Dålig cirkulation betyder att blodflödet inte fungerar optimalt i någon del av kroppen. Det kan märkas som kalla händer eller fötter, bensmärta vid gång, svullnad, domningar, långsam sårläkning eller förändrad hudfärg, men orsaken kan vara allt från ofarlig köldkänslighet till kärlsjukdom som behöver vård.
Blodcirkulationen är kroppens transportsystem. Blodet för syre, näring, hormoner och immunceller till kroppens vävnader, och hjälper samtidigt till att transportera bort avfallsämnen. När cirkulationen fungerar bra får muskler, hud, hjärna, hjärta och organ det de behöver.
Dålig cirkulation är däremot ett ganska brett uttryck. Det kan handla om blodkärl som är förträngda, vener som har svårt att föra blodet tillbaka till hjärtat, lymfsystem som inte dränerar vätska som det ska, blodbrist som försämrar syretransporten eller tillfälliga kärlsammandragningar vid kyla och stress.
I underlaget beskrivs åderförfettning som en process där blodfetter lagras i kärlväggen och bildar plack, vilket kan göra blodkärlens väggar tjockare, hårdare och ojämna och därmed hindra blodflödet.
När människor säger dålig cirkulation menar de ofta att händer eller fötter känns kalla, att benen känns tunga, att det pirrar eller domnar, eller att det gör ont i benen när man går. Men medicinskt kan cirkulationsproblem se olika ut beroende på vilka kärl som påverkas.
Artärer för syrerikt blod från hjärtat ut till kroppen. Om artärerna är förträngda får vävnaderna för lite blod, särskilt vid ansträngning. Vener för blod tillbaka till hjärtat. Om venerna fungerar sämre kan blod och vätska bli kvar i benen, vilket kan ge svullnad, tyngdkänsla och åderbråck. Lymfsystemet transporterar vätska från vävnaderna. Om det störs kan svullnad uppstå.
Därför är det viktigt att inte bara fråga om cirkulationen är dålig, utan var besvären sitter, när de kommer och om de förändras vid rörelse, vila, kyla, högläge eller värme.
Tecken på cirkulationsproblem kan vara kalla händer eller fötter, blek eller blåaktig hud, domningar, stickningar, tyngdkänsla i benen, svullna anklar, kramp eller smärta i benen vid gång, långsam sårläkning, tunn och blank hud, håravfall på underbenen eller sår på fötter och tår som inte läker.
Det betyder inte att varje kall fot är ett tecken på farlig kärlsjukdom. Många fryser lätt utan att ha sjukliga kärlförändringar. Men om symtomen är nya, ensidiga, tydliga, försämras eller kommer med smärta, sår eller färgförändring bör de tas på större allvar.
I underlaget beskrivs svullnad i ben och fötter som ett symtom som kan signalera hjärtsvikt om det kommer tillsammans med viktökning, andfåddhet eller andra hjärtsymtom. Där lyfts också att blodprov och kontroller kan hjälpa till att identifiera riskfaktorer tidigt.
Kalla händer och fötter kan bero på att blodkärlen drar ihop sig vid kyla. Det är en normal reaktion som hjälper kroppen att behålla värme. Vissa personer är mer känsliga än andra och fryser lätt, särskilt om de har låg kroppsvikt, låg muskelmassa, stress, låg ämnesomsättning eller järnbrist.
Kalla fingrar som blir bleka, domnar och kommer i attacker vid kyla eller stress kan handla om Raynauds syndrom. 1177 beskriver att Raynauds syndrom gör att en eller flera fingrar blir bleka och domnar, ofta vid kyla eller stress, och att besvären oftast går över av sig själv.
Om kalla händer eller fötter är ensidiga, kommer plötsligt, gör mycket ont, ger sår eller färgförändring som inte släpper, bör du söka vård.
Ett viktigt tecken på nedsatt artärcirkulation i benen är smärta som kommer när du går och släpper när du stannar. Det kallas ofta kärlkramp i benen eller fönstertittarsjuka. Smärtan sitter ofta i vaden, men kan också kännas i lår, höft, skinka eller fot beroende på var förträngningen finns.
