Bröstsmärta kan bero på muskler, mage, stress, lungor eller hjärta. Ibland är orsaken ofarlig, men bröstsmärta kan också vara ett tecken på hjärtinfarkt, kärlkramp eller annan sjukdom som behöver bedömas snabbt.
Ont i bröstet är ett symtom som många blir oroliga av, och det är lätt att förstå varför. Bröstet rymmer hjärtat, lungorna, matstrupen, muskler, revben och nerver. Smärta från flera olika delar av kroppen kan därför kännas just i bröstet.
Ibland kommer smärtan från muskler eller leder efter träning, hosta eller en ovan rörelse. Ibland beror den på halsbränna, stress eller spända bröstmuskler. Men bröstsmärta kan också komma från hjärtat, till exempel vid kärlkramp eller hjärtinfarkt. 1177 skriver att bröstsmärta ibland kan bero på något allvarligt som kärlkramp eller hjärtinfarkt, och rekommenderar att man ringer 1177 om man har ont i bröstet och behöver hjälp att bedöma symtomen.
Det viktigaste är att inte chansa vid ny, kraftig eller ihållande bröstsmärta. En hälsokontroll kan vara värdefull för att förstå riskfaktorer, men akut bröstsmärta ska alltid bedömas av vården.
Bröstsmärta är en känsla av smärta, tryck, obehag, brännande känsla, stickningar eller tyngd i bröstet. Den kan sitta mitt i bröstet, på ena sidan, bakom bröstbenet eller kännas mer diffust. Den kan komma plötsligt eller smygande, vara kortvarig eller pågå längre.
Hur smärtan känns kan ge ledtrådar, men det räcker inte alltid för att avgöra orsaken. En tryckande smärta kan komma från hjärtat, men även från stress eller muskelspänning. En brännande känsla kan bero på reflux, men ibland kan hjärtbesvär också kännas brännande. Därför behöver man väga in hela bilden.
Det är särskilt viktigt att lägga märke till om smärtan kommer vid ansträngning, om den strålar ut i arm, rygg, nacke eller käke, om du blir andfådd, kallsvettig, illamående, yr eller får hjärtklappning. Sådana symtom kan tala för att hjärtat eller cirkulationen är påverkad.
Bröstsmärta ska tas på allvar om den är ny, kraftig, tryckande, ihållande eller kommer tillsammans med andra symtom. Vid misstanke om hjärtinfarkt ska du inte vänta och se om det går över.
1177 beskriver hjärtinfarkt som ett livshotande tillstånd där man ska söka vård direkt. Symtom kan vara ont i bröstet hela tiden, smärta eller tryck som kan stråla ut i armar, rygg, nacke, käke eller mage, samt illamående, kallsvettning, andfåddhet eller stark sjukdomskänsla.
Vårdens kliniska kunskapsstöd beskriver akut hjärtinfarkt som ihållande central bröstsmärta, obehag eller tryck i bröstet i mer än fem till tio minuter, ibland med utstrålning till nacke, käke, skuldra eller arm, och ofta med symtom som illamående, yrsel, kallsvettning, andnöd eller hjärtrytmrubbning.
Om du har sådan bröstsmärta ska du ringa 112.
Hjärtinfarkt uppstår när en del av hjärtmuskeln får för lite syre, oftast på grund av en blodpropp i ett kranskärl. Kranskärlen är de blodkärl som förser hjärtat med syre. Om blodflödet blockeras kan hjärtmuskeln skadas.
Den klassiska bilden är ett tryck eller en tyngdkänsla mitt i bröstet. Smärtan kan stråla ut mot vänster arm, båda armarna, ryggen, halsen, käken eller övre delen av magen. Många blir också kallsvettiga, illamående, andfådda, yra eller får stark ångestkänsla.
I underlaget beskrivs bröstsmärta som det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt, ofta som ett tryck, en klämmande känsla eller brännande smärta i bröstet, ibland med utstrålning till armar, nacke, käke eller rygg. Där lyfts också andfåddhet, svettningar, illamående, kräkningar, yrsel, svimning och oförklarlig trötthet som möjliga symtom.
