Blodpropp betyder att blod har levrat sig och bildat en propp i ett blodkärl. En blodpropp kan uppstå i ett ben, i lungan, i hjärtats kranskärl eller i hjärnans blodkärl, och symtomen beror på var proppen sitter.
Blodet ska kunna levra sig när vi blöder. Det är en viktig skyddsmekanism som gör att kroppen kan stoppa en blödning. Men ibland bildas en propp inne i ett blodkärl utan att den behövs. Då kan blodflödet hindras, helt eller delvis.
En blodpropp kan vara relativt begränsad om den upptäcks och behandlas tidigt. Men den kan också bli allvarlig, särskilt om den sitter i lungan, hjärtat eller hjärnan. Därför är det viktigt att känna igen vanliga symtom och förstå vilka riskfaktorer som kan öka risken.
I underlaget beskrivs att blodproppar kan uppstå när plack i blodkärl brister och trombocyter aktiveras. En propp kan då blockera blodflödet och orsaka tillstånd som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.
En blodpropp, eller trombos, är blod som har stelnat inne i ett blodkärl. Om proppen sitter i en ven, alltså ett blodkärl som för blod tillbaka till hjärtat, kan den hindra blodet från att rinna tillbaka normalt. Det kan till exempel ge svullnad och smärta i ett ben.
Om proppen lossnar och följer med blodet till lungan kan den fastna där. Det kallas lungemboli och kan vara livshotande. 1177 beskriver att blodproppar i benet eller andra delar av kroppen ibland kan följa med blodet till lungan, där de kan fastna och hindra blodflödet.
Blodproppar kan också bildas i artärer, alltså blodkärl som för syrerikt blod från hjärtat ut i kroppen. Då kan de orsaka hjärtinfarkt eller stroke beroende på vilket kärl som drabbas.
Blodpropp i benet kallas ofta djup ventrombos, DVT. Det betyder att en propp har bildats i en djup ven, ofta i underbenet eller låret. Det vanligaste är att bara ett ben påverkas.
Symtomen kan vara svullnad i vaden eller hela benet, värk eller ömhet, värmekänsla, rodnad eller att benet känns spänt och tungt. Ibland är symtomen tydliga, ibland mer diffusa. 1177 beskriver blodpropp i benet eller armen som ett tillstånd där blod som stelnat kan bilda en propp, och att proppar i benet ibland kan följa med blodet till lungan.
Det är viktigt att inte massera ett ben där du misstänker blodpropp. Kontakta vården för bedömning.
Blodpropp i lungan kallas lungemboli. Den uppstår ofta när en propp från benet lossnar och följer med blodet till lungorna. Där kan den hindra blodflödet och göra det svårare för kroppen att syresätta blodet.
Symtom kan vara plötslig andfåddhet, bröstsmärta som kan förvärras när du andas djupt, hosta, hjärtklappning, snabb puls, kallsvettning, yrsel eller svimningskänsla. Hjärt Lungfonden beskriver symtom på lungemboli som andnöd, torrhosta, håll i sidan, plötslig värk i bröstet eller ryggen, kallsvettning, yrsel och hjärtklappning.
Vid misstanke om blodpropp i lungan ska du söka vård akut. Det är inget som ska vänta på en vanlig hälsokontroll.
Vid hjärtinfarkt har en blodpropp ofta täppt till ett av hjärtats kranskärl. Då får en del av hjärtmuskeln för lite syre. Det kan ge tryck, smärta eller obehag i bröstet, ofta i mer än några minuter. Smärtan kan stråla ut i arm, rygg, hals, käke eller mellan skulderbladen.
Andra symtom kan vara andfåddhet, illamående, kallsvettning, yrsel, stark trötthet eller ångestkänsla. 1177 beskriver att hjärtinfarkt kan ge bröstsmärta som kan stråla ut i armar eller rygg, samt obehagligt tryck i bröstet.
Sök akut vård vid misstänkt hjärtinfarkt. Det gäller även om symtomen kommer och går eller känns annorlunda än du förväntar dig.
En blodpropp i hjärnan kan orsaka ischemisk stroke. Då stoppas blodflödet till en del av hjärnan, vilket leder till syrebrist. Symtomen kommer ofta plötsligt.