1177 beskriver kärlkramp i benen som att blodet har svårt att komma fram till musklerna, vilket gör att de får syrebrist och kan börja göra ont när du anstränger dem. Vid plötslig mycket stark smärta eller sämre känsel i ett ben ska man ringa 112.
Vårdpersonal 1177 beskriver benartärsjukdom som förträngning av benens artärer, oftast orsakad av åderförfettning, och att claudicatio innebär ansträngningsutlösta smärtor i ben eller höft som släpper i vila.
När du går behöver benmusklerna mer syre. Om artärerna är förträngda räcker blodflödet inte till, och musklerna börjar signalera smärta eller kramp. När du stannar minskar syrebehovet och smärtan släpper ofta efter någon minut.
Det här mönstret är typiskt för kärlkramp i benen. Det skiljer sig från många muskel och ledproblem, där smärtan kan komma vid vissa rörelser men inte lika tydligt släppa efter kort vila.
I underlaget beskrivs att ateroskleros kan leda till plack i blodkärlen och att dessa plack kan hindra blodflödet. Där beskrivs också att processen kan bidra till kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
Om ett ben plötsligt blir mycket smärtsamt, blekt, kallt, domnat eller svagt kan det handla om akut försämrat blodflöde. Det är ett akut tillstånd eftersom vävnaden kan ta skada om den inte får blod.
1177 skriver att du ska söka vård omedelbart vid kärlkramp i benen om du plötsligt får väldigt ont och benet blir blekt, eller om du får nedsatt känsel och huden känns kallare än på det friska benet.
Det här ska inte vänta på blodprov eller hälsokontroll. Ring 112 eller sök akut enligt vårdens råd.
Svullnad i ben och fötter kan bero på många saker. Det kan handla om venös insufficiens, åderbråck, stillasittande, värme, graviditet, läkemedel, hjärtsvikt, njurpåverkan, leversjukdom, lymfödem eller blodpropp.
Om båda benen svullnar långsamt under dagen och det blir bättre när du lägger benen högt kan det ofta tala mer för venös eller vätskebaserad svullnad. Om ett ben plötsligt svullnar och samtidigt blir ömt, varmt eller rött behöver blodpropp övervägas.
1177 beskriver åderbråck som ett tillstånd som kan ge svullnad, klåda, ömhet, smärta när man står eller sitter länge, tyngdkänsla och spändhetskänsla i benet.
Ensidig svullnad i vad, ben eller arm ska tas på allvar, särskilt om området också är ömt, varmt, rött eller spänt. Det kan vara tecken på djup ventrombos, alltså blodpropp i en ven.
1177 beskriver att blodpropp i benet eller armen kan ge symtom som smärta, svullnad, värme och rodnad, och att blodproppar ibland kan följa med blodet till lungan.
Vid plötslig andfåddhet, bröstsmärta, hjärtklappning, hosta med blod, kallsvettning eller svimningskänsla ska du söka akut vård eftersom det kan vara tecken på blodpropp i lungan. 1177 beskriver att blodpropp i lungan kan vara livshotande och måste behandlas så fort som möjligt.
Domningar och stickningar kan kännas som dålig cirkulation, men orsaken är ofta nerver snarare än blodkärl. Det kan handla om nervinklämning, diskbråck, diabetesneuropati, B12 brist, karpaltunnelsyndrom eller tryck mot en nerv.
Cirkulationsproblem kan också ge domningar, särskilt om blodflödet plötsligt blir mycket dåligt. Skillnaden är att kärlrelaterade symtom ofta kombineras med kyla, färgförändring, smärta, svag puls eller sår, medan nervrelaterade symtom ofta följer ett nervområde och kan vara brännande, pirrande eller elektriska.
I underlaget beskrivs att nervpåverkan kan ge domningar och svaghet, och att långvariga eller svårtolkade symtom bör utredas för att hitta orsaken.