Alla får inte tydliga symtom. Äldre personer, personer med diabetes och kvinnor kan ibland få mer diffusa symtom, till exempel andfåddhet, illamående, stark trötthet eller sjukdomskänsla snarare än tydlig bröstsmärta. Därför är det viktigt att ta nya och ovanliga symtom på allvar.
Kärlkramp, eller angina pectoris, beror oftast på förträngningar i kranskärlen. Då kan hjärtat få tillräckligt med blod i vila, men för lite när det behöver arbeta mer, till exempel vid fysisk ansträngning, stress eller kyla.
Kärlkramp känns ofta som tryck, tyngd eller obehag i bröstet. Den kan stråla mot arm, nacke, käke, rygg eller övre delen av magen. Ofta kommer den vid ansträngning och går över när du vilar. 1177 beskriver kärlkramp som en tryckande eller krampartad smärta i bröstet, och att man ska söka vård akut om smärtan inte går över eller om obehaget varar längre än 15 minuter.
I underlaget beskrivs kärlkramp som bröstsmärta och andnöd som kan bero på förträngningar i kranskärlen, och att obehandlad kranskärlssjukdom kan öka risken för hjärtinfarkt.
Om du får ny bröstsmärta vid ansträngning, eller om tidigare kända besvär förändras, bör du kontakta vården.
En vanlig orsak till bröstsmärta är muskler, revben eller leder i bröstkorgen. Smärtan kan komma efter träning, tunga lyft, hosta, en ovan rörelse eller långvarig spänning i nacke, axlar och bröst.
Muskulär bröstsmärta känns ofta mer när du rör överkroppen, vrider dig, lyfter armen, hostar eller trycker på området. Den kan vara skarp, molande eller ömmande. Den kan kännas obehaglig, men är ofta mindre oroande om den tydligt går att koppla till rörelse eller ömhet i bröstväggen.
Samtidigt ska man vara försiktig. Det går inte alltid att säkert skilja muskelvärk från hjärtbesvär hemma. Om smärtan är ny, tryckande, kommer vid ansträngning eller följs av andfåddhet, illamående, kallsvettning, yrsel eller utstrålning ska den bedömas som möjlig hjärtsmärta tills vården sagt annat.
Halsbränna och magsaftsreflux kan ge en brännande känsla bakom bröstbenet. Det kan kännas som bröstsmärta, särskilt efter måltid, när du böjer dig framåt eller när du ligger ner. Smärtan kan också stråla upp mot halsen eller bak mot ryggen.
1177 beskriver magsaftsreflux som att du kan få halsbränna eller en brännande känsla bakom bröstbenet, sura uppstötningar och ont i övre delen av magen.
Reflux är vanligt och ofta ofarligt, men det kan vara svårt att skilja från hjärtbesvär om symtomen är nya eller kraftiga. Om bröstsmärtan är tryckande, kommer vid ansträngning eller kombineras med kallsvettning, andfåddhet eller illamående ska du inte utgå från att det är magen.
Stress och oro kan ge bröstsmärta. När kroppen är i stressläge kan musklerna spännas, andningen bli ytligare och pulsen öka. Det kan kännas som tryck, stickningar, hjärtklappning eller en klump i bröstet.
Vid panikkänslor kan symtomen bli intensiva. Hjärtat rusar, andningen känns svår, bröstet kan göra ont och kroppen kan tolka signalerna som fara. Det är en verklig kroppslig reaktion, även om den inte behöver bero på hjärtsjukdom.
Men stress ska inte användas som snabb förklaring vid bröstsmärta. Om smärtan är ny, kraftig, ihållande, kommer vid ansträngning eller följs av andfåddhet, svimningskänsla, kallsvettning eller illamående ska hjärtat bedömas först.
Lungor och lungsäck kan också ge bröstsmärta. Smärtan kan ibland bli värre när du andas djupt, hostar eller rör dig. Infektioner, lungsäcksinflammation, astma, lunginflammation eller blodpropp i lungan kan ge bröstbesvär och andfåddhet.
Bröstsmärta med plötslig andnöd, hosta med blod, svimningskänsla eller kraftig sjukdomskänsla behöver bedömas akut. Det gäller särskilt om du nyligen varit stillasittande länge, opererats, fött barn, haft blodpropp tidigare eller har andra riskfaktorer.
