Laktosintolerans betyder att kroppen har svårt att bryta ner laktos, mjölksockret som finns i mjölk och många mejeriprodukter. Det kan ge gaser, uppblåst mage, magknip och diarré, men det är inte samma sak som mjölkallergi och brukar inte ge allvarliga allergiska reaktioner.
Många får ont i magen av mjölkprodukter och undrar om de är allergiska. Men laktosintolerans och mjölkallergi är två olika saker. Vid laktosintolerans handlar besvären om matsmältningen. Kroppen har för lite av enzymet laktas, som behövs för att bryta ner laktos i tunntarmen. Vid mjölkallergi reagerar immunförsvaret mot mjölkprotein.
Skillnaden är viktig eftersom symtom, risker och behandling skiljer sig åt. Laktosintolerans kan vara obehagligt och störa vardagen, men det är vanligtvis inte farligt. Mjölkallergi kan däremot i vissa fall ge reaktioner från hud, mage, luftvägar eller cirkulation och behöver bedömas mer försiktigt.
1177 beskriver laktosintolerans som att man kan få ont i magen, diarré och gaser när man får i sig laktos.
Laktos är ett socker som finns naturligt i mjölk. Det kallas också mjölksocker. För att kroppen ska kunna ta upp laktos behöver det först brytas ner i tunntarmen. Det görs av enzymet laktas.
Laktas delar laktos i två mindre sockerarter som kroppen kan ta upp och använda som energi. Om det finns för lite laktas bryts laktosen inte ner ordentligt. Då fortsätter den vidare till tjocktarmen, där bakterier börjar bryta ner den i stället. Det kan skapa gaser, vätska i tarmen och magbesvär.
I underlaget beskrivs laktos som en sockerart i mjölkprodukter som normalt bryts ner av enzymet laktas i tunntarmen. När laktasproduktionen saknas eller minskar kan laktos i stället brytas ner av bakterier i tjocktarmen, vilket kan orsaka gaser, uppblåsthet, diarré och magbesvär.
Laktosintolerans innebär att kroppen inte kan bryta ner laktos tillräckligt bra. Det beror oftast på att mängden laktas i tunntarmen är låg. Då kan laktos från mjölk, fil, yoghurt, grädde, glass eller andra mejeriprodukter ge besvär.
Besvären sitter framför allt i magen. Du kan få gaser, uppblåsthet, magknip, diarré, bullrig mage eller illamående. Symtomen brukar ofta komma efter att du har ätit eller druckit något som innehåller laktos, men hur snabbt och hur kraftigt det känns varierar.
1177:s kliniska kunskapsstöd beskriver symtom som illamående, gasbildning, diarré, uppspändhet och buksmärta kort efter intag av laktos. Där beskrivs också att mängden laktos som ger symtom varierar mellan olika personer.
När laktos inte bryts ner ordentligt stannar mer laktos kvar i tarmen. Laktosen drar till sig vätska, vilket kan bidra till lös avföring eller diarré. När bakterier i tjocktarmen sedan bryter ner laktosen bildas gaser. Det kan ge uppblåsthet, kramper och buller i magen.
Det är därför laktosintolerans ofta känns som ett magproblem snarare än en helkroppsreaktion. Du får inte symtom för att immunförsvaret attackerar mjölk, utan för att matsmältningen inte hinner hantera laktosen.
1177:s kliniska kunskapsstöd beskriver att laktosintolerans uppstår när intaget av laktos är större än kroppens förmåga att bryta ner det med enzymet laktas. Överskottet kan ge lösare avföring genom osmotisk effekt och gasbildning genom fermentering.
De vanligaste symtomen är gaser, uppblåst mage, magknip och diarré. En del får också illamående eller känner att magen bubblar och blir spänd. Besvären kan vara milda eller tydliga beroende på hur mycket laktos du fått i dig och hur känslig tarmen är.
Symtomen brukar sällan komma från hud eller luftvägar. Om du får nässelutslag, svullnad i läppar eller hals, andningsbesvär eller snabbt försämrat allmäntillstånd efter mjölkprodukter passar det inte med vanlig laktosintolerans. Då behöver mjölkallergi eller annan allergisk reaktion bedömas av vården.