Benkramp är vanligt och beror inte alltid på cirkulation. Det kan komma av vätskebrist, elektrolytobalans, överansträngning, stillasittande, nervpåverkan, graviditet eller vissa läkemedel. Men dålig blodcirkulation kan också vara en möjlig orsak, särskilt om krampen kommer vid gång och släpper när du stannar.
I underlaget beskrivs att kramp i benen ofta uppstår på natten och kan bero på vätskebrist, elektrolytobalans, dålig blodcirkulation, överansträngning eller nervpåverkan. Där anges också att frekventa och svåra kramper som inte förbättras bör bedömas av vården.
Om benkramp följer ett tydligt mönster där du får ont efter ungefär samma gångsträcka varje gång, bör kärlkramp i benen övervägas.
Sår på fötter, tår eller underben som läker långsamt kan vara ett tecken på nedsatt cirkulation, särskilt hos personer med diabetes, rökning, högt blodtryck, höga blodfetter eller njurpåverkan. Dålig cirkulation gör att vävnaden får mindre syre och näring, vilket kan försämra läkning.
Kritisk benischemi innebär allvarligt nedsatt blodflöde i benet. Vårdpersonal 1177 beskriver att typiska patienter kan få sår på foten eller smärta i vila, och att sår som inte läker är en allvarligare manifestation.
Sår på foten som inte läker, särskilt om du har diabetes eller kärlriskfaktorer, bör alltid bedömas av vården.
Cirkulationsproblem kan synas på huden. Vid nedsatt artärflöde kan huden bli kall, blek, tunn, blank eller blåaktig. Hårväxt på underbenen kan minska. Vid venös insufficiens kan huden bli missfärgad, kliande, svullen eller eksemliknande, ofta runt anklarna.
Åderbråck kan också ge hudförändringar och svårläkta bensår om svullnaden inte behandlas. 1177 beskriver att åderbråck kan ge inflammation, eksem och svårläkta bensår om svullnaden inte behandlas.
Hudförändringar ska alltid tolkas tillsammans med symtom, pulsar, svullnad, smärta, sjukdomshistoria och riskfaktorer.
Åderförfettning, eller ateroskleros, är en vanlig orsak till nedsatt cirkulation i artärer. Det innebär att blodfetter och inflammatoriska celler lagras i kärlväggen och bildar plack. När placken växer blir kärlet trängre och blodflödet sämre.
I benen kan detta ge kärlkramp vid gång. I hjärtats kranskärl kan det ge kärlkramp eller hjärtinfarkt. I hjärnans kärl kan det bidra till stroke. Därför är nedsatt cirkulation i benen också en signal om att hela kärlsystemet kan behöva bedömas.
I underlaget beskrivs ateroskleros som en vanlig hjärt och kärlsjukdom som orsakas av förändringar i kärlväggen, till exempel fettavlagringar, och som kan leda till allvarliga hjärt och kärlsjukdomar.
Blodfetter påverkar cirkulationen genom att bidra till åderförfettning. LDL och ApoB är särskilt viktiga eftersom de speglar de partiklar som kan bidra till plack i kärlväggen. Triglycerider och HDL ger ofta information om energiomsättning, insulinresistens och metabol risk.
I underlaget beskrivs LDL kolesterol och triglycerider som blodfetter som vid obalans kan bidra till att fett fastnar i blodkärlens väggar och orsaka åderförfettning och åderförkalkning.
Om du har symtom på dålig cirkulation är det därför klokt att känna till LDL, HDL, triglycerider och gärna ApoB om det ingår i provutbudet.
Förhöjt blodsocker och diabetes kan påverka både stora och små blodkärl. Det kan öka risken för kärlsjukdom, nervpåverkan och försämrad sårläkning. Därför är cirkulationsbesvär hos personer med diabetes extra viktiga att ta på allvar.
HbA1c visar hur blodsockret har legat över tid. Om HbA1c är förhöjt samtidigt som blodtryck, blodfetter eller njurvärden avviker blir den samlade kärlrisken viktigare att följa.