Blodprover kan ibland ge ledtrådar, till exempel CRP vid infektion eller blodstatus vid inflammation och blodbrist. Men lungrelaterad bröstsmärta kan kräva syremätning, EKG, röntgen, datortomografi eller andra undersökningar. En hälsokontroll ersätter inte akut bedömning vid andningspåverkan.
Inflammation i hjärtmuskeln eller hjärtsäcken kan ge bröstsmärta, ofta i samband med eller efter en infektion. Du kan känna tryck eller smärta i bröstet, bli andfådd, få hjärtklappning, feber, trötthet eller högre vilopuls.
1177 beskriver hjärtmuskelinflammation som ett tillstånd där man kan känna sig trött och andfådd, få oregelbundna hjärtslag, hjärtklappning, feber och en känsla av tryck eller tyngd över bröstet.
1177 beskriver hjärtsäcksinflammation som att du kan få skärande smärta till vänster eller mitt i bröstet, att det kan göra mer ont när du ligger ner och vid djupa andetag, samt att feber kan förekomma.
Om bröstsmärta kommer efter en infektion och du samtidigt får andfåddhet, hjärtklappning, svimningskänsla eller hög vilopuls bör du kontakta vården.
Bröstsmärta tillsammans med hjärtklappning kan bero på stress, koffein, alkohol eller extraslag. Men det kan också bero på rytmrubbningar som förmaksflimmer eller andra hjärtrytmproblem. Om rytmen blir snabb eller oregelbunden kan hjärtat arbeta mindre effektivt, och det kan ge tryck, obehag, yrsel eller andfåddhet.
I underlaget beskrivs återkommande tryck eller smärta över bröstet som något som ibland kan hänga ihop med arytmier eller hjärtsvikt, men att misstänkt hjärtinfarkt är en akut situation som ska utredas på akuten och inte med långtids EKG.
Det är en viktig skillnad. Långtids EKG kan vara hjälpsamt vid återkommande, icke akuta rytmbesvär. Men vid akut bröstsmärta ska du söka akut vård.
Vid akut bröstsmärta kan blodprover vara viktiga, men de ska tas inom vården. Det viktigaste provet vid misstänkt hjärtinfarkt är troponin. Troponin är ett protein som finns i hjärtmuskeln och kan läcka ut i blodet när hjärtmuskeln skadas.
I underlaget beskrivs troponin som ett hjärtspecifikt protein som frisätts i blodet vid hjärtmuskelskada, till exempel vid hjärtinfarkt. Där framgår också att troponin ofta mäts upprepade gånger under några timmar för att se om nivåerna förändras.
Andra blodprover kan ge kompletterande information. Blodstatus kan visa blodbrist eller infektionstecken. CRP kan ge ledtrådar om inflammation eller infektion. Elektrolyter och njurvärden kan påverka hjärtrytm och behandling. Blodsocker och blodfetter kan visa riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdom. NT proBNP kan vara relevant vid misstanke om hjärtsvikt.
Men vid akut bröstsmärta räcker inte blodprover ensamma. EKG, symtombild, blodtryck, puls, syremättnad och ibland upprepade prover eller bilddiagnostik behövs för att bedöma situationen.
Risken för hjärt och kärlsjukdom ökar om du har högt blodtryck, högt LDL kolesterol, diabetes, rökning, övervikt, ärftlighet för tidig hjärtsjukdom, njursjukdom eller tidigare hjärtbesvär. Stress, låg fysisk aktivitet och hög alkoholkonsumtion kan också påverka den långsiktiga risken.
I underlaget beskrivs högt blodtryck som en riskfaktor för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdom, och att det ofta inte ger tydliga symtom.
Om du har flera riskfaktorer och får återkommande bröstsmärta, särskilt vid ansträngning, bör du inte vänta. Då är det klokt att kontakta vården för bedömning, även om smärtan går över.