I underlaget beskrivs laktosintolerans som magbesvär efter mejeriprodukter, med gaser, diarré och buksmärta som typiska symtom. Där betonas också att laktosintolerans inte är en allergisk reaktion.
Symtomen kommer ofta inom några timmar efter att du ätit eller druckit något med laktos. Men det kan variera. Vissa märker besvären ganska snabbt. Andra får mer diffusa magbesvär senare under dagen.
Det kan också vara svårt att se sambandet om du äter små mängder laktos i flera olika livsmedel. Då kanske du inte reagerar tydligt på ett glas mjölk, men får besvär när den totala mängden laktos blir för stor.
I underlaget beskrivs att symtom vid laktosintolerans oftast uppträder inom några timmar efter mejeriprodukter och att svårighetsgraden varierar beroende på hur mycket laktas personen fortfarande producerar.
Primär laktosintolerans är den vanligaste formen. Den beror på att kroppens laktasproduktion minskar efter barndomen. Det är en normal genetisk variation och är vanligare i vissa delar av världen än i andra.
Hos personer med primär laktosintolerans fungerar laktasproduktionen ofta bra under småbarnsåren men minskar senare. Det betyder att besvär kan börja i tonåren eller vuxen ålder, även om man tidigare tålt mjölk utan problem.
I underlaget beskrivs primär laktosintolerans som en ärftlig minskning av laktasproduktionen efter barndomen och som den vanligaste formen av laktosintolerans.
Sekundär laktosintolerans betyder att laktasproduktionen tillfälligt minskar på grund av något som påverkar tunntarmens slemhinna. Det kan till exempel ske efter en tarminfektion eller vid obehandlad celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller annan tarmpåverkan.
Den här formen kan ibland bli bättre när den underliggande orsaken behandlas eller läker ut. Det är därför viktigt att inte alltid anta att magbesvär efter mjölkprodukter bara är vanlig ärftlig laktosintolerans.
1177:s kliniska kunskapsstöd för barn beskriver sekundär laktasbrist som tillfälligt störd laktasaktivitet som kan normaliseras när den bakomliggande orsaken behandlas eller läker ut. Exempel som nämns är skada på tunntarmen vid komjölksproteinallergi, obehandlad celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, vissa tarminfektioner och bakteriell överväxt i tunntarmen.
Medfödd laktosintolerans är mycket ovanligt. Då saknas laktas från födseln, vilket gör att spädbarn får kraftiga besvär av bröstmjölk eller vanlig modersmjölksersättning eftersom båda innehåller laktos.
Det här ska inte blandas ihop med vanlig primär laktosintolerans, som utvecklas senare i livet. Om ett spädbarn har kraftiga magbesvär, dålig viktuppgång eller blod i avföringen ska vården alltid kontaktas.
Hos små barn är mjölkproteinallergi oftare en viktigare förklaring att överväga än primär laktosintolerans. 1177 har särskild information om komjölksallergi, som är ett annat tillstånd än laktosintolerans.
Primär laktosintolerans är ovanligt hos små barn i Sverige. Om ett litet barn får magbesvär av mjölkprodukter är det därför viktigt att inte själv sätta diagnosen laktosintolerans och börja ta bort stora delar av kosten utan rådgivning.
Barn behöver näring för att växa. Mjölkprodukter kan vara en viktig källa till kalcium, protein, B vitaminer och andra näringsämnen. Om ett barn behöver undvika mjölk eller laktos bör det göras med stöd från vården eller dietist så att kosten fortfarande blir tillräcklig.
Rikshandboken för barnhälsovård beskriver att primär laktosintolerans i praktiken inte brukar ge symtom hos förskolebarn, eftersom laktasnivån kan minska mycket innan besvär uppstår och symtom vanligen kommer senare.
Laktosintolerans handlar om mjölksocker. Mjölkallergi handlar om mjölkprotein. Det är den viktigaste skillnaden.