I underlaget beskrivs att blodkärlsproblem är vanligare vid diabetes och att högt blodtryck, rökning och åderförkalkning också påverkar blodflödet negativt.
Högt blodtryck belastar blodkärlen mekaniskt. Med tiden kan kärlen bli stelare och mer skadekänsliga. Om högt blodtryck kombineras med högt LDL, högt ApoB, rökning eller diabetes blir risken för kärlproblem större.
I underlaget beskrivs högt blodtryck som en riskfaktor för hjärt och kärlsjukdom och som något som kan orsaka skador på hjärtat och kärlen om det inte behandlas.
Blodtrycket är inte ett blodprov, men det är en av de viktigaste mätningarna när cirkulation och kärlhälsa ska bedömas.
Rökning är en av de starkaste påverkbara riskfaktorerna för dålig cirkulation. Rökning skadar kärlväggen, ökar inflammation och bidrar till åderförfettning. Den kan också göra att kärlen drar ihop sig och att blodflödet försämras.
I underlaget lyfts rökning som en faktor som skadar kärlen och förvärrar hjärt och kärlsjukdomar, och rökstopp beskrivs som en av de mest effektiva åtgärderna för hjärthälsan.
Vid kärlkramp i benen är rökstopp ofta en av de viktigaste insatserna för att bromsa försämring.
All dålig cirkulation handlar inte om artärer. Venerna kan också påverkas. När venklaffarna i benen inte fungerar som de ska kan blod samlas i benen. Det kan ge åderbråck, svullnad, tyngdkänsla, värk och hudförändringar.
Besvären är ofta värre efter långvarigt stående eller sittande och kan förbättras av rörelse eller högläge. Det skiljer sig från kärlkramp i benen, där smärtan ofta kommer vid gång och släpper i vila.
1177 beskriver att åderbråck kan ge svullnad, klåda, ömhet, smärta vid långvarigt stående eller sittande och tyngdkänsla i benet.
Lymfödem är svullnad som beror på att lymfvätska inte transporteras bort som den ska. Det kan uppstå efter operation, strålbehandling, infektion eller ibland utan tydlig orsak. Svullnaden kan kännas tung och spänd.
1177 beskriver att träning kan minska svullnad vid lymfödem eftersom det hjälper lymfsystemet och vensystemet att transportera bort lymfa från området.
Lymfödem är inte samma sak som artärsjukdom, men båda kan upplevas som problem med cirkulationen. Därför behöver svullnad bedömas utifrån mönster, sida, hud, smärta och bakomliggande riskfaktorer.
Blodbrist innebär att blodets syretransport är nedsatt. Då kan du känna dig trött, yr, andfådd, frusen, svag eller få hjärtklappning. Det kan upplevas som dålig cirkulation även om blodkärlen i sig inte är förträngda.
I underlaget beskrivs järnbrist som ett tillstånd där kroppen saknar tillräckligt med järn för att producera hemoglobin, proteinet i röda blodkroppar som transporterar syre runt i kroppen.
Blodstatus, hemoglobin, ferritin, järn, B12 och folat kan därför vara relevanta om du fryser mycket, är trött eller blir andfådd lättare än tidigare.
Hypotyreos, alltså låg ämnesomsättning, kan ge frusenhet, trötthet, torr hud, långsam puls, viktuppgång och svullnad. Det kan ibland misstas för dålig cirkulation eftersom man känner sig kall och trög i kroppen.
I underlaget beskrivs hypotyreos med symtom som frossa, torr hud och hår, långsam hjärtfrekvens, hjärndimma och svullnad, och att TSH, fritt T4 och fritt T3 används vid utredning av sköldkörteln.
Om du har kalla händer och fötter tillsammans med trötthet, frusenhet och andra typiska symtom kan Sköldkörtel vara ett relevant provområde.
Njurarna reglerar vätska, salter och blodtryck. Nedsatt njurfunktion kan bidra till svullnad, högt blodtryck och ökad hjärt och kärlrisk. Samtidigt kan högt blodtryck och diabetes påverka njurarna.