Vanliga symtom är ansiktsförlamning, svaghet eller domning i ena armen eller benet, svårt att prata, svårt att förstå tal, synpåverkan, yrsel, balanssvårigheter eller plötslig svår huvudvärk. 1177 beskriver stroke som ett tillstånd där syrebrist i hjärnan gör att man plötsligt förlorar funktioner som tal, rörelser, känsel eller syn, och att det kräver omedelbar vård.
I underlaget beskrivs stroke som ett tillstånd där blodflödet till hjärnan avbryts, antingen av blodpropp eller blödning. Där lyfts även plötslig huvudvärk, synförlust, yrsel och balansproblem som möjliga symtom.
Vid misstanke om stroke används ofta AKUT testet. Det handlar om att snabbt se om ansiktet hänger, om en arm inte kan hållas uppe, om talet är sluddrigt eller svårt att förstå, och att tiden är avgörande.
Du ska ringa 112 direkt om du misstänker stroke. Vänta inte för att se om symtomen går över. Även kortvariga symtom kan vara en TIA, alltså en varningssignal om tillfälligt stopp i blodflödet till hjärnan. 1177 beskriver stroke som livshotande och att man ska ringa 112 genast vid symtom som kan bero på stroke.
Tid spelar stor roll eftersom vissa behandlingar bara kan ges inom en begränsad tid.
Blodproppar kan uppstå när balansen i blodets levringssystem rubbas. Det kan bero på att blodet lättare koagulerar, att blodflödet är långsammare eller att kärlväggen har skadats. Inom vården brukar detta beskrivas med tre huvudfaktorer: ökad koagulationsbenägenhet, kärlskada och långsamt blodflöde.
Vårdpersonal 1177 beskriver att djup ventrombos ofta utvecklas genom en kombination av hyperkoagulation, kärlskada och venstas, alltså långsammare blodflöde.
Det är därför risken kan öka efter operation, vid långvarigt stillasittande, vid vissa sjukdomar, vid graviditet, vid östrogenbehandling eller om man har ärftlig benägenhet för propp.
När benen är stilla länge pumpas blodet tillbaka mot hjärtat sämre. Vadmusklerna fungerar normalt som en pump när du går. Om du ligger stilla efter operation, sitter länge på resa eller är sängbunden kan blodflödet i venerna bli långsammare.
Det kan öka risken för djup ventrombos, särskilt om andra riskfaktorer finns samtidigt. Internetmedicin listar bland annat sjukhusvård vid akut sjukdom, förlängd immobilisering, större trauma eller fraktur och kirurgi som riskfaktorer för DVT.
Det är en anledning till att man ofta får råd om att röra på fötter och ben vid längre resor eller efter vissa operationer.
Operationer och större skador kan öka risken för blodpropp. Kroppen aktiverar levringssystemet för att läka skador, och samtidigt kan du vara mer stilla än vanligt. Om ett ben är gipsat eller om du har svårt att gå blir blodflödet i benet också långsammare.
Riskökningen beror på vilken typ av operation eller skada det handlar om, hur länge du är stilla och vilka andra riskfaktorer du har. I vissa situationer ordinerar vården blodförtunnande läkemedel förebyggande.
Det är viktigt att följa vårdens råd efter operation, särskilt om du får instruktioner om rörelse, stödstrumpor eller läkemedel.
Graviditet ökar kroppens benägenhet att bilda blodpropp. Det är en naturlig anpassning som minskar risken för blödning vid förlossning, men den kan också öka proppbenägenheten. Risken är även ökad en tid efter förlossningen.
Risken blir större om det samtidigt finns andra faktorer som tidigare blodpropp, ärftlighet, kraftig övervikt, kejsarsnitt, rökning, långvarigt stillasittande eller vissa graviditetskomplikationer.
Vid ensidig bensvullnad, bröstsmärta, plötslig andfåddhet eller svimningskänsla under graviditet eller efter förlossning ska du alltid kontakta vården snabbt.
Östrogen kan öka risken för blodpropp hos vissa. Det gäller framför allt kombinerade p piller och vissa hormonbehandlingar. Risken är olika beroende på preparat, dos, ålder och personliga riskfaktorer.
Internetmedicin listar östrogenbehandling, graviditet och tiden efter förlossning som riskfaktorer för djup ventrombos.