Vid laktosintolerans saknas eller minskar enzymet laktas. Symtomen kommer framför allt från magen och är kopplade till hur mycket laktos du får i dig. Vid mjölkallergi reagerar immunförsvaret mot proteiner i mjölken. Då kan symtomen komma från hud, mage, mun, hals, luftvägar eller cirkulation.
I underlaget beskrivs komjölksallergi som en immunologisk reaktion mot proteiner i mjölk, medan laktosintolerans beror på brist på enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker.
Mjölkallergi kan ge magbesvär, men också symtom som eksem, nässelutslag, svullnad, klåda, kräkningar, hosta eller andningsbesvär. I vissa fall kan matallergi ge allvarliga reaktioner. Därför är det viktigt att inte kalla alla mjölkreaktioner för laktosintolerans.
1177 beskriver komjölksallergi som en allergi mot proteiner i komjölk och att symtomen kan variera. De skiljer detta från laktosintolerans, där besvären beror på laktos.
Om du eller ditt barn får svullnad i läppar, tunga eller hals, nässelutslag, andningsbesvär, kraftig yrsel eller snabbt försämrat allmäntillstånd efter mjölkprodukter ska du söka vård akut. Det är inte typiskt för laktosintolerans.
Laktosfria produkter innehåller oftast mjölkprotein men mycket lite laktos. De passar därför ofta vid laktosintolerans, men inte vid mjölkproteinallergi. Det här är en viktig skillnad i vardagen.
Om du är laktosintolerant kan laktosfri mjölk, laktosfri yoghurt och laktosfri grädde ofta fungera. Om du har mjölkallergi kan samma produkter fortfarande ge allergisk reaktion eftersom mjölkproteinet finns kvar.
Det är därför etiketter behöver läsas utifrån rätt fråga. Vid laktosintolerans tittar du efter laktos. Vid mjölkallergi behöver du undvika mjölkprotein.
Laktosintolerans är sällan allt eller inget. Många tål små mängder laktos, särskilt om det äts tillsammans med annan mat. Andra är mer känsliga och får besvär av mindre mängder.
1177:s kliniska kunskapsstöd anger att mängden laktos som ger symtom varierar mellan individer och att många kan inta omkring 5 till 10 gram laktos dagligen utan symtom, vilket ungefär motsvarar 1 till 2 deciliter mjölk.
Det betyder att du inte alltid behöver ta bort all laktos. Målet är ofta att hitta den nivå där magen mår bra och kosten fortfarande är enkel, näringsrik och hållbar.
Mjölk, fil, yoghurt, grädde, glass och vissa färskostar innehåller laktos. Mängden varierar mellan produkter. Hårdost innehåller ofta mycket lite laktos eftersom laktosen till stor del försvinner vid tillverkningen. Smör innehåller också ofta små mängder.
Laktos kan också finnas i färdiga livsmedel där mjölk, mjölkpulver eller grädde ingår. Det kan till exempel vara såser, soppor, bakverk, choklad, färdigrätter eller vissa charkprodukter.
För många räcker det att byta till laktosfria mejeriprodukter och vara lite uppmärksam på större mängder laktos. För andra behövs en mer noggrann genomgång av kosten.
Ofta börjar utredningen med att titta på symtomen. Kommer besvären efter mjölkprodukter? Blir det bättre när laktos minskas? Kommer symtomen tillbaka när laktos återintroduceras? Detta kallas ibland elimination och provokation.
I underlaget beskrivs provokationstest som ett vanligt sätt att utreda laktosintolerans, där man utesluter laktos under en period och sedan återinför laktos för att se om symtom återkommer.
Vårdens riktlinjer beskriver också att typisk sjukdomshistoria tillsammans med elimination och provokation ofta räcker för diagnos av laktosintolerans.
Det finns genetiska blodprov som kan visa om du har genetisk benägenhet för primär laktosintolerans. Ett sådant prov analyserar variationer nära laktasgenen och kan ge information om kroppens sannolika förmåga att behålla laktasproduktion i vuxen ålder.