I underlaget beskrivs kronisk njursjukdom som ett tillstånd som ofta är diffust eller symtomfritt i början, men där trötthet, svullnad i ben och fötter, förändrad urinmängd och aptitlöshet kan vara tecken.
Kreatinin, cystatin C, eGFR och ibland albumin i urin kan därför vara viktiga när svullnad eller kärlrisk bedöms.
Inflammation kan påverka kärlväggen och bidra till åderförfettning. CRP kan visa infektion eller inflammation i kroppen, men det är inte ett specifikt prov för dålig cirkulation.
Om CRP är förhöjt behöver man fråga varför. Har du infektion, ledvärk, sår, tandproblem, magbesvär eller annan inflammation? Vid kärlsjukdom är inflammation ofta en del av processen, men provsvar måste alltid sättas i sammanhang.
I underlaget beskrivs att plackbildning vid åderförfettning utlöser en inflammatorisk reaktion i kärlväggen.
Utredning beror på symtomen. Vid misstänkt benartärsjukdom kan vården undersöka pulsar i benen och mäta ankel arm index, även kallat ABI. Det jämför blodtrycket i fotleden med blodtrycket i armen och kan visa om blodflödet till benen är nedsatt.
Vårdpersonal 1177 beskriver att benartärsjukdom ofta har ett sänkt ankel brakialindex under 0,9.
Vid misstanke om blodpropp, hjärtsvikt, infektion, nervpåverkan eller lymfödem behövs andra undersökningar.
Blodprover kan inte ensamma visa hur bra cirkulationen är i ett ben eller en arm. Men de kan visa riskfaktorer och möjliga förklaringar. LDL, HDL, triglycerider och ApoB kan visa blodfettsrisk. HbA1c och glukos visar blodsocker. Kreatinin, cystatin C och eGFR visar njurfunktion. CRP kan visa inflammation. Blodstatus och hemoglobin kan visa blodbrist. Ferritin, järn, B12 och folat kan förklara trötthet, frusenhet eller syretransportproblem. TSH och fritt T4 kan visa sköldkörtelfunktion. Natrium, kalium, magnesium och kalcium kan vara relevanta vid kramp, svaghet eller elektrolytfrågor.
I underlaget beskrivs att blodprov som mäter kolesterol, blodsocker och hjärtmarkörer kan ge värdefull information om hjärtats hälsa, och att regelbundna hälsokontroller kan hjälpa till att upptäcka riskfaktorer i tid.
Regelbunden rörelse är en av de viktigaste sakerna. När du går arbetar vadmusklerna som en pump och hjälper blodet tillbaka mot hjärtat. Rörelse förbättrar också blodsocker, blodtryck, blodfetter och kärlens funktion.
Vid kärlkramp i benen kan gångträning vara en central del av behandlingen, men den ska anpassas efter symtom och vårdens råd. Vid venös svullnad kan högläge, rörelse och ibland kompression hjälpa, men kompressionsstrumpor ska användas med försiktighet om artärflödet är nedsatt och bör då diskuteras med vården.
I underlaget beskrivs att 150 minuter träning per vecka, till exempel promenader eller simning, stärker hjärtat och förbättrar cirkulationen.
Kärlen påverkas av vad som händer i blodet över tid. En kost med mer grönsaker, fullkorn, baljväxter, fisk, omättade fetter och fibrer kan stödja blodfetter, blodsocker och blodtryck. Mindre rökning, mindre alkohol vid förhöjda triglycerider, mindre socker och bättre fettkvalitet kan vara särskilt viktigt vid kärlrisk.
Det handlar inte om en perfekt diet. Det handlar om att minska den dagliga belastningen på kärlen.
I underlaget lyfts hjärtvänliga livsmedel som fisk, nötter, frukt och grönsaker, samt begränsning av salt, socker och mättat fett.