Blodprover kan ge värdefull information, men de kan inte ensamma avgöra om en bröstsmärta är farlig. Ett prov taget vid fel tidpunkt kan missa ett förlopp som håller på att utvecklas. Därför tas troponin ofta upprepade gånger vid misstanke om hjärtinfarkt.
Blodprover visar inte heller hur kranskärlen ser ut, hur hjärtats rytm beter sig under ett anfall eller om bröstsmärtan kommer från lungor, matstrupe, muskler eller hjärtsäck. Därför behövs ofta andra undersökningar, som EKG, hjärtultraljud, arbetsprov, kranskärlsröntgen, lungröntgen eller annan akut utredning beroende på symtom.
Vid bröstsmärta är det bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara ett bra val om du vill få en bredare bild av riskfaktorer som kan påverka hjärta, kärl och allmän hälsa.
Det kan handla om blodfetter, blodsocker, HbA1c, inflammation, blodstatus, njurfunktion, levervärden och andra markörer som ger en bredare förståelse av kroppens hälsoläge. Sådana prover kan hjälpa dig att upptäcka tidiga avvikelser och agera förebyggande i tid.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Men vid akut eller pågående bröstsmärta ska du inte boka en hälsokontroll som första steg. Då ska du kontakta vården direkt eller ringa 112 vid allvarliga symtom.
Du ska ringa 112 om du har tryck, smärta, tyngd eller obehag i bröstet som inte går över, om smärtan strålar mot arm, rygg, nacke, käke eller mage, eller om den kommer tillsammans med andfåddhet, kallsvettning, illamående, yrsel, svimning, hjärtklappning eller stark sjukdomskänsla.
Du bör också söka vård akut om bröstsmärtan kommer plötsligt, är kraftig, uppstår i vila, kommer vid ansträngning eller känns annorlunda än tidigare. Vid osäkerhet är det bättre att kontakta vården direkt än att vänta.
Om du har återkommande lindrig bröstsmärta som går över, till exempel vid ansträngning, stress eller efter måltid, bör du kontakta vårdcentral eller ringa 1177 för rådgivning. Bröstsmärta som återkommer ska inte ignoreras, även om den inte känns dramatisk.
Bröstsmärta kan bero på muskler, revben, halsbränna, stress, lungor, hjärtrytm, kärlkramp, hjärtinfarkt eller inflammation i hjärta eller hjärtsäck. Orsaken behöver bedömas utifrån hur smärtan känns och vilka andra symtom som finns.
Bröstsmärta är akut om den är tryckande, kraftig, ihållande, kommer i vila eller vid ansträngning, strålar ut i arm, rygg, nacke eller käke, eller kommer med andfåddhet, kallsvettning, illamående, yrsel eller svimning. Då ska du ringa 112.
Ja. Halsbränna och reflux kan ge en brännande känsla bakom bröstbenet och ibland smärta upp mot halsen eller bak mot ryggen. Men ny eller kraftig bröstsmärta ska inte automatiskt tolkas som reflux.
Ja. Stress och oro kan ge muskelspänning, hjärtklappning, tryckkänsla och ytlig andning som känns i bröstet. Men stress ska inte användas som förklaring innan allvarligare orsaker har övervägts vid ny eller kraftig smärta.
Troponin är det viktigaste blodprovet vid misstänkt hjärtinfarkt. Det tas inom vården och ofta upprepade gånger. EKG och klinisk bedömning behövs också, eftersom blodprov ensamt inte räcker.
Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar dig som vill få en bredare bild av riskfaktorer som blodfetter, blodsocker, inflammation, blodstatus och njurfunktion. Vid akut bröstsmärta ska du söka vård direkt.
Bröstsmärta kan ha många orsaker. Den kan komma från muskler, mage, stress, lungor eller hjärta. Ibland är den ofarlig, men den kan också vara ett tecken på kärlkramp, hjärtinfarkt eller annan sjukdom som behöver snabb vård.
Med Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man från Snabbkollen kan du få en bredare bild av riskfaktorer som påverkar hjärta och kärl, som blodfetter, blodsocker, inflammation, blodstatus och njurfunktion. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena betyder. Vid ny, kraftig, ihållande eller symtomgivande bröstsmärta ska du alltid kontakta vården direkt eller ringa 112.
