Pollenallergi – symtom, säsong och hur du kan få bättre koll

Pollenallergi är en vanlig allergi där immunförsvaret reagerar mot pollen från träd, gräs eller örter. Besvären kan komma som nysningar, rinnande näsa, nästäppa, kliande ögon, trötthet eller luftvägsbesvär, och med rätt koll på säsong, symtom och allergitest går det ofta att må betydligt bättre.

Introduktion

Pollenallergi kallas ibland hösnuva, men namnet kan vara lite missvisande. Det handlar inte om hö och det är inte en vanlig förkylning. Pollenallergi är en immunreaktion där kroppen reagerar på pollen som om det vore något farligt, trots att pollen egentligen är ofarligt för de flesta.

Besvären kommer ofta under vissa perioder på året. För en del börjar det redan tidigt på våren när al och hassel släpper pollen. För andra är björkpollen den stora utmaningen under våren, gräs under sommaren eller gråbo under sensommaren. 1177 beskriver pollenallergi som en allergi där symtom ofta kommer från näsa och ögon, till exempel nysningar, rinnande näsa, nästäppa och kliande, röda ögon. (1177)

Det fina är att pollenallergi ofta går att förstå och hantera bättre. När du vet vilken pollen du reagerar på, när besvären brukar komma och vilken behandling som hjälper, blir säsongen lättare att planera.

Vad är pollenallergi?

Pollenallergi betyder att immunförsvaret överreagerar mot pollen från växter. Pollen är små partiklar som sprids med vinden för att växter ska kunna föröka sig. De är så små att de lätt kan hamna i näsan, ögonen och luftvägarna när du andas.

Hos en person med pollenallergi har kroppen ofta bildat IgE antikroppar mot vissa pollenproteiner. När du sedan utsätts för samma pollen igen kan immunförsvaret reagera snabbt. Mastceller aktiveras och frisätter bland annat histamin, vilket ger många av de typiska allergisymtomen.

I underlaget beskrivs pollenallergi som en reaktion där kroppen bildar IgE mot ämnen som egentligen är ofarliga, och där exponering för dessa allergener kan starta en allergisk reaktion.

Vad händer i kroppen?

När pollen kommer in i näsan eller ögonen möter det kroppens immunförsvar. Om kroppen är sensibiliserad mot just den pollensorten finns IgE antikroppar som känner igen ämnet. Då kan mastceller släppa ut histamin och andra inflammatoriska ämnen.

Histamin gör att slemhinnorna svullnar, att näsan rinner, att ögonen kliar och att du nyser. Det är kroppens försök att göra sig av med något den tolkar som ett hot. Problemet är att hotet egentligen inte är farligt.

I underlaget beskrivs att pollen hos en känslig person kan leda till frisättning av histamin, vilket ger symtom som ofta kan förväxlas med en vanlig förkylning.

Vanliga symtom vid pollenallergi

Pollenallergi märks ofta i näsan och ögonen. Du kan nysa mycket, få rinnande näsa, bli täppt, känna klåda i näsan eller få röda, kliande och rinnande ögon. Många känner sig också ovanligt trötta under pollensäsongen, även om de inte är sjuka.

Vissa får klåda i halsen eller gommen. Andra får hosta, retade luftvägar eller känner att andningen påverkas. Om du får pipande andning, tryck över bröstet eller blir andfådd under pollensäsongen kan det vara tecken på att allergin påverkar luftvägarna.

1177 beskriver att pollenallergi kan ge nysningar, rinnande näsa, nästäppa, kliande näsa, röda och kliande ögon, trötthet och ibland besvär från luftrören. (1177)

Pollenallergi eller förkylning?

Pollenallergi och förkylning kan kännas lika i början. Båda kan ge rinnande näsa, nästäppa och trötthet. Men det finns skillnader. Pollenallergi brukar ofta ge klåda i ögon, näsa eller hals. Besvären kommer gärna tillbaka samma tid varje år och kan pågå länge så länge pollenhalterna är höga.

Förkylning brukar oftare ge halsont, sjukdomskänsla och ibland feber. Den går också oftast över inom en till två veckor. Pollenallergi kan däremot hålla i sig i flera veckor eller månader beroende på vad du reagerar mot.

Ett bra sätt att få bättre koll är att jämföra dina symtom med pollenprognosen. Om du mår sämre när björk, gräs eller gråbo är högt och bättre efter regn eller inomhus, talar det mer för pollenallergi.

Pollensäsongen i Sverige

Pollensäsongen varierar mellan olika delar av Sverige och påverkas mycket av väder. Mild vår kan göra att säsongen startar tidigare. Kalla perioder kan skjuta upp blomningen. Varmt, torrt och blåsigt väder kan ge högre halter, medan regn ofta tillfälligt minskar mängden pollen i luften.

