Gikt är en smärtsam ledinflammation som uppstår när urinsyra bildar kristaller i en led. Ett anfall kommer ofta plötsligt, kan göra mycket ont och drabbar ofta stortån, men gikt kan också påverka andra leder i kroppen.
Gikt är en vanlig form av ledinflammation. Den beror på att kroppen har för mycket urinsyra i blodet, eller har svårt att göra sig av med urinsyra via njurarna. När urinsyran blir för hög kan den bilda små kristaller. Om kristallerna hamnar i en led reagerar immunförsvaret kraftigt, och leden blir inflammerad.
Det är den inflammationen som gör att gikt ofta känns så intensivt. Leden kan bli röd, varm, svullen och mycket öm. Många beskriver att anfallet kommer snabbt, ofta på natten, och att även ett lakan mot huden kan göra ont.
1177 beskriver gikt som en inflammation i en led som gör mycket ont och ofta kommer snabbt. Gikt orsakas av att kristaller av urinsyra bildas i leden.
Gikt är en akut inflammation i en eller flera leder. Den utlöses av uratkristaller, alltså kristaller av urinsyra. Urinsyra bildas när kroppen bryter ner puriner. Puriner finns både i kroppens egna celler och i vissa livsmedel.
När urinsyranivån i blodet är för hög kallas det hyperurikemi. Det ökar risken för gikt, men betyder inte automatiskt att du får ett giktanfall. En del personer har högt urat under lång tid utan symtom. Andra får återkommande anfall.
I underlaget beskrivs gikt som en ledinflammation som uppstår när urinsyra kristalliseras i lederna och orsakar en kraftig inflammatorisk reaktion med svullnad, rodnad, värme och stark smärta.
Urinsyra finns normalt i blodet. Kroppen bildar urinsyra hela tiden som en del av cellernas naturliga omsättning. Det mesta lämnar kroppen via njurarna och urinen.
Problemet uppstår när mängden urinsyra blir för hög i förhållande till vad kroppen kan hantera. Då kan urinsyran fällas ut som små, vassa kristaller. Kristallerna kan lägga sig i en led, ofta där temperaturen är lite lägre, till exempel i foten eller stortån.
När immunförsvaret upptäcker kristallerna reagerar det som om leden är hotad. Det leder till inflammation. Blodflödet ökar, leden svullnar och smärtämnen frisätts. Därför kan ett giktanfall kännas så kraftigt trots att det inte handlar om en skada från utsidan.
Ett giktanfall brukar börja plötsligt. Leden blir ofta mycket öm, röd, varm och svullen. Smärtan kan vara intensiv och göra det svårt att stödja på foten eller använda leden.
Stortåns grundled är den klassiska platsen, men gikt kan också drabba fotled, knä, handled, fingrar och armbåge. Ibland påverkas flera leder, särskilt vid återkommande eller långvarig gikt.
Underlaget beskriver att ett giktanfall ofta startar plötsligt, ofta på natten, och kan nå maximal smärta inom 12 till 24 timmar. Vanliga tecken är stark ledsmärta, rodnad, värme, svullnad, stelhet och känslighet även vid lätt beröring.
Feber och sjukdomskänsla kan förekomma vid kraftigare anfall. Eftersom en infektion i en led också kan ge rodnad, värme, svullnad och stark smärta bör ett första eller ovanligt kraftigt anfall bedömas av vården.
Gikt uppstår när urinsyra ansamlas och bildar kristaller. Det kan bero på att kroppen bildar för mycket urinsyra, men ännu oftare på att njurarna gör sig av med för lite urinsyra.
Nedsatt njurfunktion kan därför öka risken. Vissa läkemedel kan också påverka urinsyran, till exempel vätskedrivande läkemedel. Ärftlighet spelar roll, eftersom vissa personer har en kropp som lättare håller kvar urinsyra.
Kost och alkohol kan också påverka. Purinrik mat, större mängder rött kött, inälvsmat, vissa fiskar, skaldjur, öl, sprit och drycker med mycket fruktos kan höja urinsyra hos känsliga personer. 1177:s kliniska kunskapsstöd lyfter nedsatt njurfunktion, högt blodtryck, typ 2 diabetes med metabolt syndrom och vissa läkemedel som vanliga orsaker till minskad utsöndring av urat.
Gikt hänger ofta ihop med kroppens ämnesomsättning. Förhöjt urat är vanligare vid övervikt, bukfetma, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, insulinresistens och typ 2 diabetes. Det betyder inte att alla med gikt har dessa tillstånd, men sambandet är vanligt.
Insulinresistens kan göra att njurarna håller kvar mer urinsyra. Samtidigt kan samma livsstilsfaktorer som påverkar blodsocker, blodfetter och blodtryck också påverka urat. Därför är det klokt att inte bara se gikt som ett ledproblem.
I underlaget lyfts övervikt, metabolt syndrom, nedsatt njurfunktion, vissa läkemedel, alkohol och purinrik kost som faktorer som kan bidra till gikt och högt urat.
Det här gör gikt till en viktig signal från kroppen. Ett giktanfall handlar om leden just där och då, men urinsyranivån kan också säga något om njurar, blodtryck och metabol hälsa.
Njurarna hjälper kroppen att göra sig av med urinsyra. Om njurarna filtrerar sämre eller utsöndrar mindre urinsyra kan urat stiga i blodet. Därför är njurfunktion viktig när man utreder gikt.
Kreatinin och eGFR är vanliga blodprov som används för att bedöma njurarnas filtreringsförmåga. Underlaget lyfter kreatinin och eGFR som viktiga kompletterande markörer vid gikt, eftersom nedsatt njurfunktion kan bidra till förhöjd urinsyra.
Urinsyra kan också ha koppling till njursten. 1177 beskriver att njursten bildas när salter eller andra ämnen i urinen kommer i obalans. Vårdens kunskapsstöd beskriver att urinsyrastenar kan förekomma vid gikt och vid ökad utsöndring av urinsyra.
Många förknippar gikt med kost, alkohol och ”för mycket av det goda”. Det är en förenklad bild. Mat och dryck kan påverka risken, men gikt beror ofta på flera saker samtidigt.
Ärftlighet, njurfunktion, läkemedel, ålder, kön, blodtryck, blodsocker och vikt spelar också roll. En person kan äta ganska hälsosamt och ändå få gikt om kroppen har svårt att göra sig av med urinsyra. En annan kan ha högt urat utan att få anfall.
Det är därför viktigt att prata om gikt utan skuld. Målet är inte att skämmas över sin kost, utan att förstå vilka faktorer som går att påverka och vilka som behöver medicinsk uppföljning.
Kosten kan påverka urinsyra, särskilt hos personer som redan har högt urat eller återkommande giktanfall. Puriner i mat bryts ner till urinsyra. Därför kan mycket purinrik mat öka belastningen.
1177:s råd om mat vid gikt lyfter att man bör dricka tillräckligt med vatten, undvika alkoholhaltiga drycker, äta mycket grönsaker och minska livsmedel med mycket puriner som inälvsmat, sill, makrill, sardiner, sardeller, ansjovis och fiskrom. De skriver också att viktnedgång bör ske långsamt och att fasta bör undvikas.
Det betyder inte att alla behöver följa en extrem diet. För många handlar det om att minska de största triggarna, särskilt öl, sprit, stora mängder purinrik mat och drycker med mycket fruktos. En stabil, näringsrik kost med grönsaker, baljväxter, fullkorn, måttliga portionsstorlekar och bra vätskeintag är ofta en bättre väg än strikta förbud.
Alkohol kan höja risken för giktanfall. Öl är särskilt kopplat till gikt eftersom det både innehåller alkohol och puriner. Sprit kan också öka risken. Vin verkar påverka olika personer olika, men vid återkommande gikt kan det vara klokt att se över allt alkoholintag.
Fruktos kan också öka bildningen av urinsyra. Det gäller särskilt sockersötad läsk, energidryck, stora mängder juice och andra drycker där fruktosintaget blir högt. 1177:s kliniska kunskapsstöd lyfter minskat alkoholintag, särskilt öl, samt minskat intag av fruktos och purinrika animaliska livsmedel som förebyggande åtgärder vid gikt.
En enkel start för många är därför att minska alkohol och söta drycker. Det kan påverka urat utan att kosten behöver kännas krånglig.
Diagnosen ställs genom en kombination av symtom, undersökning och ibland blodprov. Ett uratprov kan visa om urinsyra är förhöjt, men det är inte hela sanningen.
Man kan ha högt urat utan gikt. Man kan också ha ett normalt uratvärde under ett akut giktanfall. Därför behöver läkaren väga in hur anfallet började, vilken led som är påverkad, hur leden ser ut, tidigare anfall, läkemedel, njurfunktion och andra riskfaktorer.
I vissa fall analyseras ledvätska för att se om det finns uratkristaller. Underlaget beskriver att diagnosen kan baseras på symtom, fysisk undersökning och blodprov, och att ledvätska ibland analyseras för att påvisa uratkristaller.
Urat är huvudprovet när man vill mäta urinsyra i blodet. Men vid gikt är det ofta klokt att titta bredare.
Kreatinin och eGFR visar njurfunktion. CRP kan visa inflammation i kroppen under ett anfall. Blodstatus kan ge en bredare bild av blod och inflammation. Blodsocker, HbA1c och blodfetter kan visa om det finns metabol påverkan som ökar risken för återkommande problem.
Underlaget lyfter urat, kreatinin, eGFR, CRP, blodstatus, blodfetter, blodsocker och HbA1c som relevanta markörer för att förstå gikt och bakomliggande riskfaktorer.
Ett akut giktanfall behandlas ofta med antiinflammatoriska läkemedel, kolkicin eller kortison, beroende på personens hälsa, njurfunktion, läkemedel och risker. Behandlingen bör starta tidigt i anfallet för bäst effekt.
1177 beskriver att läkemedel vid gikt kan användas både för att behandla akuta anfall och för att minska risken för nya anfall.
Du bör inte själv kombinera smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel utan rådgivning om du har njursjukdom, magsår, hjärtsjukdom, blodförtunnande läkemedel eller andra riskfaktorer. Då behöver vården hjälpa till att välja rätt behandling.
Om gikt återkommer kan läkare ibland rekommendera uratsänkande behandling. Syftet är att sänka urinsyranivån så att kristallerna på sikt löses upp och risken för nya anfall minskar.
Allopurinol är ett vanligt läkemedel för att sänka urinsyra. Probenecid och febuxostat kan också användas i vissa fall. 1177 beskriver att probenecid gör att man kissar ut mer urinsyra, vilket minskar mängden urinsyra i blodet och risken för nya giktattacker.
Förebyggande behandling ska följas av läkare, eftersom dos, njurfunktion, andra läkemedel och risken för nya anfall i början behöver vägas in. Det är också viktigt att inte sluta eller börja med uratsänkande läkemedel på egen hand.
Du kan påverka flera delar av risken. Att minska alkohol, särskilt öl och sprit, är ofta en viktig åtgärd. Att dricka lagom med vatten, undvika vätskebrist och minska sockersötade drycker kan också hjälpa.
Om du har övervikt kan långsam viktnedgång minska urat och belastningen på ämnesomsättningen. Snabb bantning och fasta kan däremot tillfälligt höja urinsyra och öka risken för anfall, så hållbara förändringar är bättre.
Regelbunden fysisk aktivitet kan stödja blodtryck, blodsocker, blodfetter och vikt. Det betyder inte att du ska träna hårt under ett akut anfall. Då behöver leden vila. Men mellan anfallen kan rörelse vara en viktig del av förebyggandet.
Du bör söka vård om du får en plötsligt mycket smärtsam, röd, varm och svullen led, särskilt om det är första gången. Det är viktigt eftersom ledinfektion kan likna gikt och behöver snabb behandling.
Du bör också kontakta vården om du har återkommande anfall, feber, kraftig sjukdomskänsla, gikt i flera leder, misstänkt njursten, nedsatt njurfunktion eller om du använder läkemedel som kan påverka urinsyra.
Vid hög feber, snabbt försämrat allmäntillstånd, svår ledsmärta med påverkat mående eller misstanke om infektion i en led ska du söka vård direkt.
Hos Snabbkollen kan Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man vara ett bra val om du vill få en bredare bild av urinsyra, njurfunktion och ämnesomsättning.
Gikt handlar inte bara om en led. Urat blir mest värdefullt när det tolkas tillsammans med kreatinin, eGFR, CRP, blodstatus, blodsocker, HbA1c, blodfetter och andra markörer som visar hur kroppen mår som helhet.
Alla provsvar hos Snabbkollen granskas av legitimerad läkare. Du får en personlig kommentar som förklarar vad dina värden betyder och om något bör följas upp. Det kan hjälpa dig att förstå om ett högt urat verkar kopplat till gikt, njurfunktion, metabol påverkan eller andra faktorer.
Gikt är en ledinflammation som orsakas av kristaller av urinsyra i en led. Det kan ge plötslig smärta, svullnad, rodnad och värme i leden.
Gikt ger ofta en snabbt påkommen och mycket smärtsam led. Leden kan bli röd, varm, svullen och extremt öm. Stortån är vanligast, men även fotled, knä, handled och fingrar kan drabbas.
Gikt beror på att urinsyra blir så hög att den kan bilda kristaller i lederna. Det kan bero på ärftlighet, njurfunktion, läkemedel, alkohol, purinrik kost, övervikt, högt blodtryck, insulinresistens eller typ 2 diabetes.
Nej. Högt urat ökar risken för gikt, men alla med högt urat får inte gikt. Diagnosen behöver bedömas utifrån symtom, undersökning och ibland kompletterande prover.
Ja. Alkohol, särskilt öl och sprit, purinrik mat och drycker med mycket fruktos kan öka risken hos känsliga personer. Vatten, grönsaker, långsam viktnedgång vid övervikt och regelbunden rörelse kan hjälpa förebyggande.
Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man passar dig som vill få en bredare bild av urat, njurfunktion, inflammation, blodsocker och blodfetter i relation till gikt och ämnesomsättning.
Gikt uppstår när urinsyra bildar kristaller i en led och triggar en kraftig inflammation. Det kan ge plötslig, intensiv smärta, rodnad, värme och svullnad, ofta i stortån men även i andra leder. Orsakerna kan vara flera, bland annat njurfunktion, ärftlighet, läkemedel, alkohol, kost, övervikt och metabol påverkan.
Med Hälsokontroll Kvinna eller Hälsokontroll Man från Snabbkollen kan urat bedömas tillsammans med njurfunktion och andra viktiga markörer. Dina provsvar granskas av legitimerad läkare och du får en personlig kommentar som hjälper dig att förstå vad värdena betyder och om något bör följas upp.