Om du har haft blodpropp tidigare, har stark ärftlighet, röker, har migrän med aura eller andra riskfaktorer ska hormonella preventivmedel alltid diskuteras med vården.
Rökning påverkar blodkärlen, blodets koagulation och inflammationen i kroppen. Det ökar risken för flera hjärt och kärlsjukdomar, inklusive blodproppar i artärer som kan leda till hjärtinfarkt och stroke.
I underlaget beskrivs rökning som en riskfaktor för stroke och åderförfettning, tillsammans med bland annat högt blodtryck, diabetes, högt kolesterol, övervikt och fysisk inaktivitet.
Rökstopp är därför en av de viktigaste förebyggande åtgärderna för blodkärlen.
Övervikt, särskilt bukfetma, kan öka risken för blodpropp genom flera vägar. Det kan påverka inflammation, blodtryck, insulinresistens, blodfetter och blodets koagulationsbenägenhet. Kraftig övervikt är också en riskfaktor för venösa proppar.
Internetmedicin listar fetma som en riskfaktor för djup ventrombos.
Det betyder inte att alla med övervikt får blodpropp. Risk handlar om helhet, där vikt samverkar med ålder, rörelse, rökning, blodtryck, ärftlighet, läkemedel och andra sjukdomar.
Risken för blodpropp ökar med åldern. Det beror bland annat på att blodkärlen förändras, att andra sjukdomar blir vanligare, att fysisk aktivitet ibland minskar och att läkemedel eller operationer blir vanligare.
Stroke och hjärtinfarkt blir också vanligare med åren, särskilt om blodtryck, blodfetter, rökning, diabetes eller förmaksflimmer finns med i bilden. Vårdpersonal 1177 listar hög ålder som en riskfaktor vid stroke och TIA.
Det gör förebyggande kontroller mer värdefulla med åldern, särskilt om riskfaktorer redan finns.
Om du själv har haft blodpropp tidigare ökar risken för ny propp, särskilt i vissa situationer. Ärftlighet kan också spela roll. Vissa har genetiska variationer som gör att blodet lättare koagulerar.
Det betyder inte att alla med blodpropp i familjen behöver vara oroliga. Men om flera nära släktingar haft blodpropp, om proppar uppstått i ung ålder eller utan tydlig orsak, bör du nämna detta för vården.
Internetmedicin listar egen eller familjehistorik av venös tromboembolism som riskfaktor för DVT.
Vissa cancersjukdomar kan öka risken för blodpropp. Det beror på att cancer kan påverka blodets koagulationssystem, inflammation och rörlighet. Även vissa behandlingar, operationer och katetrar kan påverka risken.
Inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar kan också påverka blodkärl och koagulation i vissa fall. Risken varierar mycket beroende på diagnos, sjukdomsaktivitet, läkemedel och övriga riskfaktorer.
Vid känd cancersjukdom, inflammatorisk sjukdom eller nytillkomna symtom på blodpropp ska du kontakta vården.
Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning som kan göra att blodet rör sig sämre i hjärtats förmak. Då kan en propp bildas och följa med blodet till hjärnan, där den kan orsaka stroke.
Vårdpersonal 1177 listar kardiella orsaker, framför allt förmaksflimmer, som riskfaktor vid stroke och TIA.
Om du har oregelbunden puls, hjärtklappning, yrsel eller tidigare TIA eller stroke kan rytmen behöva utredas med EKG eller långtids EKG via vården.
I artärer uppstår många proppar på grund av åderförfettning. Då har plack bildats i kärlväggen under lång tid. Om ett plack brister kan kroppen försöka laga skadan genom att bilda en propp. Om proppen täpper till kärlet kan det leda till hjärtinfarkt eller stroke.
I underlaget beskrivs att ateroskleros uppstår när blodfetter lagras i kärlväggen och bildar plack, och att brustna plack kan aktivera trombocyter och leda till blodpropp.
Det är därför LDL, ApoB, blodtryck, blodsocker, rökning och inflammation är så viktiga att följa.
Högt blodtryck är en stark riskfaktor för stroke och hjärt och kärlsjukdom. Det belastar kärlväggarna och kan göra kärlen mer sårbara. Eftersom högt blodtryck ofta inte känns kan det finnas i många år utan att upptäckas.