Al och hassel brukar höra till de tidigaste pollentyperna. Björk brukar ge besvär under våren. Gräs är vanligt under sommaren och gråbo brukar framför allt märkas senare på sommaren. Pollenrapporten från Naturhistoriska riksmuseet visar lokala prognoser, riskprognoser och uppmätta halter från mätstationer i Sverige.

Eftersom säsongen varierar är det smartare att följa aktuella halter än att bara gå efter kalendern. Då kan du planera medicinering, träning, vädring och utomhusaktiviteter bättre.

Björkpollen

Björkpollen är en av de vanligaste orsakerna till pollenbesvär i Sverige. Besvären kommer ofta under våren när björken blommar. Om du är allergisk mot björk kan du även reagera på närbesläktade träd som al och hassel, eftersom vissa proteiner liknar varandra.

Björkpollenallergi kan ge tydliga ögon och näsbesvär. Många känner också trötthet, huvudvärk och nedsatt koncentration när halterna är höga.

Björkpollen är också starkt kopplat till korsallergi. Det betyder att du kan få klåda i munnen av vissa råa frukter, nötter eller grönsaker eftersom proteinerna liknar björkpollen.

Gräspollen

Gräsallergi är vanligt under sommaren. Besvären kan börja i början av sommaren och hålla i sig länge, eftersom olika grässorter blommar vid olika tidpunkter. Gräspollen sprids lätt med vinden och kan vara svårt att undvika helt.

Gräsallergi kan ge rinnande näsa, nästäppa, nysningar, kliande ögon och ibland hosta eller luftvägsbesvär. Om du får tydliga symtom när du vistas på gräsytor, efter gräsklippning eller under torra sommardagar kan gräs vara en möjlig förklaring.

Pollenhalterna från gräs kan bli särskilt besvärliga under varma och torra dagar. Regn kan tillfälligt minska halterna, vilket gör att många mår bättre efter nederbörd.

Gråbo och sensommarbesvär

Gråbo blommar senare än björk och gräs och kan ge besvär under sensommaren. Gråboallergi kan vara lätt att missa eftersom många redan tänker att pollensäsongen är över när våren och högsommaren har passerat.

Symtomen liknar annan pollenallergi med nästäppa, rinnsnuva, nysningar och kliande ögon. Gråbo kan också vara kopplat till korsreaktioner mot vissa livsmedel och kryddväxter.

Om dina besvär återkommer i augusti eller tidig höst kan det därför vara klokt att inte bara tänka på förkylning, utan även på gråbo eller andra sena pollenkällor.

Varför blir man så trött av pollenallergi?

Trötthet vid pollenallergi är vanligt. Det beror dels på att immunförsvaret är aktivt, dels på att sömnen kan störas av nästäppa, nysningar och kliande ögon. Om du sover sämre under flera veckor kan energin sjunka ganska tydligt.

Tröttheten kan också bero på att kroppen går med låggradig inflammation i slemhinnorna under säsongen. Det kan göra att du känner dig seg, tung i huvudet eller får svårt att koncentrera dig.

Det är därför pollenallergi inte bara ska ses som lite snuva. För vissa påverkar den skola, arbete, träning och vardag rejält.

Pollenallergi och astma

Pollenallergi kan påverka luftvägarna. Om du får hosta, pipande andning, tryck över bröstet eller andfåddhet under pollensäsongen kan allergin hänga ihop med astmabesvär.

Det är viktigt att ta luftvägssymtom på allvar. Ögon och näsa kan ofta behandlas med receptfria läkemedel, men om andningen påverkas bör vården bedöma om du behöver astmautredning eller annan behandling.

1177:s kliniska kunskapsstöd beskriver att allergen immunterapi kan övervägas vid svårare allergisk rinokonjunktivit, särskilt om besvären är stora trots behandling eller om astmabesvär tillkommer.

Korsallergi vid pollenallergi

Korsallergi betyder att immunförsvaret reagerar på ämnen i mat som liknar pollenproteiner. Det är särskilt vanligt vid björkpollenallergi. Du kan till exempel få klåda i munnen, sveda i halsen eller svullnad i läppar när du äter vissa råa frukter, nötter eller grönsaker.

Reaktionen brukar ofta vara mild och sitta i mun och svalg. Men om du får svullnad i halsen, andningsbesvär, kraftiga utslag, magbesvär eller allmänpåverkan ska du ta det på större allvar.

I underlaget beskrivs korsallergi som att ämnen i maten liknar pollen som kroppen redan reagerar mot, vilket kan ge klåda i munnen eller svullnad i läppar, mun eller svalg.

Hur du kan få bättre koll på dina symtom

Ett enkelt sätt är att följa mönstret. När börjar symtomen? Är det samma veckor varje år? Blir du sämre utomhus? Mår du bättre efter regn? Blir det värre när du vädrar, tränar ute eller vistas nära gräs och träd?

