet inte sker. Det kan bidra till PMS, sämre sömn, svullnad, trötthet och lägre träningslust hos vissa.

Kan jag träna hårt under mensen?

Ja, om du mår bra. Men om du har kraftig mensvärk, riklig blödning, yrsel eller låg energi kan det vara klokt att välja lugnare träning. Kroppen behöver inte prestera likadant varje dag.

Vilka blodprover kan vara relevanta vid cykelbesvär?

Östradiol, progesteron, FSH, LH, prolaktin, testosteron, SHBG, TSH, fritt T4, blodstatus, ferritin, järn, B12, folat, D vitamin, HbA1c och CRP kan vara relevanta beroende på symtom och frågeställning.

Vilken kontroll passar hos Snabbkollen?

Hälsokontroll Kvinna passar om du vill se helheten. Östrogen, Progesteron, Sköldkörtel, Järn, Folat, Vitamin B12, Hälsokontroll Aktiv kan vara relevanta beroende på symtom, cykelfas och träningsmål.

Sammanfattning

Menscykelns fyra faser kan påverka energi, humör och träning på olika sätt. Under mensen kan kroppen behöva mer vila eller lugnare rörelse. Under follikelfasen känner många mer energi och träningslust. Runt ägglossning kan styrka, motivation och sexuell lust öka hos vissa. Under lutealfasen kan progesteron, PMS, sömn och vätskeretention göra att kroppen känns tyngre och återhämtningen viktigare.

Det viktigaste är att följa din egen rytm. Cykeln är en karta, inte ett facit. Med Hälsokontroll Kvinna, Sköldkörtel eller Hälsokontroll Aktiv från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå hur dina värden kan hänga ihop med menscykel, energi, humör och träning.

Dela kunskapen: