Hjärtklappning är vanligt och oftast ofarligt, särskilt när det kommer vid stress, oro,koffein, alkohol eller fysisk ansträngning. Men hjärtklappning kan också bero på rytmrubbningar, blodbrist, sköldkörtelrubbningar eller påverkan på vätske och saltbalansen, och vissa symtom bör alltid tas på allvar.
Hjärtklappning betyder att du känner hjärtat slå tydligare än vanligt. Det kan kännas som att hjärtat rusar, slår hårt, hoppar över slag eller slår oregelbundet. Känslan kan komma i vila, under stress, efter kaffe, vid träning eller när du ligger i sängen på kvällen.
För många är hjärtklappning kortvarigt och ofarligt. Hjärtat reagerar naturligt på känslor, aktivitet, hormoner och kroppens behov. Samtidigt kan hjärtklappning också vara ett tecken på att hjärtats rytm påverkas. Därför är det viktigt att förstå när besvären är vanliga kroppssignaler och när de bör följas upp.
1177 beskriver hjärtklappning som vanligt och oftast inget att oroa sig för, särskilt när det kommer i samband med stress eller oro. Samtidigt rekommenderar 1177 vårdkontakt vid intensiv hjärtklappning som inte går över, eller om hjärtklappning kommer tillsammans med yrsel eller svimning.
Hjärtklappning är inte en diagnos i sig. Det är ett symtom. Det beskriver hur du upplever hjärtats slag. Ibland slår hjärtat faktiskt snabbare eller oregelbundet. Ibland slår det normalt, men du märker slagen mer än vanligt.
Hjärtat styrs av elektriska signaler. De gör att hjärtat drar ihop sig i rätt ordning och pumpar blod ut i kroppen. Om signalerna påverkas kan rytmen förändras. Hjärtat kan slå snabbare, långsammare, hårdare eller mer ojämnt.
Det är vanligt att bli orolig när hjärtat känns annorlunda. Hjärtat är ett organ vi snabbt reagerar på. Men känslan av hjärtklappning betyder inte automatiskt att något farligt pågår. Det viktiga är hur ofta det händer, hur länge det pågår, hur rytmen känns och om du samtidigt får andra symtom.
Hjärtklappning kan uppstå när kroppen går upp i varv. Stress, oro, sömnbrist och starka känslor kan aktivera kroppens stressystem. Då frisätts stresshormoner som gör att pulsen ökar och hjärtat känns tydligare.
Koffein, nikotin, alkohol och energidrycker kan också trigga hjärtklappning. För vissa räcker en extra kopp kaffe, en dålig natts sömn eller en stressig dag för att hjärtat ska kännas mer oroligt än vanligt.
Fysisk ansträngning är en annan naturlig orsak. När du tränar behöver musklerna mer syre, och hjärtat slår snabbare för att pumpa runt mer blod. Hjärtklappning efter träning är oftast normalt, men om den kommer oväntat, känns oregelbunden eller följs av bröstsmärta, yrsel eller andfåddhet bör den bedömas.
Hormonella förändringar kan också spela in. Vissa märker mer hjärtklappning vid menscykelns olika faser, under graviditet, i klimakteriet eller vid perioder av hög stress. Det betyder inte automatiskt att hjärtat är sjukt, men återkommande eller kraftiga besvär bör tas på allvar.
Många beskriver hjärtklappning som att hjärtat hoppar över ett slag. Ofta handlar det om extraslag. Ett extraslag är ett hjärtslag som kommer lite tidigare än väntat. Efteråt kan det komma en kort paus, och nästa slag kan kännas extra kraftigt.
Extraslag är vanligt och ofta ofarligt hos personer som i övrigt är friska. De kan komma vid stress, trötthet, koffein, alkohol, vätskebrist eller efter hård träning. De kan kännas obehagliga, men behöver inte betyda att hjärtat är skadat.
Om extraslagen är nya, många, störande eller kommer tillsammans med yrsel, svimningskänsla, bröstsmärta eller andfåddhet är det klokt att kontakta vården. Då kan EKG eller långtidsregistrering av hjärtrytmen behövas för att se vad som händer när besvären kommer.
Förmaksflimmer är en vanlig rytmrubbning där hjärtats förmak slår oregelbundet. Det kan kännas som hjärtklappning, snabb puls, oregelbunden puls, tryck i bröstet, andfåddhet, trötthet eller yrsel. Vissa märker nästan ingenting alls.
Förmaksflimmer blir vanligare med åldern och kan hänga ihop med högt blodtryck, hjärtsjukdom, sköldkörtelrubbningar, sömnapné, alkohol och andra faktorer. Det är viktigt att upptäcka eftersom förmaksflimmer kan öka risken för stroke, och behandling kan minska risken och lindra symtom.
1177 beskriver förmaksflimmer som att hjärtat slår oregelbundet och oftast fort, vilket kan göra att hjärtat inte pumpar runt blodet som det ska.
Blodbrist, eller anemi, kan ge hjärtklappning. När blodet har sämre förmåga att transportera syre kan hjärtat behöva arbeta hårdare för att kroppen ska få det syre den behöver. Då kan pulsen stiga och hjärtat kännas tydligare.
Blodbrist kan bero på järnbrist, B12 brist, folatbrist, blödningar, inflammation eller andra tillstånd. Vanliga symtom är trötthet, yrsel, andfåddhet, sämre ork och hjärtklappning.
1177 beskriver att blodbrist kan ge trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel, andfåddhet och hjärtklappning.
Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning. Om sköldkörteln producerar för mycket hormon, så kallad hypertyreos, kan kroppen gå på högvarv. Då kan pulsen bli högre och hjärtklappning bli ett tydligt symtom.
Andra tecken på hypertyreos kan vara värmekänsla, svettningar, darrningar, viktnedgång trots normal eller ökad aptit, lösare mage, oro, sömnproblem och trötthet. 1177 beskriver att hypertyreos kan ge hjärtklappning och hög puls, tillsammans med bland annat svettningar, trötthet och darrningar.
Det är därför sköldkörtelprover ofta är relevanta när hjärtklappning kommer utan tydlig förklaring, särskilt om du samtidigt känner dig stressad i kroppen, svettas mer, tappar vikt eller har svårt att sova.
Hjärtats elektriska signaler påverkas av elektrolyter som kalium, natrium, kalcium och magnesium. Om balansen rubbas kan hjärtat slå annorlunda. Det kan hända vid kräkningar, diarré, vätskebrist, njurpåverkan, vissa läkemedel eller kraftig svettning.
Kalium är särskilt viktigt för hjärtats elektriska rytm. Både lågt och högt kalium kan vara betydelsefullt. Därför är elektrolyter och njurvärden ofta relevanta vid hjärtklappning, särskilt om besvären kommer tillsammans med muskelsvaghet, yrsel, oregelbunden puls eller om du använder läkemedel som påverkar vätska och salter.
Det här är också en anledning till att hjärtklappning inte alltid handlar om hjärtat ensamt. Ibland är det kroppen runt hjärtat som är i obalans.
Blodsocker kan påverka pulsen. Lågt blodsocker kan ge hjärtklappning, svettningar, darrningar, hunger och oro. Högt blodsocker och insulinresistens påverkar kroppen mer långsiktigt och kan hänga ihop med ökad belastning på hjärta och kärl.
Alkohol kan trigga hjärtklappning och rytmrubbningar hos vissa, särskilt efter större intag eller i kombination med sömnbrist och vätskebrist. Vissa läkemedel kan också påverka pulsen. Det gäller till exempel vissa astmaläkemedel, sköldkörtelmedicin i för hög dos, avsvällande läkemedel, centralstimulerande läkemedel och vissa kosttillskott.
Om hjärtklappningen började efter ett nytt läkemedel, ett nytt tillskott eller en dosändring är det klokt att kontakta vården eller apotek för rådgivning. Sluta inte med ordinerade läkemedel på egen hand utan medicinsk bedömning.
Hjärtklappning kan ibland hänga ihop med hjärtsjukdom. Det kan handla om förmaksflimmer, andra rytmrubbningar, hjärtsvikt, klaffsjukdom eller kranskärlssjukdom. Risken är större om du samtidigt har bröstsmärta, andfåddhet, svimning, tydlig yrsel eller om hjärtklappningen kommer vid ansträngning.
Hjärtklappning tillsammans med svullna ben, snabb viktuppgång, andfåddhet och nedsatt ork kan också vara en signal om att hjärtat är belastat. Det betyder inte att hjärtklappning automatiskt är farligt, men kombinationen av symtom är viktig.
Ett bra sätt att tänka är att hjärtklappning som kommer kortvarigt vid tydlig stress eller koffein ofta är mindre oroande. Hjärtklappning som är ny, kraftig, oregelbunden, återkommande eller kopplad till andra symtom bör däremot följas upp.
Utredningen börjar ofta med att du får beskriva besvären. När kommer hjärtklappningen? Hur länge varar den? Slår hjärtat snabbt, hårt eller oregelbundet? Kommer det i vila eller vid ansträngning? Finns yrsel, bröstsmärta, andfåddhet eller svimning?
EKG är en vanlig undersökning som visar hjärtats rytm just då. Problemet är att hjärtklappning ofta kommer och går. Om EKG är normalt men symtomen återkommer kan långtids EKG vara aktuellt. Det registrerar hjärtats rytm under längre tid och ökar chansen att fånga besvären när de faktiskt händer.
Blodprov kan också ge viktiga ledtrådar. Blodstatus kan visa blodbrist. Ferritin, B12 och folat kan visa näringsbrister som påverkar blodbildningen. Sköldkörtelprover kan visa om ämnesomsättningen är för hög. Elektrolyter och njurvärden kan visa om vätske och saltbalansen är påverkad. Blodsocker och HbA1c kan ge information om blodsockerbalansen.
Stress och oro är mycket vanliga orsaker till hjärtklappning. När kroppen uppfattar press eller fara aktiveras stressystemet. Pulsen ökar, andningen blir snabbare och musklerna förbereds på aktivitet. Det är en normal reaktion, men den kan kännas obehaglig.
Vid ångest eller panikkänslor kan hjärtklappningen bli kraftig. Det kan kännas som att något är fel med hjärtat, även när orsaken är stressystemet. Samtidigt är det viktigt att inte automatiskt förklara all hjärtklappning med stress.
Stress kan vara en förklaring, men det ska inte bli en snabb bortförklaring när symtomen är nya, återkommande, kommer vid ansträngning eller kombineras med yrsel, svimning, bröstsmärta eller andfåddhet.
Du kan börja med att lägga märke till mönster. Kommer hjärtklappningen efter kaffe, alkohol, energidryck, stress, sömnbrist eller hård träning? Kommer den när du reser dig snabbt, efter måltider eller vid menscykelns olika faser? Hur länge sitter den i?
Att minska koffein, nikotin och alkohol kan hjälpa vissa. Regelbunden sömn, återhämtning, lagom vätska och vardagsrörelse kan också minska kroppens stresspåslag. Om hjärtklappningen kommer vid oro kan lugn andning och att sitta stilla en stund hjälpa kroppen att varva ner.
Men egenvård ska inte ersätta vård när symtomen är tydliga. Särskilt inte om hjärtklappningen är intensiv, ny, oregelbunden, kommer vid ansträngning eller kombineras med bröstsmärta, andfåddhet, svimning eller svår yrsel.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara ett bra val om du vill få en bredare bild av faktorer som kan påverka hjärtklappning, energi och allmän hälsa.
Hjärtklappning kan bero på många saker. Därför är det värdefullt att se blodstatus, järnstatus, B12, folat, sköldkörtel, elektrolyter, njurfunktion, blodsocker, inflammation och andra markörer tillsammans. Då blir det lättare att förstå om kroppen visar tecken på blodbrist, näringsbrist, sköldkörtelpåverkan, vätskebalans eller metabol belastning.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Vid hjärtklappning är detta extra viktigt, eftersom blodprov kan ge ledtrådar men inte ersätter EKG eller vårdkontakt när symtomen talar för rytmrubbning.
Du bör kontakta vården om hjärtklappningen är ny, återkommer ofta, känns oregelbunden, pågår länge, kommer vid ansträngning eller påverkar din vardag. Du bör också söka vård om du samtidigt har yrsel, svimningskänsla, andfåddhet, bröstobehag, ovanlig trötthet eller om du har känd hjärtsjukdom.
1177 rekommenderar att du söker vård om du har intensiv hjärtklappning som inte går över, om du får yrsel eller svimmar i samband med ansträngning, eller om du får yrsel eller svimmar när du sitter eller ligger.
Du ska söka akut vård om hjärtklappningen kommer med bröstsmärta, tryck över bröstet, svår andfåddhet, svimning, kallsvettning, blekhet, förvirring eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Vid misstanke om hjärtinfarkt eller livshotande symtom ska du ringa 112.
Hjärtklappning betyder att du känner hjärtats slag tydligt. Det kan kännas som rusande puls, hårda slag, extraslag eller oregelbunden rytm.
Ofta är hjärtklappning ofarligt, särskilt om det kommer vid stress, oro, koffein eller ansträngning och går över snabbt. Men hjärtklappning bör bedömas om den är kraftig, återkommande, oregelbunden eller kommer med andra symtom.
Vanliga orsaker är stress, oro, koffein, alkohol, nikotin, sömnbrist, feber, träning, blodbrist, sköldkörtelrubbningar, elektrolytobalans, läkemedel och rytmrubbningar som extraslag eller förmaksflimmer.
Ja. Vid blodbrist kan kroppen få svårare att transportera syre, och då kan hjärtat behöva arbeta hårdare. Det kan ge hjärtklappning, trötthet, yrsel och andfåddhet.
Ja. Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormon, vilket kan höja pulsen och ge hjärtklappning, svettningar, darrningar, viktnedgång och oro.
Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar dig som vill få en bredare bild av blodstatus, järnstatus, sköldkörtel, elektrolyter, njurfunktion och andra markörer som kan påverka hjärtklappning och energi.
Hjärtklappning är vanligt och ofta ofarligt, men det kan också vara kroppens sätt att signalera att något behöver undersökas. Stress, koffein, sömnbrist och extraslag är vanliga orsaker, men hjärtklappning kan också bero på förmaksflimmer, blodbrist, sköldkörtelrubbningar, elektrolytobalans eller annan hjärtpåverkan.
Med Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man från Snabbkollen kan flera bakomliggande faktorer bedömas i ett bredare sammanhang. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena betyder och om något bör följas upp. Vid kraftig, ny eller symtomgivande hjärtklappning ska du alltid kontakta vården.