Du bör söka vård om du får smärta i benen när du går som släpper när du stannar, om du har sår på fötter eller tår som inte läker, om ett ben eller en arm svullnar ensidigt, om huden blir kall, blek, blå eller missfärgad, om du får domningar eller svaghet, eller om du har återkommande bensmärta, kramp eller svullnad utan tydlig förklaring.
Du ska söka akut vård om ett ben plötsligt blir mycket smärtsamt, kallt, blekt eller känselnedsatt. Du ska också söka akut vid plötslig andfåddhet, bröstsmärta, svimningskänsla, stroke symtom eller misstanke om hjärtinfarkt eller blodpropp i lungan.
En hälsokontroll kan hjälpa till med förebyggande riskmarkörer, men akuta cirkulationssymtom ska alltid bedömas av vården.
Hos Snabbkollen kan Hjärta vara ett relevant val om du vill förstå riskmarkörer kopplade till kärl och cirkulation, till exempel blodfetter och andra hjärt och kärlrelaterade värden beroende på aktuellt provutbud. Om du vill få en bredare hälsobild kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara klokt, eftersom cirkulationsbesvär ofta behöver förstås tillsammans med blodstatus, järnstatus, blodsocker, njurvärden, levervärden, inflammation och sköldkörtel.
Om du har diabetesrisk, högt HbA1c eller misstänkt insulinresistens kan Diabetes vara relevant. Om svullnad, blodtryck eller njurvärden är en del av bilden kan Njure vara värdefullt. Vid trötthet, frusenhet eller misstänkt brist kan Järn, Vitamin B12, Folat, Vitamin och Mineral eller Sköldkörtel vara relevanta beroende på symtom.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå om dina värden visar riskfaktorer för kärlpåverkan, syretransportproblem, inflammation, blodsockerpåverkan eller njurbelastning, och om något bör följas upp i vården.
Vanliga tecken kan vara kalla händer eller fötter, bensmärta vid gång, svullnad, tyngdkänsla, domningar, stickningar, långsam sårläkning, hudförändringar eller sår på fötter och tår som inte läker.
Nej. Kalla fötter kan bero på kyla, stress, låg muskelmassa, sköldkörtelrubbning, järnbrist eller naturlig köldkänslighet. Om besvären är ensidiga, smärtsamma, nya eller kommer med färgförändring bör de bedömas.
Smärta i benet vid gång som släpper när du stannar kan vara tecken på kärlkramp i benen, alltså nedsatt blodflöde till benmusklerna. Det bör utredas, särskilt om du har rökning, diabetes, högt blodtryck eller höga blodfetter.
Ja, men orsaken kan vara venös insufficiens, åderbråck, lymfödem, läkemedel, hjärtsvikt, njurpåverkan eller blodpropp. Ensidig plötslig svullnad med värme, rodnad eller smärta bör bedömas snabbt.
Blodfetter, ApoB, HbA1c, glukos, kreatinin, cystatin C, eGFR, CRP, blodstatus, ferritin, järn, B12, folat, TSH och elektrolyter kan vara relevanta beroende på symtom och riskfaktorer.
Hjärta passar om fokus är kärl och hjärt och kärlrisk. Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar om du vill förstå cirkulationsbesvär i en bredare hälsobild. Diabetes, Njure, Järn, Sköldkörtel och Vitamin och Mineral kan vara relevanta beroende på symtom.
Dålig cirkulation kan bero på många olika saker. Ibland handlar det om ofarlig köldkänslighet eller tillfälliga blodtrycksfall. Ibland handlar det om åderförfettning, kärlkramp i benen, venösa problem, blodpropp, diabetes, njurpåverkan, blodbrist, järnbrist eller sköldkörtelrubbning.
Det viktigaste är att se mönstret. Smärta i benen vid gång som släpper i vila, ensidig svullnad, sår som inte läker, plötsligt kallt och blekt ben, bröstsmärta, andfåddhet eller stroke symtom ska tas på allvar. Med Hjärta, Hälsokontroll Kvinna, Hälsokontroll Man, Diabetes, Njure, Järn eller Sköldkörtel från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå dina riskmarkörer och vad som är klokt att följa upp.