Det kan också hjälpa att jämföra symtomen med pollenprognoser. Naturhistoriska riksmuseets Pollenrapporten visar lokala prognoser och uppmätta halter, vilket kan göra det lättare att förstå vilken pollen som är aktuell där du bor.

När du ser sambandet mellan symtom och pollen blir det lättare att börja behandling i tid, undvika onödig exponering och veta när det är läge att söka vård.

Allergitest vid pollenallergi

Om du misstänker pollenallergi men inte vet vad du reagerar på kan allergitest ge vägledning. Det kan göras med pricktest eller blodprov. Pricktest visar reaktion i huden. Blodprov kan mäta specifikt IgE mot olika pollensorter, till exempel björk, gräs eller gråbo.

1177 beskriver att allergiutredning kan göras om du misstänker allergi men inte vet mot vad, och att både blodprov och pricktest kan användas.

I underlaget beskrivs blodprov för specifikt IgE som ett sätt att se om kroppen har antikroppar mot vanliga pollensorter, och Phadiatop som en bredare screening för vanliga luftburna allergener.

Vad betyder IgE?

IgE är en antikropp som ofta är inblandad vid allergi. Ett specifikt IgE prov visar om kroppen har bildat IgE mot ett visst allergen. Om du till exempel har IgE mot björkpollen och får typiska symtom under björksäsongen blir pollenallergi mer sannolikt.

Men IgE prov ska inte tolkas ensamt. Du kan ha IgE antikroppar utan att få symtom. Du kan också ha näsbesvär av andra orsaker än allergi. Därför blir testet mest användbart när det stämmer överens med din symtombild.

Karolinska beskriver att analys av allergenspecifikt IgE kan påvisa IgE antikroppar i blod mot enstaka allergen eller allergenmixar.

Total IgE eller specifikt IgE?

Total IgE visar den totala mängden IgE i blodet. Det kan vara förhöjt vid allergi, men det säger inte vad du reagerar på. Därför är total IgE ofta mindre användbart om frågan är om du är allergisk mot björk, gräs eller gråbo.

Specifikt IgE är mer riktat. Det visar om kroppen har IgE mot ett särskilt allergen. För pollenallergi är det oftast mer relevant att titta på specifikt IgE mot misstänkta pollensorter eller en allergiscreening som omfattar vanliga luftburna allergener.

I underlaget beskrivs specifika allergitester som ett sätt att få mer exakt svar på vad kroppen reagerar mot, medan bredare screening kan vara en start när man inte vet vilket allergen som är aktuellt.

Behandling som kan lindra

Pollenallergi kan ofta behandlas effektivt. Antihistaminer kan minska klåda, nysningar och rinnande näsa. Nässpray med kortison kan minska inflammation och nästäppa. Ögondroppar kan hjälpa vid kliande och rinnande ögon.

Det är ofta klokt att börja behandlingen tidigt, gärna innan besvären blivit som värst om du vet att säsongen är på gång. Då kan inflammationen i slemhinnorna dämpas innan den hunnit bli kraftig.

1177 beskriver att pollenallergi kan behandlas med läkemedel och att vissa kan behöva allergiutredning eller mer hjälp om receptfria läkemedel inte räcker.

Allergivaccination vid svåra besvär

Allergivaccination kallas också allergen immunterapi. Det är en behandling där kroppen gradvis vänjs vid allergenet under kontrollerade former. Målet är att immunförsvaret ska reagera mindre kraftigt.

Det kan vara aktuellt vid svår pollenallergi där vanliga läkemedel inte hjälper tillräckligt eller där besvären påverkar vardagen mycket. 1177 beskriver att allergivaccination kan ges vid svår allergi eller kraftiga allergiska reaktioner när vanliga läkemedel inte hjälper.

Det här är ingen snabb lösning, utan en behandling som kräver medicinsk bedömning och uppföljning. För rätt person kan den däremot göra stor skillnad.

Vad du kan göra själv under pollensäsongen

Det är svårt att undvika pollen helt, men det går att minska mängden du utsätts för. Du kan följa pollenprognosen, hålla fönster stängda när halterna är höga, duscha håret på kvällen, byta kläder efter att du varit ute och undvika att torka kläder eller sängkläder utomhus under högsäsong.

Vid träning kan många må bättre av att välja tidig morgon, efter regn eller att träna inomhus när halterna är höga. 1177 ger egenvårdsråd som att skölja bort pollen ur håret innan läggdags, undvika nyklippt gräs och undvika tobaksrök eftersom det kan förvärra besvären.

I underlaget nämns också att man kan minska besvär genom att duscha bort pollen, byta kläder, vädra smart och undvika rökiga miljöer under pollensäsongen.