I underlaget lyfts högt blodtryck som riskfaktor för stroke och som ett tillstånd som ofta är symtomfritt men kan leda till hjärtinfarkt, stroke och njursvikt.
Blodtrycksmätning är därför en enkel men mycket viktig del av förebyggande hälsa.
Högt LDL, högt ApoB och ibland högt Lp(a) kan öka risken för åderförfettning och därmed proppar i artärer. Höga triglycerider och lågt HDL kan samtidigt tala för metabol risk och insulinresistens.
1177 beskriver att blodfetter kan börja lagras i blodkärlen och leda till hjärt och kärlsjukdomar.
Blodfetter orsakar inte alla typer av blodpropp, men de är centrala för risken för hjärtinfarkt och ischemisk stroke.
Diabetes och förhöjt blodsocker påverkar blodkärlen och ökar risken för hjärt och kärlsjukdom. HbA1c kan visa hur blodsockret legat över tid, och förhöjda värden kan ge viktig information om risk.
I underlaget lyfts diabetes som riskfaktor för stroke och åderförfettning.
Om HbA1c, blodtryck och blodfetter samtidigt är förhöjda blir den sammanlagda kärlrisken viktigare att följa.
Njursjukdom och hjärt kärlsjukdom hänger nära ihop. Nedsatt njurfunktion kan öka risken för hjärt och kärlkomplikationer, och högt blodtryck och diabetes kan påverka njurarna.
I underlaget beskrivs att riskfaktorer som diabetes och högt blodtryck gör regelbundna njurkontroller viktiga, och att njurproblem ofta utvecklas långsamt utan tydliga symtom.
Kreatinin, cystatin C, eGFR och ibland albumin i urin kan därför vara relevanta vid bred riskbedömning.
Vid misstänkt akut blodpropp ska du inte försöka utreda dig själv med vanliga hälsoprover. Då behövs medicinsk bedömning, ofta med undersökning, bilddiagnostik och ibland särskilda blodprover som D dimer beroende på situation.
D dimer kan användas i vården för att bedöma om blodpropp är osannolik i vissa fall, men provet kan också stiga av många andra orsaker. Det ska därför tolkas av vården, inte användas som ensamt svar.
En hälsokontroll passar bättre för att följa riskfaktorer som blodfetter, blodsocker, njurar, inflammation och blodstatus över tid.
Blodprover kan inte säga exakt om du kommer att få en blodpropp. Men de kan visa flera viktiga riskmarkörer. LDL, HDL, triglycerider, total kolesterol, ApoB och Lp(a) kan ge information om kärlrisk. HbA1c och glukos visar blodsocker. Kreatinin, cystatin C och eGFR visar njurfunktion. CRP kan visa inflammation. Blodstatus kan visa blodbrist, infektionstecken, trombocyter och andra blodvärden.
I underlaget beskrivs att regelbundna blodprov med LDL, HDL och triglycerider hjälper läkaren att bedöma risken för åderförfettning och behov av åtgärder.
Det viktigaste är att se helheten, inte enstaka värden.
Trombocyter, eller blodplättar, hjälper blodet att koagulera. Ett avvikande trombocytvärde kan ibland vara relevant, men det behöver alltid tolkas tillsammans med blodstatus, symtom och övriga prover.
Tillfälligt höga trombocyter kan ses efter infektion, inflammation, järnbrist eller annan belastning. Mer långvariga eller kraftigt avvikande värden kan behöva utredas av vården.
Det är därför blodstatus kan vara en bra del av en bred hälsokontroll, men det ersätter inte akut bedömning vid misstänkt blodpropp.
Homocystein är en aminosyra som kan påverkas av folat, B12 och B6. Förhöjt homocystein har kopplats till kärlrisk i vissa sammanhang, men det är inte ett vanligt akutprov för blodpropp.
I underlaget beskrivs homocystein som en markör som vid förhöjda nivåer kan indikera brist på B6, folat eller B12.
Vid misstänkt vitaminbrist, trötthet, neurologiska symtom eller särskilda riskgrupper kan B12 och folat vara relevanta att kontrollera, men blodproppsrisk bedöms bredare än så.
Det går inte att ta bort all risk, men mycket går att påverka. Rör på dig regelbundet. Undvik långvarigt stillasittande. Sluta röka om du röker. Håll koll på blodtryck, blodfetter och blodsocker. Behandla diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter enligt vårdens råd. Drick tillräckligt vid värme och sjukdom. Följ vårdens råd efter operation, vid gips eller vid graviditet.
Vid längre resor är det klokt att röra på benen, resa sig ibland om det går och undvika att sitta helt stilla i många timmar. Om du har hög risk kan vården ge individuella råd.
I underlaget beskrivs att motion, balanserad kost, rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion och behandling av högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes kan minska risken för stroke.
Du ska söka vård akut vid plötslig andfåddhet, bröstsmärta, hosta med blod, svimningskänsla, kraftig hjärtklappning eller misstanke om blodpropp i lungan. Du ska också söka akut vid symtom på stroke, som ansiktsförlamning, svaghet i arm eller ben, talsvårigheter, synpåverkan, plötslig svår huvudvärk, yrsel eller balanssvårigheter. Ring 112 vid stroke eller misstänkt hjärtinfarkt.
Kontakta vården skyndsamt vid ensidig bensvullnad, värme, rodnad, ömhet eller smärta i vaden eller låret, särskilt om du nyligen opererats, varit stilla länge, är gravid, använder östrogenbehandling eller har haft blodpropp tidigare.
En hälsokontroll ska aldrig ersätta akut vård vid tydliga proppsymtom.
Hos Snabbkollen kan Hjärta vara relevant om du vill följa riskmarkörer kopplade till hjärt och kärlhälsa, som blodfetter och andra kärlrelaterade värden beroende på aktuellt provutbud. Om du vill få en bredare bild av kroppen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara klokt, eftersom blodproppsrisk ofta behöver förstås tillsammans med blodtryck, blodfetter, blodsocker, njurvärden, levervärden, inflammation och blodstatus.
Om diabetesrisk eller HbA1c är en del av bilden kan Diabetes vara relevant. Om njurfunktion behöver följas kan Njure vara ett bra komplement. Vid frågor om inflammation kan Inflammation passa beroende på symtom och tidigare värden.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad dina blodfetter, blodsocker, njurvärden, blodstatus och inflammationsvärden betyder i din helhet, och om något bör följas upp i vården.
En blodpropp är blod som har levrat sig och bildat en propp inne i ett blodkärl. Proppen kan hindra blodflödet och ge symtom beroende på var den sitter.
En blodpropp i benet kan ge ensidig svullnad, värme, rodnad, ömhet, smärta eller tyngdkänsla i vaden eller låret. Ibland är symtomen tydliga, ibland mer diffusa.
En blodpropp i lungan kan ge plötslig andfåddhet, bröstsmärta, snabb puls, hjärtklappning, hosta, kallsvettning, yrsel eller svimningskänsla. Det ska bedömas akut.
Vanliga riskfaktorer är långvarigt stillasittande, operation, skada, gips, graviditet, tiden efter förlossning, östrogenbehandling, rökning, övervikt, hög ålder, tidigare blodpropp, ärftlighet, cancer, högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter.
Vid misstänkt akut blodpropp behövs vårdbedömning. Vården kan använda särskilda prover som D dimer i vissa situationer, men det måste tolkas tillsammans med symtom och undersökning. Vanliga hälsoprover visar främst riskfaktorer, inte akut propp.
Hjärta passar om fokus är hjärt och kärlrisk. Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar om du vill se riskmarkörer i en bredare hälsobild. Diabetes, Njure och Inflammation kan vara relevanta beroende på vilka värden du vill följa.
Blodpropp kan uppstå i benet, lungan, hjärtat eller hjärnan. Symtomen varierar beroende på var proppen sitter. Ensidig bensvullnad, plötslig andfåddhet, bröstsmärta, stroke symtom eller misstänkt hjärtinfarkt ska alltid tas på allvar och bedömas snabbt.
Riskfaktorer kan vara långvarigt stillasittande, operation, graviditet, östrogenbehandling, rökning, övervikt, ålder, ärftlighet, tidigare blodpropp, cancer, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och njurpåverkan. Med Hjärta, Hälsokontroll Kvinna, Hälsokontroll Man, Diabetes, Njure eller Inflammation från Snabbkollen får du provsvar granskade av legitimerad läkare och en personlig kommentar som hjälper dig att förstå dina riskmarkörer och vad som är klokt att följa upp.