Ett genetiskt test kan vara hjälpsamt när symtomen är oklara eller när man vill skilja primär laktosintolerans från andra orsaker till magbesvär. Men testet visar främst genetisk förutsättning. Det ersätter inte alltid en bedömning av symtom, kost och andra möjliga mag och tarmsjukdomar.
I underlaget beskrivs att blodprov kan analysera en genetisk variant i laktasgenen för att identifiera ärftlig benägenhet för primär laktosintolerans. Där betonas också att testet kan hjälpa till att skilja genetisk intolerans från andra orsaker till magbesvär.
Gaser, uppblåsthet, magknip och diarré kan bero på mycket mer än laktos. IBS, celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, infektioner, stress, vissa läkemedel, känslighet för vissa kolhydrater eller annan matöverkänslighet kan ge liknande symtom.
Det är därför viktigt att inte fastna vid laktos om besvären fortsätter trots laktosfri kost. Om du får viktnedgång, blod i avföringen, nattliga diarréer, återkommande kräkningar, feber, kraftig smärta eller järnbrist ska du söka vård.
I underlaget nämns att matintoleranser kan förväxlas med tillstånd som IBS eller celiaki och att läkare eller dietist kan hjälpa till att avgöra vad symtomen beror på.
Vid obehandlad celiaki skadas tunntarmens slemhinna. Eftersom laktas sitter i tunntarmens slemhinna kan celiaki ibland göra att laktasaktiviteten minskar tillfälligt. Då kan laktos ge besvär, trots att grundproblemet egentligen är glutenutlöst tarmpåverkan.
Det här är en viktig anledning till att långvariga eller oförklarade magbesvär bör bedömas ordentligt. Om celiaki misstänks ska du helst inte sluta med gluten innan provtagning, eftersom tester kan bli svårare att tolka.
1177:s kliniska kunskapsstöd beskriver obehandlad celiaki som en möjlig orsak till sekundär laktasbrist.
Behandlingen är att minska mängden laktos till en nivå som magen tål. För många räcker det att välja laktosfria produkter eller minska mängden vanlig mjölk. En del kan använda laktasenzym som tillskott vid enstaka måltider med laktos.
Det handlar sällan om att undvika allt som kommer från mjölk. Många tål hårdost, små mängder yoghurt eller laktosfria mejeriprodukter. Exakt vad som fungerar varierar från person till person.
I underlaget beskrivs att symtom vid laktosintolerans kan lindras genom att begränsa eller undvika mjölkprodukter med laktos eller använda laktasenzym.
Om du tar bort många mejeriprodukter är det viktigt att tänka på kalcium, protein, vitamin B12, riboflavin och D vitamin. Laktosfria mejeriprodukter innehåller ofta samma viktiga näringsämnen som vanliga mejeriprodukter, men utan eller med mycket låg laktoshalt.
Om du väljer växtbaserade alternativ är det klokt att kontrollera om de är berikade med kalcium och vitaminer. Alla alternativ är inte näringsmässigt likvärdiga.
Särskilt barn, ungdomar, gravida, ammande och äldre behöver vara noga med att kosten fortfarande ger tillräckligt med näring. Vid osäkerhet kan dietist eller vårdpersonal hjälpa till.
Det kan kännas besvärligt att behöva tänka på laktos, men för de flesta går det att hitta en fungerande vardag. Många produkter finns i laktosfri variant. Det går ofta att äta ute om man frågar vad maten innehåller. Och många tål små mängder laktos utan större problem.
Ett bra första steg är att lära känna sin egen gräns. Vissa märker att ett glas mjölk ger besvär men att lite mjölk i kaffe fungerar. Andra tål yoghurt bättre än vanlig mjölk. Det beror på mängd, måltidens sammansättning och tarmens känslighet.
Målet är inte att göra kosten mer begränsad än nödvändigt. Målet är att magen ska må bra och att du samtidigt får i dig det kroppen behöver.
Allergitest är inte ett test för laktosintolerans. Allergitest med specifikt IgE används när man misstänker allergi mot mjölkprotein, inte när man misstänker problem med mjölksocker.
Om du får hudutslag, klåda, svullnad, kräkningar, andningsbesvär eller snabb reaktion efter mjölkprodukter kan allergiutredning vara relevant. Då kan blodprov för IgE mot mjölkprotein eller pricktest ibland användas, men svaret behöver alltid tolkas tillsammans med symtomen.
I underlaget beskrivs att allergi mot komjölk kan testas med blodprov som mäter IgE antikroppar mot komjölksprotein, medan laktosintolerans oftare utreds genom att utesluta laktos och se om symtomen minskar eller genom test som visar förmågan att bryta ner laktos.
Du bör kontakta vården om magbesvären är nya, kraftiga, långvariga eller inte blir bättre trots att du minskat laktos. Du bör också söka vård om du går ner i vikt, har blod i avföringen, nattliga diarréer, återkommande kräkningar, feber, svår buksmärta, järnbrist eller om ett barn har tydliga magbesvär.
Du bör också söka vård om du misstänker mjölkallergi, särskilt om symtomen kommer snabbt eller påverkar hud, mun, hals, andning eller allmäntillstånd. Vid svullnad i tunga eller svalg, andningsbesvär, kraftig yrsel eller snabbt försämrat allmäntillstånd ska du söka akut vård.
1177 rekommenderar att man kontaktar vården vid besvär som inte går över, vid osäkerhet kring diagnos eller om barn har symtom som kan behöva bedömas.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara ett bra val om du vill få en bredare bild av kroppen, särskilt om du har trötthet, magbesvär, misstänkt näringsbrist eller symtom som du vill förstå bättre.
Vid misstänkt laktosintolerans kan ett riktat laktostest eller en strukturerad elimination och återintroduktion ge mer specifik vägledning än en allmän hälsokontroll. Vid misstanke om mjölkallergi behövs andra typer av prover, till exempel IgE mot mjölkprotein. Vid misstanke om celiaki behövs celiakiprover, inte laktostest.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Vid magbesvär är detta särskilt viktigt, eftersom laktosintolerans, mjölkallergi, celiaki, IBS och näringsbrister kan ge överlappande symtom men kräver olika nästa steg.
Laktosintolerans betyder att kroppen har svårt att bryta ner laktos, mjölksockret i mjölkprodukter. Det beror oftast på låg nivå av enzymet laktas i tunntarmen.
Vanliga symtom är gaser, uppblåst mage, magknip, diarré, bullrig mage och ibland illamående. Symtomen kommer ofta efter mat eller dryck som innehåller laktos.
Nej. Laktosintolerans handlar om mjölksocker och matsmältning. Mjölkallergi handlar om immunförsvarets reaktion mot mjölkprotein och kan ge symtom från hud, mage, luftvägar eller cirkulation.
Laktosintolerans är vanligtvis inte farligt, men kan ge besvärliga magproblem. Det viktiga är att kosten fortfarande ger tillräckligt med näring och att andra orsaker utreds om symtomen inte passar.
Ofta används elimination och provokation, där laktos minskas under en period och sedan återintroduceras. Det finns också genetiska blodprov som kan visa ärftlig benägenhet för primär laktosintolerans.
Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar dig som vill få en bredare bild av hälsan. Vid misstänkt laktosintolerans, mjölkallergi eller celiaki kan riktade prover ge mer specifik vägledning.
Laktosintolerans beror på att kroppen har för lite laktas för att bryta ner laktos ordentligt. Det kan ge gaser, uppblåsthet, magknip och diarré efter mjölkprodukter. Det är inte samma sak som mjölkallergi, där immunförsvaret reagerar mot mjölkprotein och där symtomen ibland kan bli mer allvarliga.
För många räcker det att minska mängden laktos, välja laktosfria produkter eller använda laktasenzym vid behov. Om symtomen är oklara, kraftiga eller fortsätter trots laktosfri kost bör andra orsaker som celiaki, IBS, infektion eller mjölkallergi övervägas. Med Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man från Snabbkollen kan du få en bredare bild av kroppen, och vid behov kan riktade prover hjälpa dig vidare. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena betyder och om något bör följas upp.