När pollenallergi påverkar vardagen

Pollenallergi kan påverka mer än näsa och ögon. Om du sover dåligt, är trött, har svårt att koncentrera dig, undviker träning eller känner dig begränsad under flera månader per år är det värt att ta besvären på allvar.

Det kan vara lätt att tänka att pollenallergi bara är något man får stå ut med. Men det finns behandling, egenvård och allergitest som kan hjälpa dig att förstå och minska besvären.

Om du behöver receptfria läkemedel under långa perioder men ändå inte mår bra, eller om luftvägarna påverkas, är det klokt att kontakta vården.

När blodprov inte räcker

Blodprov kan visa om kroppen har IgE antikroppar mot pollen, men det kan inte ensamt avgöra hur mycket allergin påverkar dig. Det kan inte heller mäta nästäppa, sömn, astmabesvär eller hur kroppen reagerar i vardagen.

Därför behöver provsvar alltid tolkas tillsammans med symtom. Ett positivt IgE prov utan symtom behöver inte betyda att du ska behandlas. Ett negativt prov kan ibland behöva kompletteras om symtomen ändå är tydliga. Allergiutredning är därför en kombination av berättelsen, symtomen och testresultaten.

1177 beskriver att pricktest kan visa allergiantikroppar mot ett ämne, men också att testresultat behöver bedömas tillsammans med symtomen.

Hur Snabbkollen kan hjälpa

Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara ett bra val om du vill få en bredare bild av kroppen, särskilt om du har trötthet, återkommande inflammation, luftvägsbesvär eller symtom som du vill förstå bättre.

Vid tydlig misstanke om pollenallergi är riktade allergiprover eller allergiutredning ofta mer relevanta än en allmän hälsokontroll. Men en bredare kontroll kan ge information om blodstatus, vita blodkroppar, inflammation och andra markörer som hjälper till att sätta symtomen i ett större sammanhang.

Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Vid allergimisstanke är detta särskilt värdefullt eftersom IgE och andra provsvar behöver tolkas tillsammans med symtom, säsong och exponering.

När ska du söka vård?

Du bör kontakta vården om dina pollenbesvär påverkar sömn, arbete, skola, träning eller vardag, om receptfria läkemedel inte hjälper, om du behöver läkemedel ofta men ändå har besvär, eller om du är osäker på vad du reagerar mot.

Du bör också söka vård om du får hosta, pipande andning, tryck över bröstet eller blir andfådd under pollensäsongen. Då kan allergin ha påverkat luftvägarna och astma behöver ibland utredas.

Sök akut vård om du får svullnad i tunga eller svalg, svårt att andas, kraftig yrsel, svimningskänsla eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Vid misstänkt anafylaxi ska du ringa 112.

Vanliga frågor om pollenallergi

Vad är pollenallergi?

Pollenallergi är när immunförsvaret reagerar mot pollen från träd, gräs eller örter. Kroppen kan bilda IgE antikroppar och frisätta histamin, vilket ger allergisymtom.

Vilka är vanliga symtom på pollenallergi?

Vanliga symtom är nysningar, rinnande näsa, nästäppa, kliande näsa, röda och kliande ögon, trötthet, huvudvärk och ibland hosta eller andningsbesvär.

När är pollensäsongen?

Pollensäsongen varierar med väder och plats. Al och hassel kommer ofta tidigt på våren, björk under våren, gräs under sommaren och gråbo senare på sommaren.

Hur vet jag vilken pollen jag reagerar på?

Du kan jämföra dina symtom med pollenprognoser och säsong. Allergitest med specifikt IgE eller pricktest kan också ge vägledning om du reagerar mot till exempel björk, gräs eller gråbo.

Kan pollenallergi ge astma?

Ja. Pollenallergi kan påverka luftvägarna och ge hosta, pipande andning eller andfåddhet. Om du får sådana symtom bör du kontakta vården för bedömning.

Vilken hälsokontroll passar hos Snabbkollen?

Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar dig som vill få en bredare bild av hälsan. Vid misstänkt pollenallergi kan riktade allergiprover eller allergiutredning ge mer specifik vägledning.

Sammanfattning

Pollenallergi uppstår när immunförsvaret överreagerar mot pollen från träd, gräs eller örter. Besvären kan komma som nysningar, rinnande näsa, nästäppa, kliande ögon, trötthet och ibland luftvägsbesvär. Genom att följa pollensäsongen, känna igen dina symtom och vid behov göra allergitest kan du få bättre koll och hitta rätt behandling.

Med Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man från Snabbkollen kan du få en bredare bild av kroppens hälsa, och vid allergimisstanke kan riktade allergiprover vara ett viktigt komplement. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena betyder och om något bör följas upp.

Dela kunskapen: